1 Ay izo, ma si dinya ay dondonandiyaŋey, Amma ma naŋ ni bina m'ay lordey gana.
1Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
2 Zama i ga jirbiyaŋ da jiiriyaŋ da bine baani tonton ni fundo gaa.
2Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3 Suuji nda cimi ma si ni furu, Ni m'i sarku ni jinda gaa k'i hantum ni bina walhã boŋ.
3Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
4 Yaadin gaa no ni ga du gaakuri da fahamay hanno Irikoy da borey mo jine.
4så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
5 Ma de Rabbi gaa nda ni bina kulu, Ma si jeeri ni boŋ fahamay gaa.
5Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
6 Ni muraadey kulu ra ni m'a seeda, Nga mo ga ni fondey sasabandi.
6På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
7 Ma si ni boŋ guna sanda ni ya laakalkooni no, Ma humburu Rabbi ka fay da laala.
7Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
8 Woodin ga ciya baani ni fuuma gaa, Ni biriyey ra mo, londi taji no.
8Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
9 Ma Rabbi beerandi nda ni arzaka, Da ni boŋ-jina kulu.
9Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
10 Yaadin gaa no ni barmey ga to da albarka. Ni kankamyaŋ nangey mo ga to da reyzin* hari taji hal a ma mun.
10så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
11 Ay izo, ma si donda Rabbi goojiyaŋo, Ma si wangu mo nd'a kaseetiyaŋo.
11Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
12 Zama boro kaŋ Rabbi ga ba no a ga kaseeti, Danga mate kaŋ baaba ga te nga izo kaŋ a ga maa a kaani se.
12Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
13 Bine-kaani-koy no, boro kaŋ ga du laakal, Da boro kaŋ ga to fahamay gaa mo.
13Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
14 Zama a duure bisa nzarfu duure booriyaŋ, A riiba mo bisa wura hanno.
14Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
15 A nafa ga bisa tondi hiir'ize caadante yaŋ. Hay kulu kaŋ ni ga bini sinda haŋ kaŋ i ga kar a gaa.
15Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
16 Aloomar kuuku go a kambe ŋwaari gaa, A kamba wow gaa mo arzaka nda beeray.
16Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
17 A fondey ya kaani fondoyaŋ no, A laawaley kulu mo baani no.
17Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
18 A ga hima fundi tuuri borey kaŋ yaŋ n'a di se, Boro kaŋ go g'a gaay mo ya bine-kaani-koy no.
18Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
19 Laakal boŋ no Rabbi na ndunnya sinji, Fahamay boŋ mo no a na beene tabbatandi.
19Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
20 A bayray boŋ mo no guusuyaŋey ceeri-ceeri, Beene mo na harandaŋ zumandi.
20Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
21 Ay izo, ma laakal kaŋ ga boori nda fayanka mo haggoy, Ma si naŋ i ma fun ni jine.
21Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
22 Yaadin gaa no i ga goro fundi ni biya se, Taalam no koyne ni jinda gaa.
22så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
23 Waato din gaa no ni jina-koyyaŋ ga gana baani samay, Ni ca si kati mo.
23Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
24 Waati kaŋ ni ga kani, ni si humburu, Haciika ni ga ni kaniyaŋ te, Ni jirbo mo ga kaan.
24När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
25 Ma si humburu gumo nda humburkumay hari kaŋ ga ni jirsi, Wala nda boro laaley hasaraw kaŋ ga kaa ni gaa.
25Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
26 Zama Rabbi ga ciya ni se deyaŋ hari, A ga ni ca haggoy hala i ma s'a di.
26Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
27 Ma si gomni ganji borey kaŋ yaŋ ga hima nd'a se, D'a go ni kamba dabari ra.
27Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
28 Ma si ne ni gorokasin se: «Koy ka kaa suba, ay g'a no ni se,» A go mo, haro go ni kambe ra.
28Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
29 Ma si dabari laalo miila ni gorokasin boŋ, Za kaŋ a goono ga goro baani samay ni jarga.
29Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
30 Ma si yanje da boro fo daliili kulu si, D'a mana hasaraw te ni se.
30Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
31 Ma si canse nda toonyante, Ma si baa afo suuban a muraadey ra.
31Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
32 Zama siiriyankoy ya fanta hari no Rabbi se, Amma a gundo go adilante* banda.
32Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
33 Rabbi laaliyaŋo go boro laaley windey ra, Amma a ga adilantey nangorayey albarkandi.
33HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
34 Haciika a ga donda donda-caray-koy, Amma a ga gomni no lalabukoy se.
34Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
35 Laakalkoy ga darza tubu, Amma saamey ga haawi beerandi.
35De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.