¹Utsaga om Tyrus. Jämren eder, I Tarsis-skepp! Ty det är ödelagt, utan hus och utan gäster; från kittéernas land når dem budskapet härom.

¹Tura kho puakgik. Tarsis long liante aw, mau tuaituai un; in himhim omlou khop leh lutna himhim om lou khpa hihsiatin a omta hi; huai lah Kittim gama kipanin a kiang ua hihlatin a om hi.

²Sitten stumma, I kustlandets invånare! Köpmän från Sidon, sjöfarande män, uppfyllde dig;

²Tuikulha omte aw, dai sipsip un; Sidon kho sumsin tuipi-a paiten a honkiningchin sak uh.

³av Sihors säd och Nilflodens skördar skaffade du dig vinning, i det du for över stora vatten och drev handel därmed bland folken.

³Tuipi-a, Shihor chi, Nile lui buh lak, a punna hi naka, nam chih sumsinna mun ahi nak hi.

⁴Men stå där nu med skam, du Sidon; ty så säger havet, havets fäste: »Så är jag då utan avkomma och har icke fött några barn, icke uppfött ynglingar, icke fostrat jungfrur.»

⁴Sidon aw, zumin; tuipi kulh piin, thu a genta ngala, Nau ka vei ngei keia, ka nei ngei sam kei, tangval lah ka vak ngei sam keia, nungak leng ka khangliansak ngei sam kei hi, chiin.

⁵När man får höra detta i Egypten, då bävar man vid ryktet om Tyrus.

⁵Thuthang Aigupta gam a tun hun chiangin Tura thuthang a nak vei mahmah ding uh.

⁶Dragen bort till Tarsis och jämren eder, I kustlandets invånare.

⁶Tarsish ah va hoh unla; Tuikulha omte aw, mau tuaituai un.

⁷Är detta eder glada stad, hon den urgamla, som av sina fötter bars till fjärran land, för att gästa där?

⁷Hiai maw na kho kipak uh, a upata upa, a khein gamlapi-a om dinga a pi sek?

⁸Vem beslöt detta över Tyrus, henne som delade ut kronor, vilkens köpmän voro furstar, vilkens krämare voro stormän på jorden?

⁸Lallukhu khusaktu khua Tura tungah kuan ahia hiai tung dinga sep? huailaia sumsinmite lah mi liante ahi ua, huai laia sumsinmite lah leia mi zahtakhuaite ahi ngal ua.

⁹HERREN Sebaot var den som beslöt det, för att slå ned all den stolta härligheten och ödmjuka alla stormän på jorden.

⁹Sepaihte TOUPAN, thupina tengteng kisaktheihna nawngkaisak ding leh, leia mi zahtakhuai tengteng muhsithuaia omsak dingin, a sep hi.

¹⁰Bred nu ut dig över ditt land såsom Nilfloden, du dotter Tarsis; du bär ingen boja mer.

¹⁰Tarsish tanu aw, Nile lui bangin na gamah luang letin; na kawnggak na himhim lah a omta kei a.

¹¹Han räckte ut sin hand över havet, han kom konungariken att darra; HERREN bjöd om Kanaans fästen att de skulle ödeläggas.

¹¹Tuipi tungah a khut a jaka, gamte a lingsaka; TOUPAN Kanaan gam tungtangah thu a piaa, a kulhte hihse dingin.

¹²Han sade: »Du skall ej allt framgent få leva i fröjd, du kränkta jungfru, du dotter Sidon. Stå upp och drag bort till kittéernas land; dock, ej heller där får du ro.

¹²Huan, aman, Sidon tanu nungak aw, mi nuaisiah, nuam na sa nawn kei ding; thou inla, Kittim gamah galkahin; huailaiah leng khawlna himhim na mu tuan kei ding hi, a chi a.

¹³Se, kaldéernas land, folket som förr ej var till, de vilkas land Assyrien gjorde till boning åt öknens djur, de resa där sina belägringstorn och omstörta stadens platser och göra den till en grushög.

¹³Enin, Kaldaite gam; hiai mite a omta kei uh; Assuria miin gamdaia gamsate adingin a septa hi; a insangte uh a lam ua, huaia inpite a hihmang ua, in siain a bawlta.

¹⁴Jämren eder, I Tarsis-skepp, ty edert fäste är förstört.»

¹⁴Tarsish long liante aw, mau tuaituai un; na kulhte uh hihsiatin a om ta hi.

¹⁵På den tiden skall Tyrus ligga förgätet i sjuttio år, såsom rådde där alltjämt en och samma konung; men efter sjuttio år skall det gå med Tyrus, såsom det heter i visan om skökan:

¹⁵Huan, huai niin hichi ahi dinga, Tura khua, kumpipa khat kum sima, kum sawm sagih sung mangngilhin a om ding; kum sawmsagih man nungin kijuak laa a gen bang un Tura kho tungah a hongtung ding.

¹⁶»Tag din harpa och gå omkring i staden, du förgätna sköka; spela vackert och sjung flitigt, så att man kommer ihåg dig.»

¹⁶Nang kijuak mite mangngilhsa nung kaihging la inla, kho kimah vakin, kaihging kai inla, ka tampi sa in theiha na om nawn theihna dingin.

¹⁷Ty efter sjuttio år skall HERREN se till Tyrus, och det skall åter få begynna att taga emot skökolön och bedriva otukt med jordens alla konungariken i den vida världen.

¹⁷Huan, kum sawmsagih a man nungin hichi ahi dinga, TOUPAN Tura khua a pha dinga, huchiin huai minu a loh delhin a om nawn dinga, leitunga khovel gam tengteng lakah kijuakin a om ding.Huan, a sum muhkhiak leh a loh TOUPA adingin thil siangthou ahi ding; huailah kholkhawmin hiam, koihkhawmin hiam a om kei dinga, a sum muhkhiak TOUPA maa omte adingin ahi sin ngala, niang leh taia a nek ding uleh, puansilh thupi tak a neih theihna ding un.

¹⁸Men hennes handelsförvärv och vad hon får såsom skökolön skall vara helgat åt HERREN; det skall icke läggas upp och icke gömmas, utan de som bo inför HERRENS ansikte skola av hennes handelsförvärv hava mat till fyllest och präktiga kläder.

¹⁸Huan, a sum muhkhiak leh a loh TOUPA adingin thil siangthou ahi ding; huailah kholkhawmin hiam, koihkhawmin hiam a om kei dinga, a sum muhkhiak TOUPA maa omte adingin ahi sin ngala, niang leh taia a nek ding uleh, puansilh thupi tak a neih theihna ding un.