¹Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.

¹¶ E taku tama, kei wareware ki taku ture; kia puritia hoki aku whakahau e tou ngakau:

²Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.

²Katahi ka nui ake nga ra roa mou, nga tau e ora ai, me te ata noho.

³Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;

³Kei whakarerea koe e te atawhai, e te pono; heia ki tou kaki; tuhituhia iho, ko tou ngakau ano hei papa.

⁴så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.

⁴Penei ka whiwhi koe ki te atawhai, ki te matauranga pai i te aroaro o te Atua, o te tangata.

⁵Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.

⁵Whakapaua tou ngakau ki te whakawhirinaki ki a Ihowa, kaua hoki e okioki ki tou matauranga ake.

⁶På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.

⁶I ou ara katoa whakaaro ki a ia, a mana e whakatika ou huarahi.

⁷Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.

⁷¶ Kei whakaaro ki a koe he mohio koe; e wehi ki a Ihowa, kia mawehe i te kino.

⁸Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.

⁸Hei ora tena ki tou pito, hei makuku ki ou wheua.

⁹Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,

⁹Kia whai kororia a Ihowa i ou rawa, i nga matamua ano hoki o au hua katoa.

¹⁰så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.

¹⁰A ka ki au toa i nga mea maha, ka pakaru ano hoki au rua waina i te waina.

¹¹Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.

¹¹E taku tama, kaua e whakahawea ki ta Ihowa papaki; kei ngakaukore ano koe ina akona e ia:

¹²Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.

¹²Ka akona hoki e Ihowa tana e aroha ai, ka pera tana me ta te matua ki te tamaiti e matenuitia ana e ia.

¹³Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.

¹³¶ Ka hari te tangata kua kitea nei e ia te whakaaro nui, me te tangata ano kua whiwhi ki te matauranga.

¹⁴Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.

¹⁴Pai atu hoki te hokohoko o tera i to te hiriwa e hokohokona nei, ona hua i te koura parakore.

¹⁵Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.

¹⁵Nui atu ona utu i o nga rupi; e kore ano hoki nga mea katoa e minaminatia e koe e rite ki a ia.

¹⁶Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.

¹⁶Kei tona ringa matau nga ra roa; kei tona maui nga taonga me te kororia.

¹⁷Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.

¹⁷Ko ona ara he ara ahuareka, ko ona ara katoa he rangimarie.

¹⁸Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.

¹⁸He rakau ia no te ora ki te hunga e u ana ki a ia; ka hari te tangata e pupuri ana i a ia.

¹⁹Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.

¹⁹Na te whakaaro nui o Ihowa i whakaturia ai e ia te whenua; na tona mohio tana whakapumautanga i nga rangi.

²⁰Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.

²⁰He mohio nona i pakaru ai nga rire, i maturuturu ai te tomairangi o nga kapua.

²¹Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;

²¹¶ E taku tama, kei kotiti ke ena i ou kanohi: puritia te whakaaro nui me te ngarahu pai.

²²så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.

²²Kei ena he oranga mo tou wairua, he whakapaipai mo tou kaki.

²³Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.

²³Penei ka haere koe i tou ara, te ai he wehi, e kore ano tou waewae e tutuki.

²⁴När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.

²⁴Ka takoto koe, e kore e wehi, ina, ka takoto koe, ka reka ano tau moe.

²⁵Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.

²⁵Kaua e wehi i te mataku huaki tata, i te whakangaromanga ranei o te hunga kino ina pa mai.

²⁶Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.

²⁶Ko Ihowa hoki hei okiokinga mou, a mana e tiaki tou waewae kei mau.

²⁷Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.

²⁷¶ Kaua e kaiponuhia te pai ki te hunga i tika nei ma ratou, i nga wa e taea ai e tou ringa.

²⁸Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.

²⁸Kaua e mea ki tou hoa, Haere, ka hoki mai ai, a apopo ka hoatu e ahau; i te mea kei a koe ano te mea e takoto ana.

²⁹Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.

²⁹Kei whakatakoto i te kino mo tou hoa, kei te noho hu noa na hoki ia i tou taha.

³⁰Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.

³⁰Kei ngangau pokanoa ki te tangata, ki te mea kahore ana mahi kino ki a koe.

³¹Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.

³¹Kei hae ki te tangata nanakia, kaua hoki e whiriwhiria tetahi o ona ara.

³²Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.

³²He mea whakarihariha hoki te whanoke ki a Ihowa; kei te hunga tika ia tona whakaaro ngaro.

³³HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.

³³He kanga na Ihowa kei roto i te whare o te tangata kino, he mea manaaki ia nana te nohoanga o te hunga tika.

³⁴Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.

³⁴He pono ka whakahi ia ki te hunga whakahi, ka puta ia tona atawhai ki te hunga whakaiti.

³⁵De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.

³⁵Ka whiwhi te hunga whakaaro nui ki te kororia; he whakama ia te whakanui o nga wairangi.