1Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
1The wisdom of women buildeth their house; but folly plucketh it down with her hands.
2Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
2He that walketh in his uprightness feareth Jehovah; but he that is perverted in his ways despiseth him.
3I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
3In the fool's mouth is a rod of pride; but the lips of the wise shall preserve them.
4Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
4Where no oxen are, the crib is clean; but much increase is by the strength of the ox.
5Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
5A faithful witness will not lie; but a false witness uttereth lies.
6Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
6A scorner seeketh wisdom, and there is none [for him]; but knowledge is easy unto the intelligent.
7Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
7Go from the presence of a foolish man, in whom thou perceivest not the lips of knowledge.
8Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
8The wisdom of the prudent is to discern his way; but the folly of the foolish is deceit.
9De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
9Fools make a mock at trespass; but for the upright there is favour.
10Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
10The heart knoweth its own bitterness, and a stranger doth not intermeddle with its joy.
11De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
11The house of the wicked shall be overthrown; but the tent of the upright shall flourish.
12Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
12There is a way that seemeth right unto a man, but the end thereof is the ways of death.
13Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
13Even in laughter the heart is sorrowful, and the end of mirth is sadness.
14Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
14The backslider in heart shall be filled with his own ways, and the good man from what is in himself.
15Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
15The simple believeth every word; but the prudent [man] heedeth his going.
16Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
16A wise [man] feareth and departeth from evil; but the foolish is overbearing and confident.
17Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
17He that is soon angry dealeth foolishly, and a man of mischievous devices is hated.
18De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
18The simple inherit folly; but the prudent are crowned with knowledge.
19De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
19The evil bow before the good, and the wicked at the gates of the righteous [man].
20Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
20He that is poor is hated even of his own neighbour; but the rich hath many friends.
21Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
21He that despiseth his neighbour sinneth; but he that is gracious to the afflicted, happy is he.
22De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
22Do they not err that devise evil? but loving-kindness and truth are for those that devise good.
23Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
23In all labour there is profit; but the talk of the lips [tendeth] only to want.
24De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
24The crown of the wise is their riches; the folly of the foolish is folly.
25Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
25A true witness delivereth souls; but deceit uttereth lies.
26Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
26In the fear of Jehovah is strong confidence, and his children shall have a place of refuge.
27I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
27The fear of Jehovah is a fountain of life, to turn away from the snares of death.
28Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
28In the multitude of people is the king's glory; but in the lack of people is the ruin of a prince.
29Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
29He that is slow to anger is of great understanding; but he that is hasty of spirit exalteth folly.
30Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
30A sound heart is the life of the flesh; but envy the rottenness of the bones.
31Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
31He that oppresseth the poor reproacheth his Maker; but he that honoureth Him is gracious to the needy.
32Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
32The wicked is driven away by his evil-doing; but the righteous trusteth, [even] in his death.
33I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
33Wisdom resteth in the heart of the intelligent [man]; but that which is in the foolish maketh itself known.
34Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
34Righteousness exalteth a nation; but sin is a reproach to peoples.
35En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
35The king's favour is toward a wise servant; but his wrath is [against] him that causeth shame.