¹Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:

¹Nato Jahve odgovori Jobu iz oluje i reče:

²Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?

²"Tko je taj koji riječima bezumnim zamračuje božanski promisao?

³Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

³Bokove svoje opaši k'o junak: ja ću te pitat', a ti me pouči.

⁴Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.

⁴Gdje si bio kad zemlju utemeljih? Kazuj, ako ti je znanje sigurno.

⁵Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?

⁵Znaš li tko joj je mjere odredio i nad njom uže mjerničko napeo?

⁶Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,

⁶Na čemu joj počivaju temelji? Tko joj postavi kamen ugaoni

⁷medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?

⁷dok su klicale zvijezde jutarnje i Božji uzvikivali dvorjani?

⁸Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,

⁸Tko li zatvori more vratnicama kad je navrlo iz krila majčina;

⁹när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,

⁹kad ga oblakom k'o haljom odjenuh i k'o pelenam' ovih maglom gustom;

¹⁰när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,

¹⁰kad sam njegovu odredio među, vrata stavio sa prijevornicama?

¹¹och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?

¹¹Dotle, ne dalje, rekao sam njemu, tu nek' se lomi ponos tvog valovlja!

¹²Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,

¹²Zar si ikad zapovjedio jutru, zar si kazao zori mjesto njeno,

¹³där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?

¹³da poduhvati zemlju za rubove i da iz nje sve bezbožnike strese;

¹⁴Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;

¹⁴da je pretvori u glinu pečatnu i oboji je k'o kakvu haljinu.

¹⁵då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.

¹⁵Ona uzima svjetlost zlikovcima i pesnicu im lomi uzdignutu.

¹⁶Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?

¹⁶Zar si ti prodro do izvora morskih, po dnu bezdana zar si kad hodio?

¹⁷Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?

¹⁷Zar su ti vrata smrti pokazali; vidje li dveri kraja mrtvih sjena?

¹⁸Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.

¹⁸Zar si prostranstvo zemlje uočio? Govori, ako ti je znano sve to.

¹⁹Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,

¹⁹Koji putovi u dom svjetla vode, na kojem mjestu prebivaju tmine,

²⁰så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?

²⁰da ih odvedeš u njine krajeve, da im put k stanu njihovu pokažeš?

²¹Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!

²¹Ti znadeš to, tÓa davno ti se rodi, tvojih dana broj veoma je velik!

²²Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem

²²Zar si stigao do riznica snijega i zar si tuče spremišta vidio

²³-- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?

²³što ih pričuvah za dane nevolje, za vrijeme boja krvava i rata?

²⁴Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?

²⁴Kojim li se putem dijeli munja kada iskre po svoj zemlji prosipa?

²⁵Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,

²⁵Tko li je jaz iskopao povodnju, tko prokrčio pute grmljavini

²⁶till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,

²⁶da bi daždjelo na kraj nenastanjen, na pustinju gdje žive duše nema,

²⁷till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?

²⁷da bi neplodnu napojio pustoš, da bi u stepi trava izniknula?

²⁸Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?

²⁸Ima li kiša svoga roditelja? Tko je taj koji kapi rose rađa?

²⁹Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?

²⁹Iz čijeg li mraz izlazi krila, tko slanu stvara što s nebesa pada?

³⁰Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.

³⁰Kako čvrsnu vode poput kamena i led se hvata površja bezdana?

³¹Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?

³¹Možeš li lancem vezati Vlašiće i razdriješiti spone Orionu,

³²Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?

³²u pravo vrijeme izvesti Danicu, vodit' Medvjeda s njegovim mladima?

³³Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?

³³Zar poznaješ ti zakone nebeske pa da njima moć na zemlji dodijeliš?

³⁴Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?

³⁴Zar doviknuti možeš oblacima pa da pljuskovi tebe poslušaju?

³⁵Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?

³⁵Zar na zapovijed tvoju munje lijeću i tebi zar se odazivlju: 'Evo nas'?

³⁶Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?

³⁶Tko je mudrost darovao ibisu, tko li je pamet ulio u pijetla?

³⁷Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,

³⁷Tko to mudro prebrojava oblake i tko nebeske izlijeva mjehove

³⁸medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?

³⁸dok se zemlja u tijesto ne zgusne i dok se grude njezine ne slijepe?

³⁹Zar ćeš ti plijen uloviti lavici ili ćeš glad utažit' lavićima

⁴⁰na leglu svojem dok gladni čekaju i vrebaju na žrtvu iz zaklona?

⁴¹Tko hranu gavranovima pribavlja kad Bogu ptići njegovi cijuču i naokolo oblijeću bez hrane?