Svenska 1917

Malagasy

Job

39

1Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
1Fantatrao va ny fotoana fiterahan'ny osi-dia any amin'ny harambato? Voahevitrao va ny fiterahan'ny dieravavy?
2när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
2Mahisa ny andro ahatanterahany va ianao? Ary fantatrao va ny fotoana fiterahany? [Heb. ny volana taperiny]
3Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
3Miondrika izy ka teraka, sady alefany ny faharariany.
4Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?
4Donga ny zanany, mihalehibe any an-efitra ireny; Mivoaka izy ka tsy mety miverina intsony.
5Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?
5Iza moa no nandefa ny boriki-dia ho karenjy? Ary iza no namaha ny fatoran'ny boriki-dia,
6De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.
6Izay nomeko ny tani'hay ho fitoerany ary ny tanin-tsira ho fonenany?
7Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.
7Ihomehezany ny fitabatabana ao an-tanàna; Tsy ahoany akory ny fiantsoantson'ny mpampandeha;
8Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?
8Any an-tendrombohitra rehetra any no fihinanany, ary mitady ny zava-maitso rehetra izy.
9Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.
9Mba mety manompo anao va ny ombimanga na handry ao am-pahitrao amin'ny alina?
10Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.
10Mahafatotra ny ombimanga amin'ny mahazaka ho ao am-bavasanao va ianao? Na mety manaraka anao handravona bainga any an-dohasaha va izy?
11Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.
11Azonao itokiana va izy satria lehibe ny heriny? Ary havelanao hataony va ny asanao?
12Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?
12Azonao itokiana hitondra ny varinao mody va izy sy hanangona izany ho eo am-pamoloanao?
13Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?
13Mikopakopaka noho ny fifaliana ny elatry ny ostritsa; Nefa mahalemy fanahy azy va ny elany sy ny volony?
14Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?
14Tsia, fa mandao ny atodiny ao amin'ny tany izy ka mamela azy ho afanain'ny vovoka,
15Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?
15Ary tsy ahiny izay ho voaporitry ny tongotra ireo. Na ho voahitsaky ny bibi-dia.
16Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?
16Tsy tia ny zanany izy fa ataony hoatra ny tsy azy ireny; Efa very foana izay nisasarany, nefa tsy ahoany akory izany;
17Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.
17Fa efa nampanadinoin'Andriamanitra ny fahendrena izy, ary Tsy nomeny anjara fahalalana.
18Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.
18Raha mikopakopak'elatra toa hanidina izy, dia ihomehezany ny soavaly sy ny mpitaingina azy.
19Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.
19Moa manome hery ny soavaly va ianao, na manarona vombo mihofahofa ny vozony?
20Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.
20Mahay mampitsipika azy tahaka ny valala va ianao? Mahatsiravina ny hamafin'ny fiefonefony!
21Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.
21Mihehy ao amin'ny lohasaha izy ka mifalifaly noho ny heriny; Mandroso hanetra ny ady izy.[Heb. fiadiana]
22Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?
22Mihomehy ny tahotra izy, fa tsy mety mivadi-po. Ary tsy mianotra amin'ny sabatra.
23Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!
23Mifioka eny amboniny ny zana-tsipìka sy ny lefona manelatselatra ary ny lefom-pohy.[Heb. tranon-jana-tsipìka]
24Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.
24Miriotra mafy amin'ny fahavinirana sy ny fahatezerana izy ka tsy mety mijanona intsony, rehefa maneno ny anjomara. [Heb. Mitelina ny tany][Na: Tsy mino izy fa feon'ny anjomara izany]
25Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.
25Na oviana na oviana no anenoan'ny anjomara dia mihiaka izy. Ary manimbolo ny ady izy, raha mbola lavitra, dia ny akoralava sy ny fitabataban'ny manamboninahitra.
26Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.
26Ny fahendrenao va no mampanidina ny hitsikitsika sy mampamelatra ny elany hianatsimo?
27Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.
27Noho ny didinao va no iakaran'ny voromahery sy anaovany ny akaniny eny an-dringiringy?
28För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.
28Eny amin'ny harambato no itoerany sy anaovany ny akaniny, dia eo an-tampon'ny harambato sy ao amin'ny fiarovana.
29Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?
29Any no itazanany remby; Mahatsinjo lavitra ny masony.Mitsentsitra rà ny zanany, ary izay itoeran'ny faty dia any izy.
30Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?
30Mitsentsitra rà ny zanany, ary izay itoeran'ny faty dia any izy.
31På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.
32Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.
33Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom.
34Så svarade nu HERREN Job och sade:
35Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
36Job svarade HERREN och sade:
37Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
38En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.