1I begynnelsen av Jojakims, Josias sons, Juda konungs, regering kom detta ord från HERREN; han sade:
1Juda kumpipa Josia tapa Jehoiakim lal pattungin hiai thu TOUPA kiang akipan a hongtunga,
2Så säger HERREN: Ställ dig i förgården till HERRENS hus och tala mot alla Juda städer, från vilka man kommer för att tillbedja i HERRENS hus, tala alla de ord som jag har bjudit dig tala till dem; tag intet därifrån.
2TOUPAN hichiin a chi: TOUPA in huang sungah ding inla, Juda khopi tengteng Pathian be dinga TOUPA ina hongpaite kiangah a kiang ua gen dinga thu ka honpiak tengteng khat lel leng im louin gen vek in.
3Kanhända skola de då höra och vända om, var och en från sin onda väg; då vill jag ångra det onda som jag har i sinnet att göra med dem för deras onda väsendes skull.
3Michihin a omdan gilou uh paisanin a ngaikhe zenzen moh ding uhia, a thilhih gilou uh jiaka a tung ua thil hoihlou hih ka tup ka hep theihna dingin.
4Du skall säga till dem: Så säger HERREN: Om I icke viljen höra mig och vandra efter den lag som jag har förelagt eder,
4Huan, nang a kiang uah, TOUPAN hichiin a chi: non ngaihkhiak louh ua, ka dan na ma ua ka koih na zuih louh ua,
5och höra vad mina tjänare profeterna tala -- de som jag titt och ofta sänder till eder, fastän I icke viljen höra --
5Jing pipia thoua amau ka sawl na kiang ua ka sawl ka nasemmi jawlnei thu na limsak kei uleh;
6då skall jag göra med detta hus såsom jag gjorde med Silo, och skall låta denna stad för alla jordens folk bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar.
6Hiai in Siloh bangin ka bawl dinga, leitunga nam tengtengte hamsia thuak dingin ka bawl ding, na chi ding hi.
7Och prästerna och profeterna och allt folket hörde Jeremia tala dessa ord i HERRENS hus.
7Huan, siampute, jawlneite leh mipi tengtengin TOUPA ina Jeremiain hiai thu a gen a ngaikhia uh.
8Och när Jeremia hade slutat att tala allt vad HERREN hade bjudit honom tala till allt folket, grepo honom prästerna och profeterna och allt folket och sade: »Du måste döden dö.
8Huan, hichi ahia, mipi tengteng kianga gen dinga TOUPAN a piak tengteng a gen khitin, siampute, jawlneite leh mipi tengtengin amah a manta ua, Si peuhmah ni teh.
9Huru djärves du profetera i HERRENS namn och säga: 'Det skall gå detta hus likasom det gick Silo, och denna stad skall ödeläggas, så att ingen mer bor däri'?» Och allt folket församlade sig mot Jeremia i HERRENS hus.
9Bangdia TOUPA min loua, Hiai in Siloh bang ahi ding, hiai khopi luahmi om louin a segawp ding, chia gen na hia? a chi ua. Huchiin TOUPA in ah mipi tengtengin Jeremia a boh lutlut uh.
10Då nu Juda furstar hörde detta, gingo de från konungshuset upp till HERRENS hus och satte sig vid ingången till HERRENS nya port.
10Huan, Juda heututen hiai thu a jak un, kumpipa in a kipanin TOUPA in lutna kongpi thak ah a tu uh.
11Då sade prästerna och profeterna till furstarna och till allt folket sålunda: »Denne man förtjänar döden, ty han har profeterat mot denna stad, såsom I haven hört med egna öron.»
11Huan, siampute leh jawlneiten heutute leh mipi tengteng kiangah, Hiai mi sitak ahi, khopi siat ding thu, na bil ua na jak bang un a gen khol ngala, a chi ua.
12Men Jeremia svarade alla furstarna och allt folket och sade: »Det är HERREN som har sänt mig att profetera mot detta hus och denna stad allt det som I haven hört.
12Huan, heutute leh mipi tengteng kiangah Jeremiain, Na thu ngaihkhiak khitsa uh tengteng bangin hiai in leh hiai khopi siat ding thu gen dingin TOUPAN kei a honsawl ahi.
13Så bättren nu edert leverne och edert väsende, och hören HERRENS, eder Guds, röst; då vill HERREN ångra det onda som han har talat mot eder.
13Huaijiakin tuin na omdan uleh na gamtatdan uh bawl hoih unla, TOUPA na Pathian uh thu mang un; huchiin TOUPAN na tung ua thil hoih lou tung ding a phuankhiaksa a kikhelsak thei ding.
14Och vad mig angår, så är jag i eder hand; gören med mig vad eder gott och rätt synes.
14Kei ahihleh, na khut ua om keita ve. Dik leh hoih na chih bangbang un hon bawl un.
15Men det skolen I veta, att om I döden mig, så dragen I oskyldigt blod över eder och över denna stad och dess invånare; ty det är i sanning HERREN som har sänt mig till eder att tala allt detta inför eder.»
15Na honthah uleh, noumau leh hiai khopi leh khua leh tuite tungah mi hoih sisan na tungsak ngeisin uh chih thei mai un; a dikdikin na bil ua hiai thu tengteng gen dia TOUPAN na kiang ua honsawl ka hi hi, achia.
16Då sade furstarna och allt folket till prästerna och profeterna: »Denne man förtjänar icke döden, ty i HERRENS, vår Guds, namn har han talat till oss.
16Huchiin heutute leh mipiten, siampute jawlneite kiangah, Hiai mi a sih ding ahi kei, TOUPA i Pathian muna i kiang ua thu gen ahi ve, a chi ua.
17Och några av de äldste i landet stodo upp och sade till folkets hela församling sålunda:
17Huan, huai gam upa kuate hiam a hongding ua, mipi omkhawmte kiangah,
18»Morastiten Mika profeterade i Hiskias, Juda konungs, tid och sade till hela Juda folk: 'Så säger HERREN Sebaot: Sion skall varda upplöjt till en åker, och Jerusalem skall bliva en stenhop och tempelberget en skogbevuxen höjd.'
18Mika, Moraseth miin Juda kumpipa Hezekia lal laiin thu a gena, huan, Juda mi tengteng kiangah, Sepaihte TOUPAN hichiin a chi: Zion lou banga leh ahi dinga, Jerusalem thil se omkhawm ahi ding, a in mual gammang mun sang bang ahi ding, achia.
19Men lät väl Hiskia, Juda konung, med hela Juda, döda honom? Fruktade han icke i stället HERREN och bönföll inför honom, så att HERREN ångrade det onda som han hade beslutit över dem, medan tvärtom vi nu stå färdiga att draga över oss själva så mycket ont?»
19Juda kumpipa Hezekia leh Judate tengtengin amah a that uhia? TOUPA lauin TOUPA deihsakna a ngen ua, TOUPAN a tung ua thil hoihlou tung ding a phuan a kikhelsak ahi kei maw? En jaw i tung ua thil hoihlou tungsak ding i hi ve ua.
20Där var ock en annan man, Uria, Semajas son, från Kirjat-Hajearim, som profeterade i HERRENS namn; och han profeterade mot denna stad och detta land alldeles såsom Jeremia hade gjort.
20Huan, mi dang, TOUPA mina thu gen Keriath-Jenrima mi Semei tapa Uria mah leng a oma, Jeremia thu gen tengteng mahbang in hiai gam leh khopi siat ding thu a gen hi.
21När då konung Jojakim med alla sina hjältar och alla furstar hörde vad han sade, ville han döda honom. Men när Uria fick höra härom, blev han förskräckt och flydde och kom till Egypten.
21Kumpipa Jehoiakim leh a mi thupite tengteng leh heutute tengtengin a jak un kumpipan hihlup a tuma; himahleh Uriain a jakin a laua, a taimanga, Aigupta gamah a paita hi.
22Då sände konung Jojakim några män till Egypten, nämligen Elnatan, Akbors son, och några andra med honom, in i Egypten.
22Huan, kumpipa Jehoiakimin Aigupta gamah mi sawla, Akbor tapa Elnathan leh mi dangte toh;
23Och dessa hämtade Uria ut ur Egypten och förde honom till konung Jojakim; och denne lät dräpa honom med svärd, och lät så kasta hans döda kropp på den allmänna begravningsplatsen.
23Huan, Aigupta gam akipanin Uria a pi khia ua, kumpipa Jehoiakim kiangah a honpi ua, huaiin namsauin a thata, a luang vantang han ah a pailut ua, a chi ua.Himahleh Saphan tapa Ahikamin Jeremia a guma, huchiin hihlup ding in mipite kiangah piak ahita kei.
24Men Ahikam, Safans son, höll sin hand över Jeremia, så att man icke lämnade honom i folkets hand till att dödas.
24Himahleh Saphan tapa Ahikamin Jeremia a guma, huchiin hihlup ding in mipite kiangah piak ahita kei.