¹Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.

¹De David. Benu, ho mia animo, la Eternulon, Kaj mia tuta internajxo Lian sanktan nomon.

²Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,

²Benu, ho mia animo, la Eternulon, Kaj ne forgesu cxiujn Liajn bonfarojn.

³han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,

³Li pardonas cxiujn viajn pekojn, Li sanigas cxiujn viajn malsanojn;

⁴han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,

⁴Li savas de la tombo vian vivon, Li kronas vin per boneco kaj favorkoreco;

⁵han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.

⁵Li satigas per bonajxoj vian maljunan agxon, Ke via juneco renovigxas kiel cxe aglo.

⁶HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.

⁶La Eternulo faras justecon kaj jugxon al cxiuj prematoj.

⁷Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.

⁷Li sciigis Siajn vojojn al Moseo, Siajn farojn al la Izraelidoj.

⁸Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.

⁸Favorkora kaj kompatema estas la Eternulo, Longetolerema kaj tre bona.

⁹Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.

⁹Ne eterne Li indignas, Kaj ne por cxiam Li koleras.

¹⁰Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.

¹⁰Ne laux niaj pekoj Li agis kun ni, Kaj ne laux niaj krimoj Li redonis al ni.

¹¹Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.

¹¹CXar kiel alte estas la cxielo super la tero, Tiel granda estas Lia boneco por tiuj, kiuj Lin timas.

¹²Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.

¹²Kiel malproksime estas la oriento de la okcidento, Tiel Li malproksimigis de ni niajn pekojn.

¹³Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.

¹³Kiel patro korfavoras filojn, Tiel la Eternulo korfavoras tiujn, kiuj Lin timas.

¹⁴Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.

¹⁴CXar Li scias nian esencon; Li memoras, ke ni estas polvo.

¹⁵En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.

¹⁵La tagoj de homo estas kiel herbo; Kiel floro de kampo, tiel li floras.

¹⁶När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.

¹⁶Pasas super gxi vento, kaj gxi jam ne ekzistas; Kaj gxia loko gxin jam ne rekonas.

¹⁷Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,

¹⁷Sed la boneco de la Eternulo dauxras eterne al tiuj, kiuj Lin timas, Kaj Lia bonfaremeco iras gxis la pranepoj,

¹⁸när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.

¹⁸Kiuj observas Lian interligon Kaj memoras Liajn ordonojn por ilin plenumi.

¹⁹HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.

¹⁹La Eternulo starigis en la cxielo Sian tronon; Kaj Lia regxeco regas cxion.

²⁰Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.

²⁰Benu la Eternulon Liaj angxeloj, potencaj per sia forto, Kiuj plenumas Lian vorton, Por ke oni obeu la vocxon de Lia vorto.

²¹Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.

²¹Benu la Eternulon cxiuj Liaj cxirkauxantoj, Liaj servantoj, kiuj plenumas Lian volon.

²²Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.

²²Benu la Eternulon cxiuj Liaj kreitajxoj, En cxiuj lokoj de Lia regado. Benu, ho mia animo, la Eternulon.