¹Halleluja! Lova HERREN, min själ.

¹Haleluja! Gloru, ho mia animo, la Eternulon.

²Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

²Mi gloros la Eternulon en la dauxro de mia tuta vivo, Mi kantos al mia Dio tiel longe, kiel mi estos.

³Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.

³Ne fidu eminentulojn, Homidon, kiu ne povas helpi.

⁴Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.

⁴Eliras lia spirito, li reiras en sian teron; Kaj en tiu tago neniigxas cxiuj liaj intencoj.

⁵Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,

⁵Bone estas al tiu, kies helpo estas la Dio de Jakob, Kiu esperas al la Eternulo, lia Dio,

⁶till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen,

⁶Kiu kreis la cxielon kaj la teron, La maron, kaj cxion, kio estas en ili, Kiu gardas la veron eterne;

⁷som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna,

⁷Kiu faras justecon al la prematoj, Donas panon al la malsataj. La Eternulo liberigas la malliberulojn;

⁸HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga,

⁸La Eternulo malfermas la okulojn al la blinduloj; La Eternulo restarigas la kurbigitojn; La Eternulo amas la virtulojn;

⁹HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa.

⁹La Eternulo gardas la enmigrintojn, Subtenas orfon kaj vidvinon; Sed la vojon de malvirtuloj Li pereigas.

¹⁰HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja!

¹⁰La Eternulo regxas eterne, Via Dio, ho Cion, por cxiuj generacioj. Haleluja!