Svenska 1917

Esperanto

Psalms

147

1Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
1Haleluja! CXar estas bone kanti al nia Dio, CXar agrabla estas la glorkantado.
2HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
2La Eternulo konstruas Jerusalemon, La elpelitojn de Izrael Li kolektas.
3Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
3Li sanigas la korprematojn Kaj bandagxas iliajn vundojn.
4Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
4Li kalkulas la stelojn, Kaj al ili cxiuj Li donas nomojn.
5Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
5Granda estas nia Sinjoro kaj tre forta; Lia sagxo estas nemezurebla.
6HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
6La Eternulo altigas la humilulojn; Sed la malvirtulojn Li malaltigas gxis la tero.
7Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
7Kantu al la Eternulo gloradon, Muziku al nia Dio per harpo.
8honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
8Li kovras la cxielon per nuboj, Pretigas por la tero pluvon, Kreskigas sur la montoj herbon.
9honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
9Li donas al la bruto gxian nutrajxon, Kaj al la korvidoj, kiuj krias.
10Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
10Ne la forton de cxevalo Li sxatas; Ne la femuroj de homo al Li placxas:
11HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
11Placxas al la Eternulo Liaj timantoj, Kiuj fidas Lian bonecon.
12Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
12Lauxdu, ho Jerusalem, la Eternulon; Gloru vian Dion, ho Cion.
13Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
13CXar Li fortikigis la riglilojn en viaj pordegoj, Li benis viajn filojn interne de vi.
14Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
14Li donas pacon al viaj limoj, Li satigas vin per la plej bona el la tritiko.
15Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
15Li sendas Sian ordonon al la tero; Tre rapide kuras Lia vorto.
16Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
16Li donas negxon kiel lanon, Li sxutas prujnon kiel cindron.
17Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
17Li jxetas Sian glacion kiel pecojn; Kiu kontrauxstaros al Lia frosto?
18Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
18Li sendas Sian vorton, kaj cxio degelas; Li blovas per Sia vento, kaj ekfluas akvo.
19Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
19Li sciigas al Jakob Sian vorton, Siajn legxojn kaj decidojn al Izrael.
20Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
20Tiel Li ne faras al iu alia popolo; Kaj Liajn decidojn ili ne scias. Haleluja!