¹Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.

¹Chi ama la correzione ama la scienza, ma chi odia la riprensione è uno stupido.

²Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.

²L’uomo buono ottiene il favore dell’Eterno, ma l’Eterno condanna l’uomo pien di malizia.

³Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.

³L’uomo non diventa stabile con l’empietà, ma la radice dei giusti non sarà mai smossa.

⁴En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.

⁴La donna virtuosa è la corona del marito, ma quella che fa vergogna gli è un tarlo nell’ossa.

⁵De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.

⁵I pensieri dei giusti sono equità, ma i disegni degli empi son frode.

⁶De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.

⁶Le parole degli empi insidiano la vita, ma la bocca degli uomini retti procura liberazione.

⁷De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.

⁷Gli empi, una volta rovesciati, non sono più, ma la casa dei giusti rimane in piedi.

⁸I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.

⁸L’uomo è lodato in proporzione del suo senno, ma chi ha il cuore pervertito sarà sprezzato.

⁹Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.

⁹E’ meglio essere in umile stato ed avere un servo, che fare il borioso e mancar di pane.

¹⁰Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.

¹⁰Il giusto ha cura della vita del suo bestiame, ma le viscere degli empi sono crudeli.

¹¹Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.

¹¹Chi coltiva la sua terra avrà pane da saziarsi, ma chi va dietro ai fannulloni e privo di senno.

¹²Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.

¹²L’empio agogna la preda de’ malvagi, ma la radice dei giusti porta il suo frutto.

¹³Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden

¹³Nel peccato delle labbra sta un’insidia funesta, ma il giusto uscirà dalla distretta.

¹⁴Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.

¹⁴Per il frutto della sua bocca l’uomo è saziato di beni, e ad ognuno è reso secondo l’opera delle sue mani.

¹⁵Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.

¹⁵La via dello stolto è diritta agli occhi suoi, ma chi ascolta i consigli è savio.

¹⁶Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam

¹⁶Lo stolto lascia scorger subito il suo cruccio, ma chi dissimula un affronto è uomo accorto.

¹⁷Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.

¹⁷Chi dice la verità proclama ciò ch’è giusto, ma il falso testimonio parla con inganno.

¹⁸Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.

¹⁸C’è chi, parlando inconsultamente trafigge come spada, ma la lingua de’ savi reca guarigione.

¹⁹Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.

¹⁹Il labbro veridico è stabile in perpetuo, ma la lingua bugiarda non dura che un istante.

²⁰De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.

²⁰L’inganno è nel cuore di chi macchina il male, ma per chi nutre propositi di pace v’è gioia.

²¹Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.

²¹Nessun male incoglie al giusto, ma gli empi son pieni di guai.

²²En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.

²²Le labbra bugiarde sono un abominio per l’Eterno, ma quelli che agiscono con sincerità gli sono graditi.

²³En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.

²³L’uomo accorto nasconde quello che sa, ma il cuor degli stolti proclama la loro follia.

²⁴De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.

²⁴La mano dei diligenti dominerà, ma la pigra sarà tributaria.

²⁵Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.

²⁵Il cordoglio ch’è nel cuore dell’uomo l’abbatte, ma la parola buona lo rallegra.

²⁶Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.

²⁶Il giusto indica la strada al suo compagno, ma la via degli empi li fa smarrire.

²⁷Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.

²⁷Il pigro non arrostisce la sua caccia, ma la solerzia è per l’uomo un tesoro prezioso.

²⁸På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.

²⁸Nel sentiero della giustizia sta la vita, e nella via ch’essa traccia non v’è morte.