¹Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

¹Nomo bona estas pli preferinda, ol granda ricxeco; Kaj bona estimo, ol argxento kaj oro.

²Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

²Ricxulo kaj malricxulo renkontigxas: Ilin ambaux kreis la Eternulo.

³Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

³Prudentulo antauxvidas malbonon, kaj kasxigxas; Sed naivuloj antauxenpasxas, kaj difektigxas.

⁴Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

⁴Por humileco kaj timo antaux la Eternulo Oni ricevas ricxecon kaj honoron kaj vivon.

⁵Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

⁵Dornoj kaj retoj estas sur la vojo de malbonagulo; Kiu gardas sian animon, tiu malproksimigxas de ili.

⁶Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

⁶Instruu knabon konforme al lia vojo, Kaj ecx maljunigxinte li ne deklinigxos de gxi.

⁷Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

⁷Ricxulo regas super malricxuloj, Kaj kiu prunteprenas, tiu estas sklavo de la pruntedoninto.

⁸Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

⁸Kiu semas maljustajxon, tiu rikoltos suferon, Kaj la kano de lia krueleco rompigxos.

⁹Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

⁹Bonokululo estos benata; CXar li donas el sia pano al malricxulo.

¹⁰Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

¹⁰Forpelu blasfemulon, kaj foriros malpaco, Kaj cxesigxos malkonsento kaj ofendo.

¹¹Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

¹¹Kiu amas purecon de koro kaj agrable parolas, Al tiu la regxo estas amiko.

¹²HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

¹²La okuloj de la Eternulo gardas la prudenton; Sed la vortojn de maliculo Li renversas.

¹³Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»

¹³Mallaborulo diras:Leono estas ekstere, Mi povus esti mortigita meze de la strato.

¹⁴En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

¹⁴La busxo de malcxastulino estas profunda foso; Kiun la Eternulo koleras, tiu tien enfalas.

¹⁵Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

¹⁵Malsagxeco forte sidas en la koro de knabo; Sed vergo punanta gxin elpelas el gxi.

¹⁶Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----

¹⁶Kiu premas malricxulon, por pligrandigi sian ricxecon, Tiu donas al ricxulo, por ke li malricxigxu.

¹⁷Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

¹⁷Klinu vian orelon kaj auxskultu vortojn de sagxuloj, Kaj direktu vian koron al mia instruo;

¹⁸Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

¹⁸CXar ili estos agrablaj, se vi gardos ilin en via interno; Ili estos cxiuj pretaj sur viaj lipoj.

¹⁹För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

¹⁹Ke al la Eternulo estu via fido, Tion mi instruis al vi hodiaux.

²⁰Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

²⁰CXu mi ne skribis al vi tion trifoje Kun konsiloj kaj scio,

²¹för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

²¹Por sciigi al vi la gxustecon de la paroloj de vero, Por ke vi transdonu la parolojn de vero al tiuj, kiuj vin sendis?

²²Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

²²Ne prirabu malricxulon, pro tio, ke li estas malricxa; Kaj ne premu senhavulon cxe la pordego;

²³Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

²³CXar la Eternulo defendos ilian aferon Kaj dispremos iliajn premantojn.

²⁴Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

²⁴Ne amikigxu kun homo kolerema, Kaj ne komunikigxu kun homo flamigxema;

²⁵på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

²⁵Ke vi ne lernu lian vojon Kaj ne ricevu reton por via animo.

²⁶Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

²⁶Ne estu inter tiuj, kiuj firmigas per mano, Kiuj garantias por sxuldoj.

²⁷Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

²⁷Se vi ne havos per kio pagi, Oni ja prenos vian litajxon de sub vi.

²⁸Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

²⁸Ne forsxovu la antikvajn limojn, Kiujn faris viaj patroj.

²⁹Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.

²⁹Se vi vidas homon lertan en sia profesio, li staros antaux regxoj; Li ne staros antaux maleminentuloj.