¹Då kunde Josef icke längre betvinga sig inför alla dem som stodo omkring honom. Han ropade: »Må alla gå ut härifrån.» Och ingen fick stanna inne hos Josef, när han gav sig till känna för sina bröder.

¹Huan, Joseph a kianga ding te ma ah a kidekzou takei a, mi tengteng ka kianga kipan pawt khe sak vek un, chiin, a kikou a. Huchiin, Joseph a unaute kianga a kigen sung teng a kiangah kuamah a ding kei uh.

²Och han brast ut i högljudd gråt, så att egyptierna hörde det; också Faraos husfolk hörde det.

²Huan, a kap loloih a, huchiin, Aigupta ten a ja ua, Pharo inkuanpih ten leng a ja uhi.

³Och Josef sade till sina bröder: »Jag är Josef. Lever min fader ännu?» Men hans bröder kunde icke svara honom, så förskräckta blevo de för honom.

³Huan, Joseph in a unaute kiangah, Joseph ka hi; kapa a damlai na maw? Achia. Ahihhangin a unauten a dawng theikei ua, a maah buaitakin a omta uhi.

⁴Då sade Josef till sina bröder: »Kommen hitfram till mig.» Och när de kommo fram, sade han: »Jag är Josef, eder broder, som I sålden till Egypten.

⁴Huan, Joseph, mahin, a unaute kiangah, hehpihtakin honnaih un, achia. Huchiin a vanaih ua. Huan, aman, na unaupa uh Joseph, Aigupta gam a lutpih dinga na khot uh ka hi.

⁵Men varen nu icke bedrövade och grämen eder icke däröver att I haven sålt mig hit: ty för att bevara människors liv har Gud sänt mig hit före eder.

⁵Ahihhangin hiailaia pai dinga non khot jiakun lungkham kei unla, ki hehkhum tuan kei un: mite hinna hondam dingin Pathianin na ma ua hinna sawl masa ahi.

⁶I två år har nu hungersnöd varit i landet, och ännu återstå fem år under vilka man varken skall plöja eller skörda.

⁶Hiai kum nih sungin hiai gamah kial a hongketa a: kum nga in a sam laia, huai sungin leileh a om kei ding, buhlak leng a om sam kei ding.

⁷Men Gud sände mig hit före eder, för att I skullen bliva kvar på jorden och behållas vid liv, ja, till räddning för många.

⁷Huchiin, lei a suante nou honhawi sak ding leh, hotdamna thupi taka hingdam a ka hon omsak na dingin Pathianin na ma uah a honsawl masa ahi.

⁸Så haven nu icke I sänt mig hit, utan Gud; och han har gjort mig till Faraos högste rådgivare och till en herre över hela hans hus och till en furste över hela Egyptens land.

⁸Huchiin, hiai a honsawl nou na hijaw kei ua, Pathian ahi jaw hi: aman Pharo pain leh a inkuanpihte tengteng heutu in leh Aigupta gam tengteng vaihawm tu in a honbawlta a.

⁹Skynden eder nu och faren hem till min fader, och sägen till honom: 'Så säger din son Josef: Gud har satt mig till en herre över hela Egypten; kom ned till mig, dröj icke.

⁹Kintakin ka pa kiangah vahoh unla, a kiangah, na tapa Joseph in hichiin achia, Pathian in Aigupta gam tengteng heutuin a honbawl ta: ka kiangah hongpai sukin, sawt honhal ken:

¹⁰Du skall få bo i landet Gosen och vara mig nära, du med dina barn och barnbarn, dina får och fäkreatur och allt vad som tillhör dig.

¹⁰Huchiin, Gosen gamah na om dinga, ka kiang ngeiah na om ding, nang leh, na tate leh, na tute leh, na belam honte leh, na bawng honte leh, na neih tengteng toh.

¹¹Jag vill där försörja dig -- ty ännu återstå fem hungerår -- så att varken du eller ditt hus eller någon som hör dig till skall lida nöd.

¹¹Huailaiah keiman ka honvak ding; kial na ding lah kum nga a omlai ngala; huchilouin jaw na genthei kha ding, nang leh, na inkuanpihte leh, na neih tengteng toh, honchi un.

¹²I sen ju med egna ögon, också min broder Benjamin ser med egna ögon, att det är jag, som med egen mun talar till eder.

¹²Huan, ngai un, noumau mit ngei leh ka nau Benjamin mit ngeiin keimah kam mahmah in a genlai na mu kilkel uhi.

¹³Berätten nu för min fader om all min härlighet i Egypten och om allt vad I haven sett, och skynden eder att föra min fader hitned.»

¹³Huan, Aigupta gama ka thupina tengteng thu leh, na thil muh tengteng thu uh kapa na hilh ding ua; kapa kintakin hiailaiah non pi suk pah ding uh ahi, achia.

¹⁴Så föll han sin broder Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät vid hans hals.

¹⁴Huan, a nau Benjamin ngawnga kunin a kapta a; Benjamin a ngawng kunin a kapta.

¹⁵Och han kysste alla sina bröder och grät i deras armar. Sedan samtalade hans bröder med honom.

¹⁵Huan, a unaute tengteng a tawpa, a kah khum chiata: huai khitin a unauten thuvantang a genpih uhi.

¹⁶När nu det ryktet spordes i Faraos hus, att Josefs bröder hade kommit, behagade detta Farao och hans tjänare väl.

¹⁶Huan, Joseph unaute a hong uh chih thu thuthang Pharo inn ah ana zata ua: huaiin Pharo leh a sikhate a kipak sak mahmah.

¹⁷Och Farao sade till Josef: »Säg till dina bröder: 'Detta skolen I göra: lasten edra djur och faren hem till Kanaans land;

¹⁷Huan, Pharoin, Joseph kiangah, na unaute kiangah, hichiin hih un; na sate uh buh posak unla, pawt unla, Kanan gamah pai un;

¹⁸hämten så eder fader och edert folk och kommen hit till mig, så skall jag giva eder det bästa som finnes i Egyptens land, och I skolen få äta av landets fetma.'

¹⁸Huan, napa uh leh, na inkuanpihte uh pi unla, ka kiangah hongpai un; huchiin, Aigupta gam a thil hoihte ka honpe dinga, hiai gam a thil om hoih pente na ne ding uh, chiin.

¹⁹Alltså bjuder jag dig nu att säga: 'Detta skolen I göra: tagen eder vagnar i Egyptens land för edra späda barn och edra hustrur, och hämten eder fader och kommen hit.

¹⁹Thu ka honpia hi, hichi ahi, hichiin hih un; nata neu chikchik te uh ding leh na jite uh ding Aigupta gam akipan in kangtalai te la unla, na pa uh pi dingin va kuan un.

²⁰Och bekymren eder icke om edert bohag; ty det bästa som finnes i hela Egyptens land skall höra eder till.'»

²⁰Na van uh leng ngaihtuah nuam dah un, Aigupta gam tengteng thil hoih peuhmah lah nou a ahi ngala, achia.

²¹Israels söner gjorde så, och Josef gav dem vagnar, efter Faraos befallning, och gav dem kost för resan.

²¹Huchiin Israel taten huchibangin a hih ua: huan, Joseph in Pharo thupiak bang in kangtalai te a kianguah a pia a, lampi a dingin nek ding leng a pia hi.

²²Och han gav åt dem alla var sin högtidsdräkt, men åt Benjamin gav han tre hundra siklar silver och fem högtidsdräkter.

²²A vek ua kiangah puansilh kikhenna ding a pe chiat a; Benjamin kianga ngialah houh dangka za thum leh puansilh kikhenna ding nga a pia a.

²³Och till sin fader sände han likaledes gåvor: tio åsnor, lastade med det bästa Egypten hade, och tio åsninnor, lastade med säd och bröd och andra livsmedel åt hans fader för resan.

²³Huan, a pa kiangah hichibang a khak a: Aigupta gam a thil hoih pua sabengtung sawm leh lampi a apa a ding buh leh tanghou leh nek ding pua sabengtung nu sawm a khak hi.

²⁴Därefter lät han sina bröder fara, och de begåvo sig åstad; och han sade till dem: »Kiven icke på vägen.»

²⁴Huchiin a unaute a sawlkhia a, a paita ua; huan, aman a kianguah, lampia kinalou dingin pilvang un, achi hi.

²⁵Så foro de upp från Egypten och kommo till sin fader Jakob i Kanaans land;

²⁵Huan, Aigupta gam akipan a pai tou ua, Kanan gama apa Jakob kiang a vatung ua.

²⁶och de berättade för honom och sade: »Josef lever ännu, och han är en furste över hela Egyptens land.» Då greps hans hjärta av vanmakt, ty han kunde icke tro dem.

²⁶Huan, a kiangah, Joseph a hinglaia, Aigupta gam tengteng heutu ahi, chiin, a hilh ua. Huan, a thugen uh a gintak louh jiakin, a lungtang a bahta.

²⁷Men när de omtalade för honom allt vad Josef hade sagt till dem, och när han såg vagnarna som Josef hade sänt för att hämta honom, då fick deras fader Jakobs ande åter liv.

²⁷Huan, a kiang ua Joseph thugen tengteng a hilh ua; huan, a tuanna ding kangtalai Joseph in a khakte a muh in Jakob lungtang a halh nawn hi:Huan, Israel in a hunta; ka tapa Joseph hingdama na om ei ngut ve: ka sih ma in amah ka vamu ding, achi hi.

²⁸Och Israel sade: »Det är nog; min son Josef lever ännu. Jag vill fara och se honom, förrän jag dör.»

²⁸Huan, Israel in a hunta; ka tapa Joseph hingdama na om ei ngut ve: ka sih ma in amah ka vamu ding, achi hi.