¹Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.

¹La sagxo konstruis sian domon, CXarpentis gxiajn sep kolonojn.

²Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord

²GXi bucxis sian bruton, versxis sian vinon, Kaj pretigis sian tablon.

³Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:

³GXi sendis siajn servantinojn, Por anonci sur la pintoj de la altajxoj de la urbo:

⁴»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:

⁴Kiu estas naiva, tiu sin turnu cxi tien! Al la senspritulo gxi diris:

⁵»Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.

⁵Venu, mangxu de mia pano, Kaj trinku el la vino, kiun mi enversxis.

⁶Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.

⁶Forlasu la malsagxajxon, kaj vivu; Kaj iru laux la vojo de la prudento.

⁷(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.

⁷Kiu instruas blasfemanton, tiu prenas sur sin malhonoron; Kaj kiu penas gxustigi malpiulon, tiu estas mokata.

⁸Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.

⁸Ne penu gxustigi blasfemanton, ke li vin ne malamu: Penu gxustigi sagxulon, kaj li vin amos.

⁹Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.

⁹Donu al sagxulo, kaj li ankoraux pli sagxigxos; Instruu justulon, kaj li lernos pli.

¹⁰HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)

¹⁰La komenco de la sagxo estas timo antaux la Eternulo; Kaj ekkono pri la Sanktulo estas prudento.

¹¹Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.

¹¹CXar per mi plimultigxos viaj tagoj, Kaj aldonigxos al vi jaroj da vivo.

¹²Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»

¹²Se vi sagxigxis, vi sagxigxis por vi; Kaj se vi blasfemas, vi sola suferos.

¹³En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.

¹³Virino malsagxa, bruema, Sensprita, kaj nenion scianta,

¹⁴Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,

¹⁴Sidas cxe la pordo de sia domo, Sur segxo sur altajxo de la urbo,

¹⁵för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:

¹⁵Por voki la pasantojn, Kiuj iras sian gxustan vojon:

¹⁶»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:

¹⁶Kiu estas naiva, tiu sin turnu cxi tien! Kaj al la senspritulo sxi diris:

¹⁷»Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»

¹⁷Akvoj sxtelitaj estas dolcxaj, Kaj pano kasxita estas agrabla.

¹⁸han vet icke att det bär till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets djup. ----

¹⁸Kaj li ne scias, ke tie estas mortintoj Kaj ke sxiaj invititoj estas en la profundoj de SXeol.