¹Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:

¹And Jehovah answered Job out of the whirlwind and said,

²Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?

²Who is this that darkeneth counsel by words without knowledge?

³Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

³Gird up now thy loins like a man; and I will demand of thee, and inform thou me.

⁴Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.

⁴Where wast thou when I founded the earth? Declare, if thou hast understanding.

⁵Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?

⁵Who set the measures thereof -- if thou knowest? or who stretched a line upon it?

⁶Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,

⁶Whereupon were the foundations thereof sunken? or who laid its corner-stone,

⁷medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?

⁷When the morning stars sang together, and all the sons of God shouted for joy?

⁸Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,

⁸And who shut up the sea with doors, when it burst forth, issuing out of the womb?

⁹när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,

⁹When I made the cloud its garment, and thick darkness a swaddling band for it;

¹⁰när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,

¹⁰When I cut out for it my boundary, and set bars and doors,

¹¹och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?

¹¹And said, Hitherto shalt thou come and no further, and here shall thy proud waves be stayed?

¹²Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,

¹²Hast thou since thy days commanded the morning? hast thou caused the dawn to know its place,

¹³där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?

¹³That it might take hold of the ends of the earth, and the wicked might be shaken out of it?

¹⁴Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;

¹⁴It is changed like the signet-clay; and [all things] stand forth as in a garment:

¹⁵då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.

¹⁵And from the wicked their light is withholden, and the uplifted arm is broken.

¹⁶Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?

¹⁶Hast thou entered as far as the springs of the sea? and hast thou walked in the recesses of the deep?

¹⁷Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?

¹⁷Have the gates of death been revealed unto thee? and hast thou seen the gates of the shadow of death?

¹⁸Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.

¹⁸Hath thine understanding compassed the breadths of the earth? Declare if thou knowest it all.

¹⁹Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,

¹⁹Where is the way to where light dwelleth? and the darkness, where is its place,

²⁰så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?

²⁰That thou shouldest take it to its bound, and that thou shouldest know the paths to its house?

²¹Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!

²¹Thou knowest, for thou wast then born, and the number of thy days is great!

²²Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem

²²Hast thou entered into the storehouses of the snow, and hast thou seen the treasuries of the hail,

²³-- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?

²³Which I have reserved for the time of distress, for the day of battle and war?

²⁴Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?

²⁴By what way is the light parted, [and] the east wind scattered upon the earth?

²⁵Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,

²⁵Who hath divided a channel for the rain-flood, and a way for the thunder's flash;

²⁶till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,

²⁶To cause it to rain on the earth, where no one is; on the wilderness wherein there is not a man;

²⁷till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?

²⁷To satisfy the desolate and waste [ground], and to cause the sprout of the grass to spring forth?

²⁸Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?

²⁸Hath the rain a father? or who begetteth the drops of dew?

²⁹Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?

²⁹Out of whose womb cometh the ice? and the hoary frost of heaven, who bringeth it forth?

³⁰Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.

³⁰When the waters lie hidden as in stone, and the face of the deep holdeth fast together.

³¹Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?

³¹Canst thou fasten the bands of the Pleiades, or loosen the cords of Orion?

³²Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?

³²Dost thou bring forth the constellations each in its season? or dost thou guide the Bear with her sons?

³³Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?

³³Knowest thou the ordinances of the heavens? dost thou determine their rule over the earth?

³⁴Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?

³⁴Dost thou lift up thy voice to the clouds, that floods of waters may cover thee?

³⁵Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?

³⁵Dost thou send forth lightnings that they may go, and say unto thee, Here we are?

³⁶Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?

³⁶Who hath put wisdom in the inward parts? or who hath given understanding to the mind?

³⁷Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,

³⁷Who numbereth the clouds with wisdom? or who poureth out the bottles of the heavens,

³⁸medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?

³⁸When the dust runneth as into a molten mass, and the clods cleave fast together?

³⁹Dost thou hunt the prey for the lioness, and dost thou satisfy the appetite of the young lions,

⁴⁰When they crouch in [their] dens, [and] abide in the thicket to lie in wait?

⁴¹Who provideth for the raven his food, when his young ones cry unto ùGod, [and] they wander for lack of meat?