1En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
1Uain muhsithat ahia, zu khauh kilaihat ahi; huan kuapeuh huaia paikhial a pil kei hi.
2Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
2Kumpipa kihtakhuaina humpinelkai humham bang ahi: kuapeuh amah hihhehin amah hinna siatna dingin thil a hihkhial hi.
3Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
3Mihing a dingin kinakna akipan kidangkoih zahtakhuaina ahi: hiamhleh mi hai peuhmahin kinakna a bawl ding hi.
4När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
4Mi thadahin phavangin lei a let kei ding; huaijiakin pawltak chiangin a zong dia, bangmah a neikei ding.
5Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
5Mihing lungtang ah thuphagel tui thuk bang ahi; himahleh theihsiamna nei min huai tuh a suah khe ding hi.
6Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
6Mi tampiin amah tunga mi siam mi a tuak ding: himahleh mi ginom kuan a mu ding?
7Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
7Mi dik amah muanhuainaa om amah nungin a tate a hampha uhi.
8En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
8Kumpipa vaihawmna mangtutphah tunga tuin a mitin gilou tengteng a theh jak hi.
9Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
9Kuan, ka lungtang ka hihsianga, ka khelhna akipan ka siangthou, a chi thei dia?
10Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
10Bukna chi tuamtuam leh, tehna chi tuamtuam, a nih tuaktuak un TOUPA ading kihhuai ahi.
11Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
11Naupang nangawnin a thilhihin amah leh amah a kitheisaka, a nasep a siangthou hia, a dik hia chih.
12Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
12Zathei bil leh, muthei mit, TOUPA a nih tuaktuakun a bawl hi.
13Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
13Ihmut it ken, na genthei kha ding hi; na mit hak in, huchiin tanghouin na tai ding hi.
14»Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
14A leimiin, Bangmah ahi kei, bangmah ahi kei, a chi: himahleh a pai khit nungin, huaichiangin a kiuangsak hi.
15Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
15Dangkaeng a om, rubi suang tampi: himahleh theihsiamna mukte juel suangmantam ahi uh.
16Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
16A puan mikhual adia mohkhuhna la in; huan amah mikhualte dia mohkhuh na kichiamna dingin len in.
17Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
17Juautheihna tanghou mihing adingin a khuma; himahleh a nungin a kam suanghumin a dim ding hi.
18Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
18Thiltup chiteng thuhoihgela hihkip ahi; huan pina pilin nang kidouna na bawl.
19Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
19Kuapeuh tangthugen banga pai vialvialin thugukte a kitheisak hi: huaijiakin kuapeuh a mukte zapia hong kithuahpih dah in.
20Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
20Kuapeuh a pa hiam a nu hiam hamsiat, jan khomial penpen ah a khawnvak heklup ahi ding hi.
21Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
21Kinohtaka gouluah muh tawpna vualjawl ahi kei ding hi.
22Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
22Gilou ka thuk ding, chi ken: TOUPA ngak in, aman a honhondam ding hi.
23Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
23Bukna chi tuamtuam TOUPA adingin kihhuai ahi: huan khaina diklou a hoih kei.
24Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
24Mihing painate TOUPA akipan ahi; huchi a hihchiangin bang chiin mihingin a lampi a theisiam dia?
25Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
25Mihing adingin, A siangthou, chih mawkmawk thang ahi, huan a nunga thukan dinga thuchiam.
26En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
26Kumpipa pilin migiloute a haiha, a tunguah chilna kangtalaikhe a pai sak hi.
27Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
27Mihing lungsim TOUPA khawnvak ahi, gilpi sunglam sungnungpenpen a veka zongin.
28Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
28Chitna leh thutakin kumpipa a hawia; huan a mangtutphah chitna-a let kip ahi.
29De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
29Tangvalte thupina a hatna uh ahi: huan putekte kilawmna a lutang kang uh ahi.Keh zoua satnain thil hoihlou a singsianga: satnain gilpi sunggil lamte a jel hi.
30Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
30Keh zoua satnain thil hoihlou a singsianga: satnain gilpi sunggil lamte a jel hi.