¹För sångmästaren; en psalm; en sång av David.

¹Zborovođi. Psalam. Davidov. Pjesma.

²Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.

²Bože, tebi dolikuje hvalospjev sa Sionu, tebi se ispunja zavjet -

³Du som hör bön, till dig kommer allt kött.

³ti molitve uslišuješ. Svaka pÓut dolazi k tebi

⁴Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.

⁴pod teretom grijeha. Naši nas prijestupi taru, ti ih pomiruješ.

⁵Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.

⁵Blažen kog izabra i k sebi uze: on boravi u dvorima tvojim. Daj da se nasitimo dobrima Doma tvoga i svetošću tvoga Hrama.

⁶Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;

⁶Čudesno nas uslišuješ u pravednosti svojoj, o Bože, spasenje naše, nado svih krajeva svijeta i mora dalekih.

⁷du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;

⁷Učvršćuješ bregove jakošću svojom silom opasÄan.

⁸du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.

⁸Krotiš huku mora, huku valova i buku naroda.

⁹De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.

⁹Oni što žive nakraj svijeta boje se znamenja tvojih; dveri jutra i večeri radošću napunjaš.

¹⁰Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.

¹⁰Ti pÓohodÄi zemlju i ti je nÓatopÄi, ÓobogatÄi nju veoma. Božja se rijeka vodom napuni, ti pripravi ljudima žito. Ovako pripremi zemlju:

¹¹Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.

¹¹brazde joj natopi, grude joj poravna; kišom je omekša, usjeve joj blagoslovi.

¹²Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.

¹²Ti okruni godinu dobrotom svojom, plodnost niče za stopama tvojim.

¹³Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd.

¹³Pustinjski pašnjaci kaplju od obilja, brežuljci se pašu radošću.

¹⁴Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.

¹⁴Njive se kite stadima, doline se pokrivaju žitom: svagdje klicanje, pjesma.