¹Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer, och HERRENS härlighet går upp över dig.

¹Thou inla, vakin; na vak a hong tunga, Toupa thupi na tungah a hong suakta hi.

²Se, mörker övertäcker jorden och töcken folken, men över dig uppgår HERREN, och hans härlighet uppenbaras över dig.

²Ngaiin, mialin leitung a khuh sin ngala, mial bikbek in leng mite a khuh ding ahi; himahleh Toupa na tungah a hong suak dinga, thupina na tungah a hongkilang ding.

³Och folken skola vandra i ditt ljus och konungarna i glansen som går upp över dig.

³Huchiin namchih na vak lamah a hongpai ding ua, kumpipate leng na hongsuah vakna lamah a hongpai ding uh.

⁴Lyft upp dina ögon och se dig omkring: alla komma församlade till dig; dina söner komma fjärran ifrån, och dina döttrar bäras fram på armen.

⁴Dak inla, na mitin en vialvialin, enin! A vek un akikhawm ua, na kiangah a hongpai uhi: na tapate gamla pi-a kipanin a hong pai ding ua, na tanute a hong don ding uh.

⁵Då, vid den synen skall du stråla av fröjd, och ditt hjärta skall bäva och vidga sig; ty havets rikedomar skola föras till dig, och folkens skatter skola falla dig till.

⁵Huai hun chiang in na mu dinga, na vakta dinga, na lungtang kipakin a ling dinga, zat sakin a om ding; tuipi-a sumsinna tampi mahmahten na kianglam a honnaih ding jiak uleh nam chih sum na kiang a hongtun ding jiak in.

⁶Skaror av kameler skola övertäcka dig, kamelfålar från Midjan och Efa; från Saba skola de alla komma, guld och rökelse skola de bära och skola förkunna HERRENS lov.

⁶Sangawngsau tampiin a hontuam ding ua, Midian leh Epha gama sangawngsau tuaiten; huaite tengteng Sheba gama kipanin a hongpai ding uh: dangaeng leh begaw a honpo ding ua, Toupa phatna thu a theisak ding uhi.

⁷Alla Kedars hjordar skola församlas till dig, Nebajots vädurar skola vara dig till tjänst. Mig till välbehag skola de offras på mitt altare, och min härlighets hus skall jag så förhärliga.

⁷Kedarte gan hon tengteng na kiangah om khawmin a om dingua, Nebaiotha belamtalten na na a sem ding uh: ka maitam ah kipak in a paitou ding ua, ka thupina in ka pahtawi ding.

⁸Vilka äro dessa som komma farande lika moln, lika duvor, som flyga till sitt duvslag?

⁸Mei banga leng leh, vakhu amau tohlet juana a leng duamduam bang kuate ahi ua?

⁹Se, havsländerna bida efter mig, och främst komma Tarsis' skepp; de vilja föra dina söner hem ifrån fjärran land, och de hava med sig silver och guld åt HERRENS, din Guds, namn, åt Israels Helige, ty han förhärligar dig.

⁹Aman a honpahtawi jiakin Toupa na Pathian min ding leh Israelte Mi siangthou adingin na tapate a dangka uh leh dangkaeng toh gamla pi-a kipana pi dingin pellouin tuikulhgamten a hon ngak ding ua, Tarasish long lianten masakpen a tuh ding uh.

¹⁰Och främlingar skola bygga upp dina murar, och deras konungar skola betjäna dig. Ty väl har jag slagit dig i min förtörnelse, men i min nåd förbarmar jag mig nu över dig.

¹⁰Huan, gamdang miten kulh bangte a lem tou nawn ding ua, a kumpipate un na na a semta ding uh: ka heh in ka honsata, himahleh ka hondeihsaknain ka honhehpih leuleu hi.

¹¹Och dina portar skola hållas öppna beständigt, varken dag eller natt skola de stängas, så att folkens skatter kunna föras in i dig, med deras konungar i hyllningståget.

¹¹Na kongkhakte leng hon in a om gige ding ua; sun le janin a khak kei ding uh; miten namcih sum na kianga a hontawi ua, a kumpipate uh leng a honpi theih sam na ding un.

¹²Ty det folk eller rike, som ej vill tjäna dig, skall förgås; ja, sådana folk skola i grund förgöras.

¹²Na na sem nuamlou nam leh gam lah a mang sin ngal uh; ahi, huai namte jaw suksiatin a om ding uh.

¹³Libanons härlighet skall komma till dig, både cypress och alm och buxbom, för att pryda platsen, där min helgedom är; ty den plats, där mina fötter stå, vill jag göra ärad.

¹³Ka mun siangthou jem dingin Lebanon thupina na kiangah a hongpai ding, meilah te, phante, singgelhchi a hong pai khawm ding uh; huchiin ka khe sikna mun ka thupi bawl ding hi.

¹⁴Och bugande skola dina förtryckares söner komma till dig, och dina föraktare skola allasammans falla ned för dina fötter. Och man skall kalla dig »HERRENS stad», »Israels Heliges Sion».

¹⁴Huan, nang hon hihgentheite tapate kunin na kiangah a hongpai ding ua; nangmah musitmite tengteng chibai bukin na khepek nuaiah a kun ding uh; nang bel Toupa khopi, Israelte Mi Siangthou Zion, a honchi ding uh.

¹⁵I stället för att du var övergiven och hatad, så att ingen ville taga vägen genom dig, skall jag göra dig till en härlighetens boning evinnerligen och till en fröjdeort ifrån släkte till släkte.

¹⁵Kuamah veh ngei louh khopa paisan leh huata na omsangin khantawn suanpen, suan tampi kipahna ding in ka hon bawl ding hi.

¹⁶Och du skall dia folkens mjölk, ja, konungabröst skall du dia; och du skall förnimma, att jag, HERREN, är din frälsare och att den Starke i Jakob är din förlossare.

¹⁶Huan, namcih nawitui na tawp dinga, kumpipate nawi leng na tep ding: kei Toupa jaw nang Honhondampa leh nang Tanpa, Jakob Mi Hat ka hi chih leng na hontei ding hi.

¹⁷Jag skall låta guld komma i stället för koppar och låta silver komma i stället för järn och koppar i stället för trä och järn i stället för sten. Och jag vill sätta frid till din överhet och rättfärdighet till din behärskare.

¹⁷Dal tangin dangkaeng ka honla dinga, sik tangin dangka ka honla ding, sing tangin leng sumbelsik, suang tangin leng sik: lungmuanna na heutu dingin ka sep lai dinga, diktatna nang honphutmi ding in ka sep ding hi.

¹⁸Man skall icke mer höra talas om våld i ditt land, om ödeläggelse och förstöring inom dina gränser, utan du skall kalla dina murar för »frälsning» och dina portar för »lovsång».

¹⁸Hiamgama thil hih husa na gamah jak a hita kei dinga, gamna leh siatna husa leng na gamgi sungah jak ahita kei ding; na kulh Hotdamna, na chi zo dinga, na kongkhakte leng, Phatna, na chi ding hi.

¹⁹Solen skall icke mer vara ditt ljus om dagen, och månen skall icke mer lysa dig med sitt sken, utan HERREN skall vara ditt eviga ljus, och din Gud skall vara din härlighet.

¹⁹Suna nang hontan dingin ni a hita kei dinga; khain leng vakna dingin a honvasak sam kei ding: Toupa bel nanga dingin khantawn vaksakpa dingin a om dinga, na Pathian leng na thupina ding ahi ding.

²⁰Din sol skall då icke mer gå ned och din måne icke mer taga av; ty HERREN skall vara ditt eviga ljus, och dina sorgedagar skola hava en ände.

²⁰Na ni a tumta kei dinga, na kha leng a mangta kei ding hi: Toupa lah na khantawn vaksakpa a hita sin ngala, na lusun nite a tawp sinta hi.

²¹Och i ditt folk skola alla vara rättfärdiga, evinnerligen skola de besitta landet; de äro ju en telning, som jag har planterat, ett verk av mina händer, som jag vill förhärliga mig med.

²¹Na mite leng a vek un mi diktat ahi ding ua, na gam a luah tawntung ding uh: pahtawi a ka om theihna dinga amau a zung sel khia ka suan, ka khut suak ahi ding uh.Mi neupen lah beh khat a hita dinga, mi tawmpen mahmah leng nam hat mahmah a hita ding: kei Toupan a hunhun in ka tungsak pahpah ding.

²²Av den minste skola komma tusen, och av den ringaste skall bliva ett talrikt folk. Jag är HERREN; när tiden är inne, skall jag med hast fullborda detta.

²²Mi neupen lah beh khat a hita dinga, mi tawmpen mahmah leng nam hat mahmah a hita ding: kei Toupan a hunhun in ka tungsak pahpah ding.