¹Och Elihu tog till orda och sade:

¹Elihu nastavi svoju besjedu i reče:

²Menar du att sådant är riktigt? Kan du påstå att du har rätt mot Gud,

²"Zar ti misliš da pravo svoje braniš, da pravednost pred Bogom dokazuješ,

³du som frågar vad rättfärdighet gagnar dig, vad den båtar dig mer än synd?

³kada mu kažeš: 'Što ti je to važno, i ako griješim, što ti činim time?'

⁴Svar härpå vill jag giva dig, jag ock dina vänner med dig.

⁴Na sve to ja ću odgovorit' tebi i prijateljima tvojim ujedno.

⁵Skåda upp mot himmelen och se, betrakta skyarna, som gå där högt över dig.

⁵Po nebu se obazri i promatraj! Gledaj oblake: od tebe su viši!

⁶Om du syndar, vad gör du väl honom därmed? Och om dina överträdelser äro många, vad skadar du honom därmed?

⁶Ako griješiš, što si mu uradio, prijestupom svojim što si mu zadao?

⁷Eller om du är rättfärdig, vad giver du honom, och vad undfår han av din hand?

⁷Ako si prav, što si dodao njemu i što iz ruke tvoje on dobiva?

⁸Nej, för din like kunde din ogudaktighet något betyda och för en människoson din rättfärdighet.

⁸Opakost tvoja tebi slične pogađa i pravda tvoja čovjeku koristi.

⁹Väl klagar man, när våldsgärningarna äro många, man ropar om hjälp mot de övermäktigas arm;

⁹Ali kad ispod teškog stenju jarma, kad vapiju na nasilje moćnika,

¹⁰men ingen frågar: »Var är min Gud, min skapare, han som låter lovsånger ljuda mitt i natten,

¹⁰nitko ne kaže: 'Gdje je Bog, moj tvorac, koji noć pjesmom veselom ispunja,

¹¹han som giver oss insikt framför markens djur och vishet framför himmelens fåglar?»

¹¹umnijim nas od zvijeri zemskih čini i mudrijima od ptica nebeskih?'

¹²Därför är det man får ropa utan svar om skydd mot de ondas övermod.

¹²Tad vapiju, al' on ne odgovara poradi oholosti zlikovaca.

¹³Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt;

¹³Ali kako je isprazno tvrditi da Bog njihove ne čuje vapaje, da pogled na njih ne svraća Svesilni!

¹⁴allra minst, när du påstår att du icke får skåda honom, att du måste vänta på honom, fastän saken är uppenbar.

¹⁴A kamoli tek kada ti govoriš: 'On ne vidi mene, parnica moja pred njime stoji, a ja na nj još čekam.'

¹⁵Och nu menar du att hans vrede ej håller någon räfst, och att han föga bekymrar sig om människors övermod?

¹⁵Ili: 'Njegova srdžba ne kažnjava, nimalo on za prijestupe ne mari.'

¹⁶Ja, till fåfängligt tal spärrar Job upp sin mun, utan insikt talar han stora ord.

¹⁶Isprazno tada otvara Job usta i besjede gomila nerazumne."