¹Detta är det ord som kom till Jeremia angående hela Juda folk, i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår, vilket var Nebukadressars, den babyloniske konungens, första regeringsår.

¹Judate kumpipa, Jehoiakim, Josia tapa kum linaa Juda mite tengteng tungtanga Jeremia kianga thu hongtung: Huai hun bel Babulon kumpipa Nebukadnezzar kum khatna ahia,

²Och detta ord talade profeten Jeremia till hela Juda folk och till alla Jerusalems invånare; han sade:

²Huai thu jawlnei Jeremiain Juda mi tengteng leh Jerusalema om tengtengte kianga a gen ahi.

³Allt ifrån Josias, Amons sons, Juda konungs, trettonde regeringsår ända till denna dag, eller nu under tjugutre år, har HERRENS ord kommit till mig; men fastän jag titt och ofta har talat till eder, haven I icke velat höra.

³Kum sawmnih leh kum thum sung tak, Judate kumpipa Josia, Amon tapa kum sawm leh kum thumna akipana tu tanin, TOUPA thu a hongtung seka, jing pipia thouin na kiang uah ka gengena, himahleh na ngaikhe kei uh.

⁴Och fastän HERREN titt och ofta har sänt till eder alla sina tjänare profeterna, haven I icke velat höra. I böjden icke edra öron till att höra,

⁴Huan, TOUPAN na kiang uah a nasemmi jawlneite tengteng a sawla, jing pipia thouin a sawla, himahleh na ngaikhe kei ua, thei dingin na bil uh na doh sam kei uh;

⁵när de sade: »Vänden om, var och en från sin onda väg och sitt onda väsende, så skolen I för evärdliga tider få bo kvar i det land som HERREN har givit åt eder och edra fäder.

⁵Huai, jawlneiten, mi chih noumau lampi gilou akipan hongkik unla, TOUPAN na kiang ua leh na pate uh kianga nidanglai akipan khantawna dinga nou a honpiak gamah teng un:

⁶Och följen icke efter andra gudar, så att I tjänen och tillbedjen dem; och förtörnen mig icke genom edra händers verk, på det att jag icke må låta olycka komma över eder.

⁶Pathian dangte kiangah a na uh sem ding leh amau be ding leh na khut nasep ua ka lung kimlou sak dingin hoh kei un; huchiin, ka honhihna kei ding hi, a chi sek uh.

⁷I villen icke höra på mig, säger HERREN, och så förtörnaden I mig genom edra händers verk, eder själva till olycka.

⁷Himahleh nou dinga hoih lou dinga na khut nasep ua honhehsak dingin na honngaikhe kei ua, TOUPAN a chi.

⁸Därför säger HERREN Sebaot så: Eftersom I icke villen höra mina ord,

⁸Huaijiakin sepaihte TOUPAN hichiin a chi: Ka thu na ngaihkhiak louh jiak un, ngaihdih ua,

⁹därför skall jag sända åstad och hämta alla nordens folkstammar, säger HERREN, och skall sända bud till min tjänare Nebukadressar, konungen i Babel; och jag skall låta dem komma över detta land och dess inbyggare, så ock över alla folken här runt omkring. Och dem skall jag giva till spillo, och skall göra dem till ett föremål för häpnad och begabberi, och låta deras land bliva ödemarker för evärdlig tid.

⁹Mal lam nam tengteng ka thukhak dinga, TOUPA thu pawtin a chi. Ka nasempa Babulon kumpipa Nebukadnezzer leng ka thukhak dinga, amaute hiai gam leh a sunga omte leh hiai kima nam om tengteng sual dingin ka honpi dinga; ka hihmang sipsip dinga, lamdangsak ding leh tek khum ding leh segawp nilouh dingin ka bawl ding.

¹⁰Och jag skall i dem göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, på buller av kvarn och ljus från lampa.

¹⁰Huan a kiang ua kipan naumsakna husa leh kipahna husate, mouneipa aw leh mou aw te, buh gawi husa ging leh khawnvak vak te ka la mang ding.

¹¹Ja, hela detta land skall bliva ödelagt och förött, och dessa folk skola vara Babels konung underdåniga i sjuttio år.

¹¹Hiai avekin a se dinga, lamdangsak ahi ding; huan hiai namte Babulon kumpipa na kum sawmsagih a sem ding uh.

¹²Men när sjuttio år äro till ända skall jag hemsöka konungen i Babel och folket där för deras missgärning, säger HERREN, och hemsöka kaldéernas land och göra det till en ödemark för evärdlig tid.

¹²Huan, kum sawmsagih a man hun chiangin Babulon kumpipa leh huai nam, kaldaite gam, a gitlouhna uh jiakin ka gawt dinga; khantawnin ka segawp sak ding, TOUPA thu pawtin a chi hi.

¹³Och jag skall på det landet låta alla de ord fullbordas, som jag har talat mot det, allt vad som är skrivet i denna bok, och vad Jeremia har profeterat mot alla dessa folk.

¹³Huai gam tungah ka thu a tung ua ka gen tengteng, Jeremiain nam tengteng tunga a gen, hiai laibu a gelhsa tengteng ka tungsak ding hi.

¹⁴Ty också dem skola mäktiga folk och stora konungar göra sig underdåniga, och jag skall vedergälla dem efter deras gärningar och deras händers verk.

¹⁴Nam tuamtuam leh kumpipa thupi takten amautein na a kisep un, amau mahmahin leng amau na a hon sepsak sin ngal ua.

¹⁵Ty så sade HERREN, Israels Gud, till mig: »Tag denna kalk med vredesvin ur min hand, och giv alla de folk till vilka jag sänder dig att dricka därur.

¹⁵TOUPA Israelte Pathianin ka kiangah hichiin a chi: Ka khuta hiai hehna uain nou la inla, ka honsawlna ding nam teng dawnsakin.

¹⁶Må de dricka, så att de ragla och mista sansen, när det svärd kommer, som jag skall sända ibland dem.»

¹⁶A dawn ding ua, a hoi dongdong ding ua, a hai ding ua, a kiang ua ka sawl ding namsau jiakin chiin.

¹⁷Och jag tog kalken ur HERRENS hand och gav alla de folk att dricka, till vilka HERREN sände mig,

¹⁷Huan, TOUPA khuta nou ka laa, TOUPAN honsawlna nam teng ka dawnsaka:

¹⁸nämligen Jerusalem med Juda städer och med dess konungar och furstar, för att så göra dem till en ödemark, och till ett föremål för häpnad och begabberi, och till ett exempel som man nämner, när man förbannar, såsom ock nu har skett;

¹⁸Huai bel hiaite ahi uhi: Jerusalem leh Juda khopite, huai kumpipate leh heutute, siatgawpna te, lamdangsak te, tek khum ding te, hamsiat te tang dingin, tua a omdan bang uh:

¹⁹vidare Farao, konungen i Egypten, med hans tjänare, hans furstar och allt hans folk,

¹⁹Aigupta kumpipa Pharo leh a sikhate, a heutute leh a mi tengtengte;

²⁰så ock allt Erebs folk med alla konungar i Us' land och alla konungar i filistéernas land, både Askelon och Gasa och Ekron och kvarlevan i Asdod;

²⁰Milak-hel tengteng; Uz gama kumpipa teng; Philistia gama kumpipa tengteng, Askelon leh Gaza leh Ekron leh Ashdoda om sunte kumpipate;

²¹vidare Edom, Moab och Ammons barn;

²¹Edom leh Moab leh Amon suante;

²²vidare alla konungar i Tyrus, alla konungar i Sidon och konungarna i kustländerna på andra sidan havet;

²²Tura kumpipa tengteng leh Sidon kumpipa tengteng leh tuipi gei kumpipate;

²³vidare Dedan, Tema, Bus och alla dem som hava kantklippt hår;

²³Dedan leh Tema leh Buz leh a bak sam uh mette tengteng;

²⁴vidare alla konungar i Arabien och alla konungar över Erebs folk, som bo i öknen,

²⁴Arabia kumpipa tengteng, Gamdaia teng nam kihelte kumpipate tengteng;

²⁵så ock alla konungar i Simri, alla konungar i Elam och alla konungar i Medien,

²⁵Zimri kumpipa tengteng; Elam kumpipa tengteng; Media kumpipa tengteng;

²⁶slutligen alla konungar i nordlandet -- både dem som bo nära och dem som bo fjärran, den ene såväl som den andre -- och alla övriga riken i världen, utöver jordens yta. Och Sesaks konung skall dricka efter dem.

²⁶Mal lam kumpipa tengteng, a gamla leh a naia mi a kizom jelin; kumpipan a dawn ding hi.

²⁷Och du skall säga till dem: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dricken, så att I bliven druckna, och spyn, och fallen omkull utan att kunna stå upp; ja, fallen, när det svärd kommer, som jag skall sända bland eder. --

²⁷Huan, a kiang uah sepaihte TOUPA, Israelte Pathianin hichiin a chi: Dawn unla, kham unla, lau unla, kipuk unla kipuk unla thou nawn kei un, namsau na lak ua ka sawl ding jaikin, chiin.

²⁸Men om de icke vilja taga emot kalken ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger HERREN Sebaot: I måsten dricka.

²⁸Huan, na khuta nou pen dawn dinga a lak nop kei uleh hichiin na chi ding: sepaihte TOUPAN hichiin a chi: Na dawn ngeingei ding uh; hiai,

²⁹Ty se, med den stad som är uppkallad efter mitt namn skall jag begynna hemsökelsen. Skullen då I bliva ostraffade? Nej, I skolen icke bliva ostraffade, utan jag skall båda upp ett svärd mot jordens alla inbyggare, säger HERREN Sebaot.

²⁹Ka min tam khopi ah thil hoihlou ka hih pana, noute gawt louh hialin na om ding umaw? gawt louhin na om kei ding ua; leia teng tengteng tungah namsau ka kan sin ngala, chih sepaihte TOUPA thu pawt ahi.

³⁰Och du skall profetera för dem allt detta och säga till dem: HERREN upphäver ett rytande från höjden och från sin heliga boning låter han höra sin röst; ja, han upphäver ett högt rytande över sin ängd och höjer skördeskri, såsom en vintrampare, över alla jordens inbyggare.

³⁰Huaijiakin a tungah hiaite gen inla, a kiang uah hichiin chiin: TOUPA mun sang akipanin a thum ding, a tenna siangthou akipanin a aw a suah ding, a huang tungah nakpi petmahin a thum ding; grep sukmite bangin a kikou ding, lei luahte tengteng tungah.

³¹Dånet höres intill jordens ända, ty HERREN har sak med folken, han går till rätta med allt kött; de ogudaktiga giver han till pris åt svärdet, säger HERREN.

³¹Lei tawp phain husa a thang kik dinga, TOUPAN namte a langa, sa tengteng tungah vai a hawm sin, mi thugina lou jaw namsau kiangah a pe ding, TOUPA thu pawtin a chi.

³²Så säger HERREN Sebaot: Se, en olycka går fram ifrån det ena folket till det andra, och ett stort oväder stiger upp från jordens yttersta ända.

³²Sepaihte TOUPAN hichiin a chi: Ngai in, thil hoihlouin nam chih a honnuai sin hi, huihpi hat mahmah lei mun tawp akipanin a hongkuan sin hi.

³³Och de som bliva slagna av HERREN på den tiden skola ligga strödda från jordens ena ända till den andra; man skall icke hålla dödsklagan efter dem eller samla dem tillhopa och begrava dem, utan de skola bliva gödsel på marken.

³³Huai ni chia TOUPA thatten lei tawp akipanin lei tawp phain a khak ding ua; sun louh leh khop louh leh vui louhin a om ding ua; leitunga eklei lel ahi ding uh.

³⁴Jämren eder, I herdar, och klagen; vältren eder på marken, I väldige i hjorden; ty tiden är inne, att I skolen slaktas. I skolen bliva förskingrade, I skolen komma på fall, såsom det händer jämväl ett dyrbart kärl.

³⁴Belamchingmite aw kikou tuaituai unla, kap un, nou belam hon laka makaite aw, kitung buatbuat un, thaha na om ni u leh na dalhjak nite uh a hongtung petmahta hi. Bel deihhuai bangin na puk ding uh.

³⁵Då finnes icke mer någon undflykt för herdarna, icke mer någon räddning för de väldige i hjorden.

³⁵Belamchingmiten taimangna lampi a neikei ding ua, belam hon laka makaitenleng pelhna lampi a neikei ding uh.

³⁶Hör huru herdarna ropa, huru de väldige i hjorden jämra sig! Ty HERREN ödelägger deras betesmark,

³⁶Belamchingmite kah husa, belam hon laka makaite mau ging toh, TOUPAN a tatna mun uh a suksiat lel jiakin.

³⁷och de fredliga ängderna förgöras genom HERRENS vredes glöd.

³⁷Huang muanhuaite daihsak sipsipin a omta ua, TOUPA hehna mahmah jiakin.A bukna a pawtsanta, humpinelkai bangin, a gam uh lah a sekhinta ngala, nuaisiahna namsau lauhuai jiak leh, heh mahmahna jiakin.

³⁸Han drager ut såsom ett lejon ur sitt snår. Ja, deras land bliver en ödemark under förhärjelsens glöd, under hans vredes glöd.

³⁸A bukna a pawtsanta, humpinelkai bangin, a gam uh lah a sekhinta ngala, nuaisiahna namsau lauhuai jiak leh, heh mahmahna jiakin.