1Av David. Jag vill tacka dig av allt mitt hjärta; inför gudarna vill jag lovsjunga dig.
1Davidov. Zahvaljujem ti, Jahve, iz svega srca jer si čuo riječi mojih usta. Pred licem anđela pjevam tebi,
2Jag vill tillbedja, vänd mot ditt heliga tempel, och prisa ditt namn för din nåd och sanning, ty du har gjort ditt löftesord stort utöver allt vad ditt namn hade sagt.
2bacam se nice prema svetom Hramu tvojemu. Zahvaljujem imenu tvojem za tvoju dobrotu i vjernost, jer si nada sve uzveličao obećanje svoje.
3När jag ropade, svarade du mig; du gav mig frimodighet, och min själ fick kraft.
3Kad sam te zazvao, uslišio si me, dušu si moju pokrijepio.
4HERRE, alla jordens konungar skola tacka dig, när de få höra din muns tal.
4Nek' ti zahvaljuju, Jahve, svi kraljevi zemlje kad čuju riječi usta tvojih,
5De skola sjunga om HERRENS vägar, ty HERRENS ära är stor.
5nek' pjevaju putove Jahvine: "Zaista, velika je slava Jahvina!"
6Ja, HERREN är hög, men han ser till det låga, och han känner den högmodige fjärran ifrån.
6Zaista, uzvišen je Jahve, ali gleda na ponizna, a oholicu izdaleka poznaje.
7Om ock min väg går genom nöd, så behåller du mig vid liv; du räcker ut din hand till värn mot mina fienders vrede, och din högra hand frälsar mig.
7Kroz nevolje kad budem kročio, život mi čuvaj, pruži ruku proti gnjevu mojih dušmana; nek' me tvoja spasi desnica!
8HERREN skall fullborda sitt verk för mig. HERRE, din nåd varar evinnerligen; övergiv icke dina händers verk.
8Jahve, što ja počeh, ti dovrši! Jahve, vječna je ljubav tvoja: djelo ruku svojih ne zapusti!