Zarma

Svenska 1917

Psalms

88

1 Kora izey baytu fo no. Doonkoy jine bora se. I m'a doon da seese karyaŋ. Heman Ezra bora baytu fo no.
1En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman.
2 Ya Rabbi, ay faaba Irikoyo, Cin da zaari ay hẽ ni jine.
2HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.
3 Naŋ ay adduwa ma furo ni do. Ma ni hanga jeeri ka maa ay hẽeno se.
3Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.
4 Zama ay fundo go ga to da masiiba maayaŋ, Ay fundo go ga maan Alaahara gaa mo.
4Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket.
5 I g'ay lasaabu borey kaŋ yaŋ ga gunguray ka koy guuso ra banda, Ay ga hima boro kaŋ sinda gaabi.
5Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.
6 Furante no ay go buukoy ra, danga borey kaŋ yaŋ i wi, Kaŋ yaŋ ga kani saaray ra, Borey kaŋ yaŋ ni si ye ka fongu i gaa koyne, Dumbanteyaŋ no, i fun ni kamba ra.
6Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.
7 Ni n'ay jisi guuso ra hala ganda, Kubay nangey ra, guusuyaŋey ra.
7Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.
8 Ni futa go g'ay naan. Ni n'ay taabandi nda ni bondayey kulu. (Wa dangay)
8Den vrede vilar tung på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. Sela.
9 Ni n'ay corey moorandi ay, Ni n'ay ciya fanta hari i do. Ay go daabante, ay si hin ka fatta.
9Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.
10 Ay mwa suugu taabi sabbay se. Ya Rabbi, han kulu ay na ni ce, Ay n'ay kambey salle ni do haray.
10Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.
11 Ni ga dambara goyyaŋ te buukoy se no? Buuko biyey ga tun ka ni sifa, wala? (Wa dangay)
11Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? Sela.
12 I ga ni baakasinay suujo baaru dede saaray ra no? Wala ni naanayo mo halaciyaŋ ra?
12Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?
13 I ga ni dambara goyey bayrandi kubay ra no? I ga ni adilitara mo bayrandi dinyayaŋ laabu ra, wala?
13Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?
14 Amma nin, ya Rabbi, ni gaa no ay hẽ gaakasinay se, Susubay mo ay adduwey ga koy ni jine.
14Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.
15 Ya Rabbi, ifo se no ni n'ay fundo hibandi? Ifo se no ni na ni moyduma tugu ay se?
15Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?
16 Za ay go zanka ay na taabi haŋ, A go, ay ga ba ka bu mo. Ay go ni humburkumay beerey haŋyaŋ bindo ra, Ay boŋ haw.
16Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.
17 Ni futay korna gana ay boŋ, Ni humburkumay beerey n'ay halaci.
17Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.
18 I n'ay windi sanda hari boobo zaari me-a-me, I n'ay koli ka windi ce folloŋ.
18De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.
19 Ni _n'ay|_ baako da hangasin kulu moorandi ay, Ay mo-ka-bayray borey mo go kubay ra.
19Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.