1 Kala Biya ye k'ay sambu beene. A kande ay Rabbi windo wayna funay meyo gaa. A go mo, meyo gaa gonda boro waranka cindi gu. I game ra mo ay di Yaazaniya Azzur ize, da Pelatiya Benaya izo, kaŋ yaŋ jama mayraykoyyaŋ no.
1Och en andekraft lyfte upp mig och förde mig till östra porten på HERRENS hus, den som vetter åt öster. Där fick jag se tjugufem män stå vid ingången till porten; och jag såg bland dem Jaasanja, Assurs son, och Pelatja, Benajas son, som voro furstar i folket.
2 A ne ay se koyne: Boro izo, borey wo, ngey no ga ti laala dabari teekoy, ngey no goono ga saaware laalo te gallo ra.
2Och han sade till mig: »Du människobarn, det är dessa män som tänka ut vad fördärvligt är och råda till vad ont är, här i staden;
3 I goono ga ne: «E! Manti windey cinayaŋ alwaati maan bo? Gallu woone wo, hinayaŋ kusu no, iri mo hamyaŋ no.»
3det är de som säga: 'Hus byggas icke upp så snart. Här är grytan, och vi äro köttet.
4 Woodin sabbay se, kala ni ma annabitaray te ka gaaba nd'ey. Ya nin boro izo, ma annabitaray te!
4Profetera därför mot dem, ja, profetera, du människobarn.»
5 Kala Rabbi Biya kaa ay boŋ ka ne ay se ay ma salaŋ ka ne: Yaa no Rabbi ci: Ya Israyla dumo, haŋ kaŋ araŋ ne nooya, amma ay bay haŋ kaŋ no ga furo araŋ biney ra.
5Då föll HERRENS Ande över mig, han sade till mig: »Säg: Så säger HERREN: Sådant sägen I, I av Israels hus, och edra hjärtans tankar känner jag väl.
6 Borey kaŋ yaŋ araŋ wi gallo wo ra baa gumo, araŋ n'a fondey toonandi mo da buukoyaŋ.
6Många ligga genom eder slagna här i staden; I haven uppfyllt dess gator med slagna.
7 Woodin se no Rabbi, Koy Beero ne: Buukoy kaŋ araŋ wi ka furu gallo bindi ra, ngey no ga ti hamo. Gallo mo, nga no ga ti hinayaŋ kuso. Amma ay g'araŋ fattandi a ra.
7Därför säger Herren, HERREN så: De slagna vilkas fall I haven vållat i staden, de äro köttet, och den är grytan; men eder själva skall man föra bort ur den.
8 Araŋ humburu takuba, amma takuba no ay ga candi ka kande araŋ gaa. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.
8I frukten för svärd, och svärd skall jag ock låta komma över eder, säger Herren, HERREN.
9 Ay g'araŋ fattandi a bindo ra, ya araŋ daŋ yawyaŋ kambe ra, ya ciiti dumbu mo araŋ boŋ.
9Jag skall föra eder bort härifrån och giva eder i främlingars hand; och jag skall hålla dom över eder.
10 Takuba no g'araŋ zeeri, ya ciiti araŋ se yongo Israyla hirro me. Gaa no araŋ ga bay kaŋ ay no ga ti Rabbi.
10För svärd skolen I falla; vid Israels gräns skall jag döma eder. Och I skolen förnimma att jag är HERREN.
11 Gallu woone si ciya araŋ se hinayaŋ kusu, araŋ mo si ciya ham a ra. Ay ga ciiti araŋ se yongo Israyla hirro me,
11Staden skall icke vara en gryta för eder, och I skolen icke vara köttet i den; nej, vid Israels gräns skall jag döma eder.
12 hal araŋ ma bay kaŋ ay no ga ti Rabbi. Zama araŋ mana ay hin sanney fonda gana, araŋ mana ay farilley ciiti te mo, amma araŋ na dumi cindey kaŋ go araŋ windanta farilley gana.
12Då skolen I förnimma att jag är HERREN, I som icke haven vandrat efter mina stadgar och icke haven gjort efter mina rätter, utan haven gjort efter de hednafolks rätter, som bo runt omkring eder.»
13 A ciya binde, waato kaŋ ay na annabitaray te, kala Pelatiya Benaya izo bu. Waato din gaa ay kaŋ ganda birante ay moyduma boŋ ka jinde tunandi nda gaabi ka ne: «Ya Rabbi Irikoy! Ni ga Israyla jara kaŋ cindi halaci ka ban parkatak no?»
13Medan jag så profeterade, hade Pelatja, Benajas son, uppgivit andan. Då föll jag ned på mitt ansikte och ropade med hög röst och sade: »Ack, Herre, HERRE, vill du då alldeles göra ände på kvarlevan av Israel?»
14 Kala sanni fun Rabbi do ka kaa ay do ka ne:
14Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
15 Ya nin, boro izo, ni nya-izey, kaŋ ga ti ni dumo, da Israyla dumo kulu, ikulu margante, Urusalima ra gorokoy go ga ne i se: «Wa tun ka mooru Rabbi. Laabu woone wo, iri se no i n'a no, a ma ciya iri wane.»
15»Du människobarn, dina bröder, ja, dina bröder dina nära fränder och hela Israels hus, alla de till vilka Jerusalems invånare säga: 'Hållen eder borta från HERREN; det är åt oss som landet har blivit givet till besittning' --
16 Woodin se binde, kala ni ma ne: Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: Baa day kaŋ ay n'i sambu ka kond'ey nangu mooro dumi cindey ra, ay n'i say mo ndunnya laabey ra, kulu nda yaadin ay no ga ciya i se sududuyaŋ nangu kayna, laabey kaŋ i koy din ra.
16om dem skall du alltså säga: Så säger Herren, HERREN: Ja, väl har jag fört dem långt bort ibland folken och förstrött dem i länderna, och med nöd har jag varit för dem en helgedom i de länder dit de hava kommit;
17 Ni binde ma ne: Yaa no Rabbi, Koy Beero ci: Ay g'araŋ margu araŋ ma fun dumi cindey ra, ya araŋ dabu-dabu ka kubandi care gaa laabey din ra, nangey kaŋ araŋ say ka koy, ya araŋ no Israyla laabo mo.
17men därför skall du nu säga: Så säger Herren, HERREN: Jag skall församla eder ifrån folkslagen och hämta eder tillhopa från de länder dit I haven blivit förströdda, och skall giva eder Israels land.
18 Waati kaŋ i ga ye ka kaa, i ga fanta jinay kulu hibandi ka kaa laabo ra, ngey nda fanta harey kulu.
18Och när de hava kommit dit, skola de skaffa bort därifrån alla de skändliga och styggeliga avgudar som nu finnas där.
19 Ay g'i no bine folloŋ, ya biya taji daŋ i ra, ya tondi bine dagu ka kaa i hamey ra, y'i no basi bine,
19Och jag skall giva dem alla ett och samma hjärta, och en ny ande skall jag låta komma i deras bröst; jag skall taga bort stenhjärtat ur deras kropp och giva dem ett hjärta av kött,
20 zama i m'ay hin sanney gana, i m'ay farilley haggoy mo k'i goyey te. I ga ciya ay jama, ay mo ma ciya i Irikoyo.
20så att de vandra efter mina stadgar och hålla mina rätter och göra efter dem, och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud.
21 Amma borey kaŋ yaŋ goono ga bine sinji ka ngey fanta muraadey da ngey fanta harey gana, kal ay ma ye ka kande i muraadey alhakko i boŋ. Yaadin no Rabbi, Koy Beero ci.
21Men de vilkas hjärtan efterfölja de skändliga och styggeliga avgudarnas hjärtan, deras gärningar skall jag låta komma över deras huvuden, säger Herren, HERREN.»
22 Gaa no ciiti malaykey na ngey fatey sambu, kanjey din go i tanjay, Israyla Irikoyo darza mo go i boŋ do.
22Och keruberna, följda av hjulen, lyfte sina vingar, och Israels Guds härlighet vilade ovanpå dem.
23 Rabbi darza tun gallo bindi ra, a koy ka kay tondo kaŋ go gallo se wayna funay haray boŋ.
23Och HERRENS härlighet höjde sig och lämnade staden och stannade på berget öster om staden.
24 Kala Biya n'ay sambu ka kande ay Kaldiya ra, tamtaray izey do. Haya mana te mo kala Irikoy Biya bangando ra. Bangando kaŋ ay di din binde, a tun ka fay d'ay noodin.
24Men mig hade en andekraft lyft upp och fört bort till de fångna i Kaldeen, så hade skett i synen, genom Guds Ande. Sedan försvann för mig den syn jag hade fått se.
25 Waato din gaa no ay mo ci tamtaray izey kulu se hay kulu kaŋ Rabbi n'ay cabe.
25Och jag talade till de fångna alla de ord som HERREN hade uppenbarat för mig.