1 Bonkoono bine go Rabbi kambe ra Danga hari zuray cine, A g'a bare nangu kulu kaŋ a miila.
1Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
2 Boro fondo ga saba no a diyaŋ gaa, Amma Rabbi no ga biney neesi.
2Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
3 Rabbi do, adilitaray da cimi ciiti bisa sargay teeyaŋ.
3Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
4 Boŋ jareyaŋ da bina ra boŋbeeray, Kaŋ ga ti boro laalo fitilla, ya zunubi no.
4Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
5 Himmante miila, yulwa hinne gaa no a ga koy, Amma cahãkom kulu, jaŋay do haray no a ga koy.
5Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
6 Arzaka duure deene tangari do, Dullu no kaŋ i ga tuti nda waasi, I ceecikoy kulu mo, buuyaŋ no i goono ga ceeci.
6De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
7 Boro laaley toonye goy g'i ŋwa, Zama i wangu ka cimi ciiti te.
7De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
8 Boro kaŋ gonda taali ga jare, A fonda ga siiri no gumo, Amma hanante ciine ra, a goyo ga kay hal a ma boori.
8En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
9 Boro ma goro lokoto ra jidan bisa boŋ ga bisa boro ma goro windi tafo ra wayboro sanni-boobo-koy banda.
9Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
10 Boro laalo fundo ga yalla-yalla nda laala, A diyaŋ gaa a gorokasin si du gaakuri.
10Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
11 D'i na dondako gooji, I ga ye ka kande boro kaŋ sinda carmay laakal do. D'i na laakalkooni mo dondonandi, A ga bayray ta.
11Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
12 Adilante ga laakal da boro laaley windi, A ga di kaŋ Rabbi go ga boro laaley bare ka gum hal i ma halaci.
12Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
13 Boro kaŋ na nga hanga daabu talka hẽeni se, Nga mo ga aniya ka hẽ, i si maa r'a mo.
13Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
14 Nooyaŋ tugante ga futay kanandi, Me-daabu ganda ra mo ga dukuri kanandi.
14En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
15 Farhã hari no adilante se a ma cimi ciiti te, Amma halaciyaŋ no goy laalo te-koy se.
15Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
16 Boro kaŋ kamba fahamay fondo gaa ga du nangu buukoy jama ra.
16Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
17 Watay baako ga talka, Duvan* da ji baako mo si ciya arzakante.
17Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
18 Laalakoy ya fansa hari no adilante se, Amaana ŋwaako mo banandi no boro hanney se.
18Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
19 Boro ma goro saaji fimbi ra ga bisa boro ma goro nda wayboro kakawko, Kaŋ ga guutu mo.
19Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
20 Arzaka darzante da ji go no laakalkoyey nangoray ra, Amma boro kaŋ si caram ga arzaka gon.
20Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
21 Boro kaŋ na adilitaray da suuji gana, Fundi nda adilitaray da beeray no a ga du.
21Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
22 Boro kaŋ gonda laakal ga hinkoyey kwaara cinaro kaaru, K'i gaabi deyaŋ haro zeeri.
22En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
23 Boro kaŋ na nga meyo da nga deena haggoy ga nga fundo hallasi taabi gaa.
23Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
24 Boro kaŋ gonda boŋbeeray da fundi beeray, A maa ga ti dondako. Niine jareyaŋ futo no a ga goy d'a.
24Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
25 Hawfuno ibaayo no g'a wi, Zama a kambey wangu goy.
25Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
26 A ga bini, a goono ga canse zaari me-a-me, Amma adilante wo ga no, a si boro ganji.
26Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
27 Boro laalo sargayey ya fanta hariyaŋ no, Sanku fa saaya kaŋ a kand'ey da miila laalo.
27De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
28 Tangari seedakoy ga halaci, Amma boro kaŋ ga maa ka gana, A ga hin ka salaŋ waati kulu.
28Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
29 Boro laalo ga mo-koogay cabe, Amma adilante ga nga fonda tabbatandi.
29En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
30 Laakal, wala fahamay, wala saaware si no kaŋ ga gaaba nda Rabbi.
30Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
31 I ga bari soola wongu hane se, Amma zaama teeyaŋo, Rabbi do no a ga fun.
31Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.