1Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
1Ginoma om mi genthei tuh mihau a muktea kilawm gen leh mi hai sangin a hoihjaw hi
2Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
2Huailouin, kha theihna beia a om ding a hoih kei; Huan kuapeuh a khea man-gang a khial nak hi.
3En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
3Mihing hainain a lampi a hihsiaa; huan a lungtangin TOUPA a hek.
4Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
4Hausaknain lawmte tampi a behlapa; himahleh mi genthei a lawm akipan khemin a om.
5Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
5Theihpih taklou gawt louhin a om kei ding; huan kuapeuh juau gen a suak ta kei ding.
6Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
6Mi tampiin mi siam deihsakna a ngen ding ua; huan mi chih thilpiakte pia adingin lawm ahi.
7Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
7Mi genthei unaute tengtengin amah a hua ua; amah akipan bangchia gamlain ahia a lawmte a paiuh! Thutein amau a delha, himahleh a pai khin uh.
8Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
8Kuapeuh pilna muin a kha a ita; kuapeuh theihsiamna kemin hoih a mu ding hi.
9Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
9Theihpih taklou gawt louhin a om kei dinga; kuapeuh juau gen a mangthang ding.
10Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
10Nuamtat mi hai adingin a kilawm keia; sikha lalte tunga vaihawm a kilawm kei diak.
11Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
11Mihing ngentelnain amah a hehhak saka; huan a tatlekna paikan a thupina ahi.
12En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
12Kumpipa thangpaihna humpinelkai humham bang ahi; himahleh a deihsakna loupa tunga daitui bang ahi.
13En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
13Tapa hai a pa tuahsiatna ahi; huan ji hanhat a intung keh gige ahi.
14Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
14In leh hauhsaknate pate akipan gouluah ahi: himahleh ji pil TOUPA akipan ahi.
15Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
15Thadahna nakpia ihmutna ah a paia; huan mi thadahin gilkial a thuak ding.
16Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
16Kuapeuh thupiak juiin a kha a kem; himahleh kuapeuh a lampitea pilvang lou a si ding.
17Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
17Kuapeuh genthei hehpihna neiin TOUPA adingin a leitawi saka, huan a thil hoih hih amah adin nawn ding.
18Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
18Lametna a om laiin na tapa sawi in; huan a siatna dingin na lungtang koih kip hen.
19Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
19Nakpitaka thangpai min gawtna a thuak ding: amah na hut khiak leh, huaituh na hih kik nawn kul ding ahi ngala.
20Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
20Thupha ja inla, hilhna sangin, na tawpna nanunga na pil theihna dingin.
21Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
21Mihing lungtang ah thugel tampi a oma; himahleh TOUPA thupha, huaimah a ding ding hi.
22Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
22Mihing deih thusam a migitna tehna ahi; huan mi genthei mijuauthei sangin a hoihjaw hi.
23HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
23TOUPA kihtak hinna lam zotna ahi; huan kuapeuh huai nei lungkimin a om gige ding; giloua vehin a om kei ding hi.
24Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
24Mi thadahin kuangsung ah a khut a phuma, huchiin a kam ah huai tuh a hontun nawn ngap kei hi.
25Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
25Simmohhat sat in, mi mawlin pilvangdana sin ding; huan theih siamna nei salin, huan theihna a theisiam ding.
26Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
26Kuapeuh a pa tunga hiamgama, a nu delh mang, zumna omsak leh simmohna tun tapa ahi.
27Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
27Theihna thute akipana lammang lel din, ka tapa, hilhna jak tawp in.
28Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
28Theihpihmi phattuamna neilouin vaihawmna a simmoh: Huan mi gilou kamin thulimlouhna a nawmvalh hi.Muhsithatmi adingin vaihawmnate bawlkholhsa ahi, mihai nungjang adingin vuaknate.
29Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
29Muhsithatmi adingin vaihawmnate bawlkholhsa ahi, mihai nungjang adingin vuaknate.