Svenska 1917

Croatian

Proverbs

17

1Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
1Bolji je zalogaj suha kruha s mirom nego sa svađom kuća puna žrtvene pečenke.
2En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
2Razuman sluga vlada nad sinom sramotnim i s braćom će dijeliti baštinu.
3Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
3Taljika je za srebro i peć za zlato, a srca iskušava Jahve sam.
4En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
4Zločinac rado sluša usne prijevarne, i lažac spremno prisluškuje pogubnu jeziku.
5Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
5Tko se ruga siromahu, podruguje se Stvoritelju njegovu, i tko se veseli nesreći, ne ostaje bez kazne.
6De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
6Unuci su vijenac starcima, a sinovima ures oci njihovi.
7Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
7Ne dolikuje budali uzvišena besjeda, a još manje odličniku usne lažljive.
8En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
8Dar je čarobni kamen u očima onoga koji ga daje: kamo se god okrene, uspijeva.
9Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
9Tko prikriva prijestup, traži ljubav, a tko glasinu širi, razgoni prijatelje.
10En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
10Razumna se ukor jače doima nego bezumna stotina udaraca.
11Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
11Opak čovjek ide samo za zlom, ali se okrutan glasnik šalje na nj.
12Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
12Bolje je nabasati na medvjedicu kojoj ugrabiše mlade nego na bezumnika u njegovoj ludosti.
13Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
13Tko dobro zlom uzvraća neće ukloniti nesreću od doma svojeg.
14Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
14Zametnuti svađu isto je kao pustiti poplavu: stoga prije nego svađa izbije, udalji se!
15Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
15Tko opravdava krivoga i tko osuđuje pravoga, obojica su mrski Jahvi.
16Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
16Čemu novac u ruci bezumnomu? Da njime mudrost kupi, kad nema razbora!
17En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
17Prijatelj ljubi u svako vrijeme, a u nevolji i bratom postaje.
18En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
18Nerazuman čovjek daje ruku i jamči pred svojim bližnjim.
19Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
19Grijeh ljubi tko ljubi svađu, i tko visoko diže svoja vrata, traži propast.
20Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
20Opak srcem ne nalazi sreće, i komu je jezik zao, zapada u nesreću.
21Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
21Tko rodi bezumna, na tugu mu je; a nije veseo ni otac budale.
22Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
22Veselo je srce izvrstan lijek, a neveseo duh suši kosti.
23Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
23Opaki prima dar iz njedara da bi iskrivio putove pravici.
24Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
24Razuman ima mudrost pred sobom, a bezumniku su oči na kraj zemlje.
25En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
25Briga je ocu bezuman sin i žalost roditeljki svojoj.
26Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
26Ne valja kažnjavati pravednika, a nije pravo ni tući odličnike.
27Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
27Tko usteže svoje riječi, razumije mudrost, i razuman je čovjek mirna duha.
28Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
28I luđak se smatra mudrim kada šuti i razumnim kad susteže svoje usne.