Svenska 1917

Italian: Riveduta Bible (1927)

Proverbs

10

1Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
1Proverbi di Salomone. Un figliuol savio rallegra suo padre, ma un figliuolo stolto è il cordoglio di sua madre.
2Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
2I tesori d’empietà non giovano, ma la giustizia libera dalla morte.
3HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
3L’Eterno non permette che il giusto soffra la fame, ma respinge insoddisfatta l’avidità degli empi.
4Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
4Chi lavora con mano pigra impoverisce, ma la mano dei diligenti fa arricchire.
5En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
5Chi raccoglie nella estate è un figliuolo prudente, ma chi dorme durante la raccolta è un figliuolo che fa vergogna.
6Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
6Benedizioni vengono sul capo dei giusti, ma la violenza cuopre la bocca degli empi.
7Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
7La memoria del giusto e in benedizione, ma il nome degli empi marcisce.
8Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
8Il savio di cuore accetta i precetti, ma lo stolto di labbra va in precipizio.
9Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
9Chi cammina nella integrità cammina sicuro, ma chi va per vie tortuose sarà scoperto.
10Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
10Chi ammicca con l’occhio cagiona dolore, e lo stolto di labbra va in precipizio.
11Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
11La bocca del giusto è una fonte di vita, ma la bocca degli empi nasconde violenza.
12Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
12L’odio provoca liti, ma l’amore cuopre ogni fallo.
13På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
13Sulle labbra dell’uomo intelligente si trova la sapienza, ma il bastone è per il dosso di chi è privo di senno.
14De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
14I savi tengono in serbo la scienza, ma la bocca dello stolto e una rovina imminente.
15Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
15I beni del ricco sono la sua città forte; la rovina de’ poveri è la loro povertà.
16Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
16Il lavoro del giusto serve alla vita, le entrate dell’empio servono al peccato.
17Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
17Chi tien conto della correzione, segue il cammino della vita; ma chi non fa caso della riprensione si smarrisce.
18Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
18Chi dissimula l’odio ha labbra bugiarde, e chi spande la calunnia è uno stolto.
19Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
19Nella moltitudine delle parole non manca la colpa, ma chi frena le sue labbra è prudente.
20Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
20La lingua del giusto è argento eletto; il cuore degli empi val poco.
21Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
21Le labbra del giusto pascono molti, ma gli stolti muoiono per mancanza di senno.
22Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
22Quel che fa ricchi è la benedizione dell’Eterno e il tormento che uno si dà non le aggiunge nulla.
23Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
23Commettere un delitto, per lo stolto, è come uno spasso; tale è la sapienza per l’uomo accorto.
24Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
24All’empio succede quello che teme, ma ai giusti è concesso quel che desiderano.
25När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
25Come procella che passa, l’empio non è più, ma il giusto ha un fondamento eterno.
26Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
26Come l’aceto ai denti e il fumo agli occhi, così è il pigro per chi lo manda.
27HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
27Il timor dell’Eterno accresce i giorni ma gli anni degli empi saranno accorciati.
28De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
28L’aspettazione dei giusti è letizia, ma la speranza degli empi perirà.
29HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
29La via dell’Eterno è una fortezza per l’uomo integro, ma una rovina per gli operatori d’iniquità.
30Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
30Il giusto non sarà mai smosso, ma gli empi non abiteranno la terra.
31Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
31La bocca del giusto sgorga sapienza, ma la lingua perversa sarà soppressa.
32Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.
32Le labbra del giusto conoscono ciò che è grato, ma la bocca degli empi e piena di perversità.