¹Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:

¹Riječ Lemuela, kralja Mase, kojima ga je učila majka njegova.

²Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.

²Ne, sine moj! Ne, sine srca mog! Ne, sine zavjeta mojih!

³Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.

³Ne daj snage svoje ženama ni putova svojih zatiračima kraljeva.

⁴Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.

⁴Nije za kraljeve, Lemuele, ne pristaje kraljevima vino piti, ni glavarima piće opojno,

⁵De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.

⁵da u piću ne zaborave zakona i prevrnu pravo nevoljnicima.

⁶Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.

⁶Dajte žestoko piće onomu koji će propasti i vino čovjeku komu je gorčina u duši:

⁷Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.

⁷on će piti i zaboraviti svoju bijedu i neće se više sjećati svoje nevolje.

⁸Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.

⁸Otvaraj usta svoja za nijemoga i za pravo sviju nesretnika što propadaju.

⁹Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----

⁹Otvaraj usta svoja, sudi pravedno i pribavi pravo siromahu i nevoljniku.

¹⁰En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.

¹⁰Tko će naći ženu vrsnu? Više vrijedi ona nego biserje.

¹¹På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.

¹¹Muževljevo se srce uzda u nju i blagom neće oskudijevati.

¹²Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.

¹²Ona mu čini dobro, a ne zlo, u sve dane vijeka svojeg.

¹³Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.

¹³Pribavlja vunu i lan i vješto radi rukama marnim.

¹⁴Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.

¹⁴Ona je kao lađa trgovačka: izdaleka donosi kruh svoj.

¹⁵Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.

¹⁵Još za noći ona ustaje, hrani svoje ukućane i određuje posao sluškinjama svojim.

¹⁶Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.

¹⁶Opazi li polje, kupi ga; plodom svojih ruku sadi vinograd.

¹⁷Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.

¹⁷Opasuje snagom bedra svoja i živo miče rukama.

¹⁸Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.

¹⁸Vidi kako joj posao napreduje: noću joj se ne gasi svjetiljka.

¹⁹Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.

¹⁹Rukama se maša preslice i prstima drži vreteno.

²⁰För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.

²⁰Siromahu dlan svoj otvara, ruke pruža nevoljnicima.

²¹Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.

²¹Ne boji se snijega za svoje ukućane, jer sva čeljad ima po dvoje haljine.

²²Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.

²²Sama sebi šije pokrivače, odijeva se lanom i purpurom.

²³Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.

²³Muž joj je slavan na Vratima, gdje sjedi sa starješinama zemaljskim.

²⁴Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.

²⁴Platno tka i prodaje ga i pojase daje trgovcu.

²⁵Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.

²⁵Odjevena je snagom i dostojanstvom, pa se smije danu budućem.

²⁶Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.

²⁶Svoja usta mudro otvara i pobožan joj je nauk na jeziku.

²⁷Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.

²⁷Na vladanje pazi ukućana i ne jede kruha besposlice.

²⁸Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

²⁸Sinovi njezini podižu se i sretnom je nazivaju, i muž njezin hvali je:

²⁹»Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»

²⁹"Mnoge su žene bile vrsne, ali ti ih sve nadmašuješ."

³⁰Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.

³⁰Lažna je ljupkost, tašta je ljepota: žena sa strahom Gospodnjim zaslužuje hvalu.

³¹Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.

³¹Plod joj dajte ruku njezinih i neka je na Vratima hvale djela njezina!