¹Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,

¹My son, if thou hast become surety for thy friend, if thou hast stricken thy hand for a stranger,

²om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,

²thou art snared with the words of thy mouth, thou art taken with the words of thy mouth.

³då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,

³Do this now, my son, and deliver thyself, since thou hast come into the hand of thy friend: go, humble thyself, and be urgent with thy friend.

⁴unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.

⁴Give not sleep to thine eyes, nor slumber to thine eyelids:

⁵Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.

⁵deliver thyself as a gazelle from the hand [of the hunter], and as a bird from the hand of the fowler.

⁶Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.

⁶Go to the ant, thou sluggard; consider her ways and be wise:

⁷Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;

⁷which having no chief, overseer, or ruler,

⁸dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.

⁸provideth her bread in the summer, [and] gathereth her food in the harvest.

⁹Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?

⁹How long, sluggard, wilt thou lie down? When wilt thou arise out of thy sleep?

¹⁰Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

¹⁰A little sleep, a little slumber, a little folding of the hands to rest!

¹¹så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.

¹¹So shall thy poverty come as a roving plunderer, and thy penury as an armed man.

¹²En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,

¹²A man of Belial, a wicked person, is he that goeth about with a perverse mouth;

¹³som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.

¹³he winketh with his eyes, he speaketh with his feet, he teacheth with his fingers;

¹⁴Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.

¹⁴deceits are in his heart; he deviseth mischief at all times, he soweth discords.

¹⁵Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.

¹⁵Therefore shall his calamity come suddenly: in a moment shall he be broken, and without remedy.

¹⁶Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ

¹⁶These six [things] doth Jehovah hate, yea, seven are an abomination unto him:

¹⁷stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,

¹⁷haughty eyes, a lying tongue, and hands that shed innocent blood;

¹⁸ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,

¹⁸a heart that deviseth wicked imaginations; feet that are swift in running to mischief;

¹⁹den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.

¹⁹a false witness that uttereth lies, and he that soweth discords among brethren.

²⁰Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.

²⁰My son, observe thy father's commandment, and forsake not the teaching of thy mother;

²¹Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.

²¹bind them continually upon thy heart, tie them about thy neck:

²²När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.

²²when thou walkest, it shall lead thee; when thou sleepest, it shall keep thee; and [when] thou awakest, it shall talk with thee.

²³Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.

²³For the commandment is a lamp, and the teaching a light, and reproofs of instruction are the way of life:

²⁴De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.

²⁴to keep thee from the evil woman, from the flattery of the tongue of a strange woman.

²⁵Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.

²⁵Lust not after her beauty in thy heart, neither let her take thee with her eyelids;

²⁶Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.

²⁶for by means of a whorish woman [a man is brought] to a loaf of bread, and another's wife doth hunt for the precious soul.

²⁷Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?

²⁷Can a man take fire in his bosom, and his garments not be burned?

²⁸Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?

²⁸Can one go upon hot coals, and his feet not be scorched?

²⁹Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.

²⁹So he that goeth in to his neighbour's wife: whosoever toucheth her shall not be innocent.

³⁰Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?

³⁰They do not despise a thief, if he steal to satisfy his soul when he is hungry:

³¹Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.

³¹and if he be found, he shall restore sevenfold; he shall give all the substance of his house.

³²Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.

³²Whoso committeth adultery with a woman is void of understanding: he that doeth it destroyeth his own soul.

³³Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.

³³A wound and contempt shall he get; and his reproach shall not be wiped away.

³⁴Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;

³⁴For jealousy is the rage of a man, and he will not spare in the day of vengeance;

³⁵lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.

³⁵he will not regard any ransom, neither will he rest content though thou multipliest [thy] gifts.