1Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
1¶ Na Rawiri. Whakapaingia a Ihowa, e toku wairua; e nga mea katoa i roto i ahau, whakapaingia tona ingoa tapu.
2Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
2Whakapaingia a Ihowa, e toku wairua, kei wareware hoki ki ana painga katoa.
3han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
3Ko ia te muru nei i ou kino katoa; te rongo a nei i ou mate katoa.
4han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
4Ko ia te hoko nei i tou ora kei ngaro; te karauna nei i a koe ki te atawhai, ki te aroha.
5han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
5Nana nei i makona ai tou mangai i nga mea papai; i hou ai tou taitamarikitanga, i rite ai ki to te ekara.
6HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
6¶ Ka puta i a Ihowa nga mahi tika, me te whakawa tika ki te hunga katoa e tukinotia ana.
7Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
7I whakaakona e ia ana ara ki a Mohi, ana mahi ki nga tama a Iharaira.
8Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
8Ki tonu a Ihowa i te aroha me te atawhai, he puhoi ki te riri, he nui hoki tana mahi tohu.
9Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
9E kore ia e whakatupuehupehu tonu, e kore ano e mauahara ake ake.
10Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
10Kihai i rite ki o tatou hara ana meatanga ki a tatou: kihai ano i rite ki o tatou kino ana utu mai ki a tatou.
11Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
11He rite hoki ki te rangi e tiketike ake ana i te whenua, pera tonu te nui o tana mahi tohu ki te hunga e wehi ana ki a ia.
12Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
12Pera i te matara o te rawhiti i te uru, pera tonu tana whakamataratanga atu i a tatou mahi tutu i a tatou.
13Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
13E aroha ana te matua ki ana tamariki, pera tonu to Ihowa aroha ki te hunga e wehi ana ki a ia.
14Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
14E matau ana hoki ia ki to tatou ahua, e mahara ana he puehu tatou.
15En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
15Ko te tangata ia, rite tonu ona ra ki o te tarutaru: kei te puawai o te mara, ko tona ngawhatanga.
16När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
16E rarungatia ana hoki e te hau, a kua kahore; kahore hoki e mohiotia a muri e tona wahi.
17Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
17Tena ko te mahi tohu a Ihowa no tua whakarere, a ake tonu ake, ki te hunga e wehi ana ki a ia: tona tika hoki ki nga uri o nga tamariki;
18när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
18Ki te hunga e pupuri ana i tana kawenata, ki te hunga hoki e mahara ana ki ana ako kia mahia.
19HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
19¶ Kua oti i a Ihowa tona torona te whakatu ki nga rangi; a e kawanatia ana nga mea katoa e tona kingitanga.
20Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
20Whakapaingia a Ihowa, e ana anahera, e hira nei te kaha, e whakarite nei i tana kupu, e whakarongo nei ki tona reo ina korero.
21Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
21Whakapaingia a Ihowa, e ana mano katoa, e ana minita e mahi nei i tana e pai ai.
22Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
22Whakapaingia a Ihowa, e ana mahi katoa i nga wahi katoa o tona kingitanga: whakapaingia a Ihowa, e toku wairua.