¹I Ahas', Juda konungs, tolfte regeringsår blev Hosea, Elas son, konung i Samaria över Israel och regerade i nio år.

¹Juda Kumpipa Ahaz kum sawm leh kum nih a lal kumin Ela tapa Hosia Israelte tungah Samari khuaah a lal pana, kum kua a lal.

²Han gjorde vad ont var i HERRENS; ögon, dock icke såsom de israelitiska konungar som hade varit före honom

²Huan, TOUPA mitmuhin thil hoih lou tak ahi seka, ahihhangin a maa Israel kumpipate bang jenin jaw ahih kei.

³Mot honom drog den assyriske konungen Salmaneser upp; och Hosea måste bliva honom underdånig och giva honom skänker.

³Assuria kumpipa Salmaneserin a vasima, huchiin Hosia a sikha a honghi a, siah te a pe sek hi.

⁴Men sedan märkte konungen i Assyrien att Hosea förehade stämplingar, i det att han skickade sändebud till So, konungen i Egypten och icke, såsom förut, vart år sände skänker till konungen i Assyrien Då lät konungen i Assyrien spärra in honom och hålla honom bunden i fängelse.

⁴Huan, Assuria kumpipan Hosia in a guka a sawm thu a na theikhiaa; Aigupta kumpipa So kiangah mi a sawla, kum china a piak sek bangin lah Assuria kumpipa siah a peta ngal kei behlapa; huaijiakin Assuria kumpipan suangkulhah hensain a khumta hi.

⁵Ty konungen i Assyrien drog upp och angrep hela landet, och drog upp mot Samaria och belägrade det i tre år.

⁵Huchiin Assuria kumpipan gam tengteng a tuan suak veka, Samari khuaah a hoh tou-a, kum thum a um hi.

⁶I Hoseas nionde regeringsår intog konungen i Assyrien Samaria och förde Israel bort till Assyrien och lät dem bo i Hala och vid Habor -- en ström i Gosan -- och i Mediens städer.

⁶Hosia kum kua a lal kumin Assuria kumpipan Samari khua a laa, Israelte Assuria gamah a pi a, Hala gamah khawng, Gozan gama Habor luiah te khawng, Mediate khuaah khawng a omsaka.

⁷Israels barn hade ju syndat mot HERREN, sin Gud, honom som hade fört dem upp ur Egyptens land, undan Faraos, den egyptiske konungens, hand, och de hade fruktat andra gudar.

⁷Huchibanga a na omna uh a jiak Israel suanten Aigupta kumpipa Pharo khut akipan, Aigupta gam akipana pikhepa TOUPA a Pathian uh tunga thil a hihkhelh ua, pathian dangte a khawksak jawk ua.

⁸De hade ock vandrat efter de folks stadgar, som HERREN hade fördrivit för Israels barn, och efter de stadgar som Israels konungar hade uppgjort.

⁸TOUPAN Israel suante maa a nadelh khiaksa namte thuzoh leh Israel kumpipate pom thusehte banga a om louh jiak uh ahi.

⁹Ja, Israels barn hade bedrivit otillbörliga ting mot HERREN, sin Gud; de hade byggt sig offerhöjder på alla sina boningsorter, vid väktartornen såväl som i de befästa städerna.

⁹Huan, Israel suanten TOUPA a Pathian uh tungah thil hoih lou tak a gukin a hih sek ua, a khuate tengteng uah galvilmite in sang akipana kulh nei kho phain mun sangte a bawl uh.

¹⁰De hade rest stoder och Aseror åt sig på alla höga kullar och under alla gröna träd.

¹⁰Tang sang tengah leh sing hing teng nuaiah suangphuhte phutin Aser te a bawl ua;

¹¹Där hade de på alla offerhöjder tänt offereld, likasom de folk som HERREN hade drivit bort för dem, och hade gjort onda ting, så att de förtörnade HERREN.

¹¹Huai mun sang tengtengahte TOUPAN a ma ua a delh mangsa namte hih dan bangin gimlimte a hal sek uh; TOUPA hehna dingin thil gilou pipi a hih sek nalai uh;

¹²De hade tjänat de eländiga avgudarna, fastän HERREN hade sagt till dem: »I skolen icke göra så.

¹²TOUPAN a kiang uah, Hichi bang hih kei un, a chih milimte na leng a sem sek uh.

¹³Och HERREN hade varnat både Israel och Juda genom alla sina profeter och siare och sagt: »Vänden om från edra onda vägar och hållen mina bud och stadgar -- efter hela den lag som jag gav edra fäder -- så ock vad jag har låtit säga eder genom mina tjänare profeterna.»

¹³TOUPAN, Dan juih ding na pi leh pute uh ka piak leh ka sikha jawlneite zanga ka hontheihsak bang jelin, na omdan gilou uh lehngatsan unla, ka thupiakte leh ka thusehte pom un, chiin Israelte leh Judate jawlnei chih leh mutheimi chih zangin a theisak sek hi.

¹⁴Men de ville icke höra, utan voro hårdnackade såsom deras fäder, vilka icke trodde på HERREN, sin Gud.

¹⁴Huchipipiin leng a pom nuam kei ua, a pi leh pu uh, TOUPA a Pathian uh um nuam lou mite a paupeng sek bang un a paupeng uhi.

¹⁵De förkastade hans stadgar och det förbund som han hade slutit med deras fäder, och de förordningar som han hade givit dem, och följde efter fåfängliga avgudar och bedrevo fåfänglighet, likasom de folk som voro omkring dem, fastän HERREN hade förbjudit dem att göra såsom dessa.

¹⁵Huan, a thuseh te, a pi leh pute uh kianga a thukhun te, a kiang ua a thutheihsakte khawk a sa nuam kei ua; thil ginalou peuh a pom ua, bangmah lou phet a honghi uh: a tung thu ua TOUPAN, Amau bangin jaw hih kei un, a nachihsa, a kiang khawng ua namte hih dan a la tei uhi.

¹⁶De övergåvo HERRENS, sin Guds, alla bud och gjorde sig gjutna beläten, två kalvar; de gjorde sig ock Aseror och tillbådo himmelens hela härskara och tjänade Baal.

¹⁶Huan, TOUPA a Pathian uh thupiak tengetengte a lehngatsan ua, bawngnou lim sun nih a bawl ua, huan, Asera a bawl ua, vana om tengteng a bia ua, Baal na a sem gige uh.

¹⁷Och de läto sina söner och döttrar gå genom eld och befattade sig med spådom och övade trolldom de sålde sig till att göra vad ont var i HERRENS ögon och förtörnade honom därmed.

¹⁷Huan, a tapate uh leh a tanute uh meiah a lut sak ua, aisan te leh bum te bang a ching ua, TOUPA hehna dingin a mitmuhin thil hoih lou pipi hih dingin a kijuak uhi.

¹⁸Därför blev ock HERREN mycket vred på Israel och försköt dem från sitt ansikte, så att icke något annat blev kvar än Juda stam allena.

¹⁸Huaijiakin TOUPA Israelte tungah heh petmahin a heha, a muhphak louhna ding ah a suan manga; Juda nam kia loungal a omta kei uh.

¹⁹Dock höll icke heller Juda HERRENS, sin Guds, bud, utan vandrade efter de stadgar som Israel hade uppgjort.

¹⁹Judaten leng TOUPA a Pathian uh thupiakte a jui kei ua, Israelte pom thusehte bangin a om jaw uh.

²⁰Så förkastade då HERREN all Israels säd och tuktade dem och gav dem i plundrares hand, till dess att han kastade dem bort ifrån sitt ansikte.

²⁰Huan, Israel suante himhim a deih ta keia, amau a hihgentheia, a muh phak louhnaah a suan mang masiah lok mite khut ah a pia hi.

²¹Ty när han hade ryckt Israel från Davids hus och de hade gjort Jerobeam, Nebats son, till konung, förförde Jerobeam Israel till att avfalla från HERREN och kom dem att begå en stor synd.

²¹Israelte lah David inkote a hihna uh a paih sakta ngala; huchiin Nebat tapa Jeroboam pen kumpipa din a nabawl ua; huan, Jeroboam in Israelten TOUPA a zuih uh a nahawl kawia, thil gilou thupi mahmah a hihsak hi.

²²Och Israels barn vandrade i alla de synder son Jerobeam hade gjort; de avstodo icke från dem.

²²Huan, Israel suanten Jeroboam thilhih khelh bangbang a hih tei ua; huaite a paisan kei uh;

²³Men till slut försköt HERREN Israel från sitt ansikte, såsom har hade hotat genom alla sina tjänare profeterna. Så blev Israel; bortfört från sitt land till Assyrien, där de äro ännu i dag.

²³TOUPAN a jawlneite tengteng zanga a nagensa banga a phak louhna dia a suan mang ma siah. Huchiin Israelte bel amau gam akipan Assuria gamah a pi ua, tu tanin a om lai uhi.

²⁴Och konungen i Assyrien lät folk komma från Babel, Kuta, Ava, Hamat och Sefarvaim och bosätta sig i Samariens städer, i Israels barns ställe. Så togo då dessa Samarien i besittning och bosatte sig i dess städer.

²⁴Huan, Assuria kumpipan Babulon khuaa mite, Kuth khuaa mite, Ava khuaa mite, Hamath khuaa mite, Sepharvaim khuaa mite a thukhak khiaa, Samari gam khuate ah Israel suante mun a luah sak; huchiin Samari gam aluah ua, a khuate ah a om uhi.

²⁵Men då de under den första tiden av sin vistelse där icke fruktade HERREN, sände HERREN bland dem lejon, som anställde förödelse bland dem.

²⁵Huchiin huai laia a om tung un hichi ahi a, TOUPA laudan a siam kei ua; huchiin TOUPAN a lak uah humpinelkaite a sawla, mi khenkhatte a kei uh.

²⁶Och man omtalade detta för konungen i Assyrien och sade: »De folk som du har fört bort och låtit bosätta sig i Samariens städer veta icke huru landets Gud skall dyrkas därför har han sänt lejon ibland dem, och dessa döda dem nu, eftersom de icke veta huru landets Gud skall dyrkas.»

²⁶Huchiin Assuria kumpipa kiangah, Na kaih mang namte, Samari gam khuaa na lut sakten hiai lai gam Pathian biak dan a theikei uhi, huaijiakin a lak uah humpinelkaite a sawla; huan ngai dih, hiai gam Pathian biakdan a theih louh jiak un a pet sek uhi, chiin a gen ua.

²⁷Då bjöd konungen i Assyrien och sade: »Låten en av de präster som I haven fört bort därifrån fara dit; må de fara dit och bosätta sig där. Och må han lära dem huru landets Gud skall dyrkas.»

²⁷Huchiin Assuria kumpipan, Huaia sala na pite uh laka mi siampu khat pi unla, hongom sam leh, huai gam Pathian biak dan sinsak leh, chiin thu a pia a.

²⁸Så kom då en av de präster som: de hade fört bort ifrån Samarien och bosatte sig i Betel; och han lärde dem huru de skulle frukta HERREN.

²⁸Huchiin Samari gam akipana a pite uh laka siampu khat Bethel khuaah a vaoma, TOUPA laudansiam dan ding a sinsak.

²⁹Väl gjorde sig vart folk sin egen gud och ställde upp denne i de offerhöjdshus som samariterna hade uppbyggt, vart folk för sig, i de städer där det bodde.

²⁹Himahleh nam chihin amau pathian chiat a bawl ua, Samari miten mun sang a nabawl in uahte nam chihin amau omna khua chiatah a koih uhi.

³⁰Folket ifrån Babel gjorde sig en Suckot-Benot, folket ifrån Kut gjorde sig en Nergal, och folket ifrån Hamat gjorde sig en Asima;

³⁰Babulon miten Sukkoth-benoth a bawl ua, huan, Kuthten Nergal a bawl ua, huan, Hamathten Asima a bawl ua,

³¹aviterna gjorde sig en Nibhas och en Tartak, och sefarviterna brände upp sina barn i eld åt Adrammelek och Anammelek, Sefarvaims gudar.

³¹Avaten Nibhaz leh Tartak a bawl uh, Huan Sepharvaim Sepharvaimte pathian Adrammelek leh Anammelek minin a tate uh a hal sek uhi.

³²Men de fruktade också HERREN. Och de gjorde män ur sin egen krets till offerhöjdspräster åt sig, och dessa offrade åt dem i offerhöjdshusen.

³²Huchiin TOUPA laudan a siam ua, a lak ua mi mun sang siampute a bawl ua, mun sang inte ah mi a thoih jel uhi.

³³Så fruktade de visserligen HERREN, men de tjänade därjämte sina egna gudar, på samma sätt som de folk ifrån vilka man hade fört bort dem.

³³TOUPA laudan a siam ua, a pi khiakna gam ua mite nam hih dan bangin amau pathiante na a sem sek uh.

³⁴Ännu i dag göra de likasom förut: de frukta icke HERREN och göra icke efter de stadgar och den rätt som de hava fått, icke efter den lag och de bud som HERREN har givit Jakobs barn, den mans åt vilken han gav namnet Israel.

³⁴Tumalama a hih dan uh bangin tutanin a hih lalai uhi; TOUPA laudan a siam kei ua, TOUPAN Jakob suan Israelte chi-a a chihte kiangah,

³⁵Ty HERREN slöt ett förbund med dem och bjöd dem och sade: »I skolen icke frukta andra gudar, ej heller tillbedja dem eller tjäna dem eller offra åt dem.

³⁵Pathian dangte jaw laudan siam kei unla, amau chibai buk kei unla, a kiangah kithoih kei un;

³⁶Nej, HERREN allena, som förde eder upp ur Egyptens land med stor makt och uträckt arm, honom skolen I frukta, honom skolen I tillbedja och åt honom skolen I offra.

³⁶TOUPA, thilhihtheihna thupi tak leh ban jak hiala Aigupta gam akipana nou honpi khepa amah laudan na siam jawk dinguh ahi, amah chibai na buk ding uh ahi a, amah kianga na kithoih ding uh ahi;

³⁷Och de stadgar och rätter, den lag och de bud som han har föreskrivit eder, dem skolen I hålla och göra i all tid; men I skolen icke frukta andra gudar.

³⁷Huchiin thuseh te, vaihawm te, dan te, thupiakte a honna gelhsaksate khantawnin na pom thek ding uh ahi; pathian dangte laudan na siam ding uh ahi kei;

³⁸Det förbund som jag har slutit med eder skolen I icke förgäta; I skolen icke frukta andra gudar.

³⁸Huan, na kiang ua thu ka khunpen na mangngilh ding uh ahi kei; pathian dangte leng laudan na siam dinguh ahi sam kei;

³⁹Allenast HERREN, eder Gud, skolen I frukta, så skall han rädda eder ur alla edra fienders hand.»

³⁹TOUPA na Pathian ubel laudan na siam ding uh ahi; huchiin na melmate uh tengteng khuta kipan aman honhunkhe dinga, chi-a thu a khuna, amau adia TOUPA thupiakte, thuseh te, vaihawm te, dan bawlte, azuih tuan louh uh.

⁴⁰Men de ville icke höra härpå, utan gjorde likasom förut.

⁴⁰Bangchi mahin leng a jui nuam tuankei ua, tumalama a hih danbang un a hih lailai uh.Huchiin huai namten TOUPA laudan a siam ua, a milim bawl tawmte uh na leng a sem lai uh; huchi mah-bangin a suante uh leh a suante uh suante tan un leng tutanin a pi leh pute uh hih bangin a hih lailai uhi.

⁴¹Så fruktade då dessa folk HERREN, men tjänade därjämte sina beläten. Också deras barn och deras barnbarn göra ännu i dag såsom deras fäder gjorde.

⁴¹Huchiin huai namten TOUPA laudan a siam ua, a milim bawl tawmte uh na leng a sem lai uh; huchi mah-bangin a suante uh leh a suante uh suante tan un leng tutanin a pi leh pute uh hih bangin a hih lailai uhi.