1 Yusufu binde kaŋ nga baabo moyduma boŋ ka soobay ka hẽ a boŋ. A soobay k'a garbey sunsum mo.
1Då föll Josef ned över sin faders ansikte och grät över honom och kysste honom.
2 Waato din gaa Yusufu ne nga tam safarikoyey se i ma nga baabo tuusu nda safari. Safarikoyey binde na Israyla tuusu.
2Och Josef bjöd läkarna som han hade i sin tjänst att de skulle balsamera hans fader; och läkarna balsamerade Israel.
3 I toonandi a se jirbi waytaaci, zama yaadin no i ga tuusuyaŋ jirbey toonandi nd'a. Misirancey mo te jirbi wayye i go ga baray a se.
3Därtill åtgingo fyrtio dagar; så många dagar åtgå nämligen för balsamering. Och egyptierna begräto honom i sjuttio dagar.
4 Waato kaŋ a baray jirbey bisa, Yusufu salaŋ da Firawna almayaaley ka ne: «Hala day ay du gaakuri araŋ do, ay ga araŋ ŋwaaray, araŋ ma salaŋ Firawna hangey ra ay se. Araŋ ma ne:
4Men när gråtodagarna efter honom voro förbi, talade Josef till Faraos husfolk och sade: »Om jag har funnit nåd för edra ögon, så framfören till Farao dessa mina ord:
5 Ay baaba n'ay daŋ zeyaŋ ka ne: ‹Ay go ga bu. Saara kaŋ ay fansi ay boŋ se Kanaana laabo ra, noodin no ni g'ay fiji.› Sohõ binde, ay ga ni ŋwaaray, ma yadda ay se ay ma koy k'ay baabo fiji, ay ga ye ka kaa mo.»
5Min fader har tagit en ed av mig och sagt: 'När jag är död, begrav mig då i den grav som jag har låtit gräva åt mig i Kanaans land.' Så låt mig nu fara ditupp och begrava min fader; sedan skall jag komma tillbaka igen.»
6 Firawna ne: «Koy ka ni baabo fiji. Ma te mate kaŋ me a na ni zeyandi nd'a.»
6Farao svarade: »Far ditupp och begrav din fader, efter den ed som han har tagit av dig.»
7 Yusufu mo koy zama a ma nga baabo fiji. Firawna tamey kulu mo, kaŋ yaŋ ga ti a windo arkusey, da Misira laabo arkusey kulu,
7Då for Josef upp för att begrava sin fader, och med honom foro alla Faraos tjänare, de äldste i hans hus och alla de äldste i Egyptens land,
8 da Yusufu windo kulu d'a nya-izey, d'a baabo banda, i koy a banda. Kala day i ize kayney d'i haw kurey d'i feejey kaŋ i naŋ Gosen laabo ra.
8därtill allt Josefs husfolk och hans bröder och hans faders husfolk; allenast sina kvinnor och barn, och sina får och fäkreatur lämnade de kvar i landet Gosen.
9 Torkoyaŋ da bari-kariyaŋ mo koy a banda, jama bambata no gumo.
9Och med honom foro ditupp både vagnar och ryttare; och det var en mycket stor skara.
10 I kaa Atad karayaŋ gangano do, wo kaŋ go Urdun* daŋanta. Noodin no i na hẽeni nda baray bambata te, kaŋ ga koroŋ gumo. I na jirbi iyye baray te a baabo se.
10När de nu kommo till Goren-Haatad, på andra sidan Jordan, höllo de där en mycket stor och högtidlig dödsklagan, och han anställde en sorgefest efter sin fader i sju dagar.
11 Laabo din borey, Kanaanancey, waato kaŋ i di Atad karayaŋ gangano do bara, i ne: «Baray woone ga tin Misirancey se.» Woodin se no i na nango maa daŋ Abel-Mizrayim, a go Urdun daŋanta.
11Och när landets inbyggare, kananéerna, sågo sorgefesten i Goren-Haatad, sade de: »Det är en högtidlig sorgefest som egyptierna här hålla.» Därav fick stället namnet Abel-Misraim; det ligger på andra sidan Jordan.
12 Yaadin no Israyla izey te a se, mate kaŋ a n'i lordi* nd'a boŋ.
12Och hans söner gjorde med honom såsom han hade bjudit dem:
13 Zama a izey n'a sambu ka kond'a Kanaana laabo ra. I n'a fiji tondi guuso kaŋ go Makpela ra, Mamre jine, faro kaŋ Ibrahim day din me gaa, mayray hari no buukoy se. A n'a day Hittanca Efron kambe ra.
13hans söner förde honom till Kanaans land och begrovo honom i grottan på åkern i Makpela, den åker som Abraham hade köpt till egen grav av hetiten Efron, gent emot Mamre.
14 Yusufu mo, waato kaŋ a na nga baabo fiji banda, a ye Misira, nga nda nga nya-izey, da borey kulu kaŋ koy a banda a baabo fijiyaŋo do.
14Och sedan Josef hade begravit sin fader, vände han tillbaka till Egypten med sina bröder och alla dem som hade farit upp med honom för att begrava hans fader.
15 Yusufu nya-izey mo, waato kaŋ i di ngey baabo bu, i ne: «Hambara Yusufu ga konna iri, a ga goy laaley kulu kaŋ iri te a se bana iri gaa.»
15Men när Josefs bröder sågo att deras fader var död, tänkte de: »Kanhända skall Josef nu bliva hätsk mot oss och vedergälla oss allt det onda som vi hava gjort mot honom.»
16 I donton Yusufu gaa da sanni ka ne: «Za ni baaba mana bu, a lordi ka ne:
16Därför sände de bud till Josef och läto säga: »Din fader bjöd oss så före sin död:
17 ‹Yaadin no araŋ ga ci Yusufu se: Ay ga ni ŋwaaray sohõ, ma ni nya-izey taaley d'i zunubey yaafa, zama i na goy laaloyaŋ te ni se.› Sohõ mo, iri ga ni ŋwaaray, ma ni baaba Irikoyo tamey yaafa.» Yusufu mo hẽ waato kaŋ i na sanno din ci a se.
17'Så skolen I säga till Josef: Käre, förlåt dina bröder vad de hava brutit och syndat, i det att de hava handlat så illa mot dig.' Förlåt alltså nu din faders Guds tjänare vad de hava brutit.» Och Josef grät, när de läto säga detta till honom.
18 A nya-izey mo koy ka ganda biri a jine ka ne: «Iri ya ni bannyayaŋ no.»
18Sedan kommo ock hans bröder själva och föllo ned för honom och sade: »Se, vi vilja vara tjänare åt dig.»
19 Yusufu ne: «Araŋ ma si humburu. Ay go Irikoy nangu ra no?
19Men Josef sade till dem: »Frukten icke. Hållen I då mig för Gud?
20 Araŋ wo, araŋ na ilaalo miila ay se, amma Irikoy na gomni miila, zama a ma naŋ i ma boro boobo faaba, danga mate kaŋ a go hunkuna.
20I tänkten ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo, för att låta det ske, som nu har skett, och så behålla mycket folk vid liv.
21 Sohõ binde, araŋ ma si humburu. Ay g'araŋ d'araŋ ize kayney mo gaakasinay.» A n'i kunfa, a na gomni sanni te i se mo.
21Frukten därför nu icke; jag skall försörja eder och edra kvinnor och barn.» Och han tröstade dem och talade vänligt med dem.
22 Yusufu goro mo Misira, nga nda nga baabo dumo. Yusufu funa jiiri zangu fo da iway.
22Och Josef bodde kvar i Egypten med sin faders hus; och Josef blev ett hundra tio år gammal.
23 Yusufu di Ifraymu izey hala mo-si-di nyilu. Manasse ize Macir izeyaŋ mo, i n'i hay a kangey boŋ.
23Och Josef fick se Efraims barn till tredje led; också av Makir, Manasses son, föddes barn i Josefs sköte.
24 Yusufu ne nga nya-izey se: «Ay ga bu, amma haciika Irikoy g'araŋ kunfa. A g'araŋ kaa laabo wo ra ka konda araŋ laabo kaŋ a ze d'a Ibrahim da Isaka da Yakuba se din ra.»
24Och Josef sade till sina bröder: »Jag dör, men Gud skall förvisso se till eder, och föra eder upp från detta land till det land som han med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob.»
25 Yusufu na Israyla izey daŋ zeyaŋ. A ne: «Haciika, Irikoy g'araŋ kunfa. Day araŋ m'ay biriyey sambu ne ka kond'ey yongo.»
25Och Josef tog en ed av Israels barn och sade: »När nu Gud ser till eder, fören då mina ben härifrån.»
26 Yusufu bu, a gonda jiiri zangu fo da iway. I na safari tuusu a gaa k'a daŋ fijiyaŋ sundurku ra Misira.
26Och Josef dog, när han var ett hundra tio år gammal. Och man balsamerade honom, och han lades i en kista, i Egypten.