1 Ize laakalkooni ga nga baaba dondonandiyaŋ ta, Amma dondako si maa kaseetiyaŋ.
1En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
2 Boro ga albarka ŋwa nga me nafa do, Amma amaana ŋwaako fundo ga toonye ŋwa.
2Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
3 Boro kaŋ ga haggoy nda nga me ga nga boŋ hallasi, Amma boro kaŋ na nga me taŋ, Halaciyaŋ ga ti a baa.
3Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
4 Hawfuno go ga bini, amma a si du hay kulu, Day kookarante fundo ga zaada.
4Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
5 Adilante ga konna taari, Amma boro laalo ya fanta hari no, A ga haawi hari te mo.
5Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
6 Adilitaray ga boro kaŋ fondo ga kay batu, Amma laala ga zunubikooni bare ka gum.
6Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
7 Boro go no kaŋ ga nga boŋ himandi arzakante, A go mo, a sinda hay kulu. Boro go no mo kaŋ ga nga boŋ himandi talka, A gonda duure boobo mo.
7Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
8 Boro fundo fansa ya a duura no, Amma alfukaaru si maa kaseetiyaŋ.
8Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
9 Adilante kaaro ga farhandi, Amma boro laalo fitilla ga bu.
9De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
10 Boŋbeeray fonda ra hay kulu si no kala yanje, Amma laakal go no borey kaŋ yaŋ ga saaware hanno ta do.
10Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
11 Arzaka kaŋ i du goy yaamo do ga ye ka ciya ikayna, Amma boro kaŋ ga margu-margu nga kambe goyo do ga du tontoni.
11Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
12 Muraadu kaŋ mongo ka feeri ga naŋ bine ma dooru, Amma d'i du ngey bine ibaay hari, fundi tuuri no.
12Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
13 Boro kaŋ donda Sanno ga halaciyaŋ candi ka kande nga boŋ gaa, Amma boro kaŋ humburu lordo ga du nga alhakku.
13Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
14 Laakalkooni dondonandiyaŋ ya fundi hari-mo no, Kaŋ ga boro fay da buuyaŋ kumsay.
14Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
15 Fahamay hanno ga gaakuri candi, Amma naanay feeriko fonda ga sandi.
15Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
16 Laakalkooni kulu ga nga goyo te bayray boŋ, Amma saamo ga nga saamotara bangandi.
16Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
17 Diya laalo ga kaŋ bone ra, Amma diya naanaykoy ya baani no.
17En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
18 Talkataray da haawi go boro kaŋ wangu goojiyaŋ se, Amma boro kaŋ haggoy da kaseetiyaŋ ga du beeray.
18Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
19 Muraadu kaŋ feeri ga kaan fundi se, Amma fanta hari no saamey se i ma fay da laala teeyaŋ.
19Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
20 Ma dira laakalkooney banda, ni ga te laakal mo, Amma saamey hangasin ga di bone.
20Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
21 Bone ga zunubikooni ce kondo ŋwa, Amma i ga gomni bana adilante se.
21Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
22 Boro hanno ga tubu naŋ hala nga haamey se, Amma i ga zunubikooni duure jisi adilantey se.
22Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
23 Talkey farey ra, ŋwaari boobo go no, Amma cimi ciiti jaŋay g'a haabu ka ku.
23De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
24 Boro kaŋ mana nga izo barzu goono ga wangu nga izo no, Amma boro kaŋ ga ba r'a g'a gooji nda anniya.
24Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
25 Adilante ga ŋwa hal a fundo ma kungu, Amma boro laalo gunda ga jaŋ.
25Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.