1Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.
1Salomonov. Bože, sud svoj daj kralju i svoju pravdu sinu kraljevu.
2Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.
2Nek' puku tvojem sudi pravedno, siromasima po pravici!
3Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.
3Nek' bregovi narodu urode mirom, a brežuljci pravdom.
4Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.
4Sudit će pravo ubogim pučanima, djeci siromaha donijet će spasenje, a tlačitelja on će smrviti.
5Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.
5I živjet će dugo kao sunce i kao mjesec u sva pokoljenja.
6Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.
6Sići će kao rosa na travu, kao kiša što natapa zemlju!
7I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.
7U danima njegovim cvjetat će pravda i mir velik - sve dok bude mjeseca.
8Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.
8I vladat će od mora do mora i od Rijeke do granica svijeta.
9För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.
9Dušmani će njegovi preda nj kleknuti i protivnici lizati prašinu.
10Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.
10Kraljevi Taršiša i otoka nosit će dare, vladari od Arabije i Sabe danak donositi.
11Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.
11Klanjat će mu se svi vladari, svi će mu narodi služiti.
12Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.
12On će spasiti siromaha koji uzdiše, nevoljnika koji pomoćnika nema;
13Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.
13smilovat će se ubogu i siromahu i spasit će život nevoljniku:
14Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.
14oslobodit će ih nepravde i nasilja, jer je dragocjena u njegovim očima krv njihova.
15Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.
15Stog' neka živi! Neka ga daruju zlatom iz Arabije, nek' mole za njega svagda i neka ga blagoslivljaju!
16Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.
16Nek' bude izobila žita u zemlji, po vrhuncima klasje neka šušti k'o Libanon! I cvjetali stanovnici gradova kao trava na livadi.
17Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.
17Bilo ime njegovo blagoslovljeno dovijeka! Dok je sunca, živjelo mu ime! Njim se blagoslivljala sva plemena zemlje, svi narodi nazivali blaženima!
18Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!
18Blagoslovljen Jahve, Bog Izraelov, koji jedini tvori čudesa!
19Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.
19I blagoslovljeno slavno mu ime dovijeka! Sva se zemlja napunila slave njegove! Tako neka bude. Amen!
20Slut på Davids, Isais sons, böner. Tredje boken
20Time se završavaju molitve Jišajeva sina Davida.