¹När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

¹Kiam vi sidigxos, por mangxi kun reganto, Rigardu bone, kio estas antaux vi;

²och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

²Kaj vi metu trancxilon al via gorgxo, Se vi estas avidulo.

³Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

³Ne deziru liajn bongustajn mangxojn; CXar gxi estas trompa pano.

⁴Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

⁴Ne penu ricxigxi; Forlasu vian pripensadon.

⁵Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

⁵CXu vi direktos viajn okulojn al gxi? gxi jam ne ekzistos; CXar ricxeco faras al si flugilojn kiel aglo, kaj forflugas al la cxielo.

⁶Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

⁶Ne mangxu panon de malbondeziranto, Kaj ne deziru liajn bongustajn mangxojn.

⁷ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

⁷CXar kiaj estas la pensoj en lia animo, tia li ankaux estas: Mangxu kaj trinku, li diros al vi, Sed lia koro ne estas kun vi.

⁸Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

⁸La pecon, kiun vi mangxis, vi elvomos; Kaj vane vi perdis viajn agrablajn vortojn.

⁹Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

⁹En la orelojn de malsagxulo ne parolu; CXar li malsxatos la sagxecon de viaj vortoj.

¹⁰Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

¹⁰Ne forsxovu la antikvajn limojn, Kaj sur la kampon de orfoj ne iru.

¹¹Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

¹¹CXar ilia Liberiganto estas forta; Li defendos ilian aferon kontraux vi.

¹²Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

¹²Elmetu vian koron al instruo Kaj viajn orelojn al paroloj de prudento.

¹³Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

¹³Ne malvolu puni knabon: Se vi batos lin per kano, li ne mortos.

¹⁴ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

¹⁴Vi batos lin per kano, Kaj lian animon vi savos de SXeol.

¹⁵Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

¹⁵Mia filo, se via koro estos sagxa, Tiam gxojos ankaux mia koro.

¹⁶ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

¹⁶Kaj mia internajxo gxojos, Kiam viaj lipoj parolos gxustajxon.

¹⁷Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

¹⁷Via koro sin tiru ne al pekuloj, Sed al timo antaux la Eternulo cxiutage.

¹⁸Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

¹⁸CXar ekzistas estonteco, Kaj via espero ne perdigxos.

¹⁹Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

¹⁹Auxskultu vi, mia filo, kaj estu sagxa, Kaj direktu vian koron al la gxusta vojo.

²⁰Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

²⁰Ne estu inter la drinkantoj de vino, Inter tiuj, kiuj mangxas tro da viando;

²¹Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

²¹CXar drinkemulo kaj mangxegemulo malricxigxos, Kaj dormemulo havos sur si cxifonajxojn.

²²Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

²²Auxskultu vian patron, kiu vin naskigis, Kaj ne malsxatu vian patrinon, kiam sxi maljunigxos.

²³Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

²³Veron acxetu, kaj ne vendu sagxon Kaj instruon kaj prudenton.

²⁴Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

²⁴Grandan gxojon havas patro de virtulo, Kaj naskinto de sagxulo gxojos pro li.

²⁵Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

²⁵Via patro kaj via patrino gxojos, Kaj via naskintino triumfos.

²⁶Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

²⁶Donu, mia filo, vian koron al mi, Kaj al viaj okuloj placxu miaj vojoj.

²⁷Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

²⁷CXar malcxastulino estas profunda foso, Kaj fremda edzino estas malvasta puto.

²⁸Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

²⁸SXi embuskas kiel rabisto, Kaj kolektas cxirkaux si perfidulojn.

²⁹Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

²⁹CXe kiu estas ploro? cxe kiu estas gxemoj? cxe kiu estas malpaco? CXe kiu estas plendoj? cxe kiu estas senkauxzaj batoj? CXe kiu estas malklaraj okuloj?

³⁰Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

³⁰CXe tiuj, kiuj sidas malfrue cxe vino, CXe tiuj, kiuj venas, por gustumi aroman trinkajxon.

³¹Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

³¹Ne rigardu la vinon, kiel rugxa gxi estas, Kiel gxi brilas en la pokalo, kiel glate gxi eniras:

³²På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

³²En la fino gxi mordas kiel serpento Kaj pikas kiel vipuro.

³³Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

³³Viaj okuloj vidos fremdajxojn, Kaj via koro parolos malgxustajxojn.

³⁴Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

³⁴Kaj vi estos kiel dormanto meze de la maro, Kaj kiel dormanto sur la supro de masto.

³⁵»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»

³⁵Ili batis min, sed gxi min ne doloris; Ili frapis min, sed mi ne sentis; Kiam mi vekigxos, mi denove tion sercxos.