¹Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.

¹Tsara ny sombi-mofo maina misy fiadanana Noho ny trano feno hena misy fifandirana.

²En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.

²Ny mpanompo hendry dia hanapaka ny zanaka manao izay mahamenatra Sady hizara lova amin'ny mpirahalahy.

³Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.

³Ny memy ho an'ny volafotsy, ary ny fatana fandrendrehana ho an'ny volamena; Fa Jehovah ihany no Mpamantatra ny fo.

⁴En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.

⁴Ny mpanao ratsy mampandry sofina amin'ny molotra mandainga; Ary ny mpandainga mihaino ny lela mampidi-doza.

⁵Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.

⁵Izay mihomehy ny malahelo manala baraka ny Mpanao azy; Ary izay faly amin'ny fahorian'ny sasany dia tsy maintsy hampijalina.

⁶De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.

⁶Satroboninahitry ny antitra ny zafiny; Ary voninahitry ny zanaka ny rainy.

⁷Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.

⁷Ny teny jadona tsy tandrifiny halahatry ny adala, Koa mainka fa tsy tokony ho an'ny zanak'andriana ny molotra mandainga.

⁸En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.

⁸Ny kolikoly dia toy ny vato soa eo imason'izay mahazo azy, Ka na aiza na aiza alehany dia ambinina ihany.

⁹Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.

⁹Izay te-ho be fitiavana dia manaron-keloka; Fa izay mamohafoha teny mampisaraka ny tena mpisakaiza.

¹⁰En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.

¹⁰Ny anatra dia manan-kery kokoa amin'ny hendry Noho ny kapoka injato amin'ny adala.

¹¹Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.

¹¹Ny maditra dia fatra-pitady ny ratsy, Ka dia iraka lozabe no irahina hamely azy.

¹²Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.

¹²Aleo mifanena amin'ny bera very anaka Toy izay amin'ny adala feno hadalana.

¹³Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.

¹³Izay mamaly ratsy ny soa, Ny ratsy tsy hiala ao an-tranony.

¹⁴Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.

¹⁴Ny fiandohan'ny ady dia toy ny manata-drano, Koa ilaozy ny fifandirana, dieny tsy mbola mifandramatra.

¹⁵Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.

¹⁵Izay manamarina ny meloka, na izay manameloka ny marina,Dia samy fahavetavetana eo imason'i Jehovah.

¹⁶Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.

¹⁶Hatao inona re ity vola an-tànan'ny adala? Hamidy fahendrena va? tsy manan-tsaina izy.

¹⁷En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.

¹⁷Izay tena sakaiza tokoa dia tia amin'ny andro rehetra, Sady miseho ho rahalahy hamonjy amin'ny fahoriana.[Heb. ateraka]

¹⁸En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.

¹⁸Olona tsy ampy saina izay mifandray tanana Hiantoka eo anatrehan'ny sakaizany.

¹⁹Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.

¹⁹Izay tia ady dia tia heloka; Ary izay manao vavahady avo mitady fahasimbana.

²⁰Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.

²⁰Izay madi-po tsy hahita soa; Ary izay manana lela mandainga hivarina any amin'ny loza.

²¹Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.

²¹Izay miteraka adala hahazo alahelo; Ary ny rain'ny adala tsy ho faly.

²²Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.

²²Ny fo ravoravo mahasalama tsara; Fa ny fanahy kivy mahamaina ny taolana.

²³Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.

²³Ny ratsy fanahy mandray kolikoly avy any anaty lamba Ho entiny mamadika ny rariny.

²⁴Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.

²⁴Eo anoloan'ny manan-tsaina ny fahendrena; Fa ny mason'ny adala dia mibirioka any amin'ny faran'ny tany.

²⁵En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.

²⁵Ny zanaka adala mampalahelo ny rainy Sady fahoriana mangidy amin'ny reniny niteraka azy.

²⁶Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.

²⁶Tsy mety raha mampijaly ny marina, Na mamely ny manan-kaja noho ny fahamarinany.[Na: tsy amin'ny rariny]

²⁷Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.

²⁷Izay mahafihim-bava no manam-pahalalana; Ary izay mahatsindry fo no manan-tsaina.Na ny adala aza, raha tsy miteny, dia atao ho hendry, Ary izay mahafihim-bava dia toa manan-tsaina.

²⁸Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.

²⁸Na ny adala aza, raha tsy miteny, dia atao ho hendry, Ary izay mahafihim-bava dia toa manan-tsaina.