¹Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,

¹Ka tapa, na inveng adia moh khu dia na din leh, mikhual adinga na khut na kichiam leh,

²om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,

²Na kama thute a awk na hiha, na kama thute a mat na hih leh,

³då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,

³Tuin hiai hihin, ka tapa, nang leh nang kihonkhiain, na inveng khut sungah na hongom chih theiin; kuanin, nang leh nang kiniamkhiak inla, na inveng vangen ngutngut in.

⁴unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.

⁴Na mitte ihmu sak kenla, na mitvunte leng lusu sak sam ken.

⁵Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.

⁵Gamvakpa khuta sakhipi bangin kihonkhia in, thangkampa khuta vasa bangin.

⁶Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.

⁶Miksi kiangah hoh in, nang thadah; a lampite ngaihtuah inla, pil in:

⁷Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;

⁷Hausa, heutu, hiam vaihawmmi, neilouin,

⁸dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.

⁸Nipi chiangin a an a sutuaha, pawltak chiangin a an a kaikhawm hi.

⁹Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?

⁹Bang tan ihmu ding na hia, aw thadah? Na ihmutna akipan chikchianga thou ding na hia?

¹⁰Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

¹⁰Neukha ihmut lai, neukha lusuk, ihmu dinga neukha khutte khep:

¹¹så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.

¹¹Huchiin na gentheihna guta bangin a hongpai dia, huan na taksapna mi kigalvan bangin.

¹²En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,

¹²Mi phatuam lou, mi gilou; kam kiuangsak toh a vaka;

¹³som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.

¹³A mittein chiamtehna a bawla, a khetein thu a gena, a khutzung tein chiamtehna a bawl;

¹⁴Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.

¹⁴A lungtang sungah hoihlouhna a oma, gilou a gel gige; kilemlouhna a tuh naknak.

¹⁵Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.

¹⁵Huaijiakin a tuahsiatna thakhatin a hongtung dia; thakhata kek gawp in a om dia, a hihdamna beiin.

¹⁶Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ

¹⁶Toupan a muhdah thil guk a oma; ahi, amah adia kihhuai sagih a om hi:

¹⁷stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,

¹⁷Mit kiuangsakte, lei juauthei, mi hoih sisan suah khutte;

¹⁸ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,

¹⁸Ngaihtuahna gilou ngaihtuah lungtang, siatna hih dinga kin tai khete;

¹⁹den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.

¹⁹Juau thugen palai taklou, leh unaute laka kilemlouhna tuh.

²⁰Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.

²⁰Ka tapa, na pa thupiak juiin, huan na nu dan mangngilh ken:

²¹Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.

²¹Na lungtang tungah vial gige inla, na ngawng kimah khihin.

²²När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.

²²Na vak chiangin, nang a honpi ding: na ihmut chiangin, nang a honveng ding hi; huan na khanloh chiangin, nang a honhoupih ding.

²³Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.

²³Thupiak lah khawnvak ahi ngala: huan dan vakna ahi; huchiin hilhna taihilhna hinna lampi ahi:

²⁴De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.

²⁴Numei gilou akipan nang honkem ding, mikhual lei maitangphatna akipanin.

²⁵Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.

²⁵Na lungtangin a kilawmna lunggulh ken; a mitvuntein nang honman kei hen.

²⁶Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.

²⁶Numaei kijuaknu jiakin pasal tanghou thema matin a om hi: huchiin angkawmnun hinna manpha a zong sek hi.

²⁷Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?

²⁷Min a ang sungah mei a la thei diam, a puante a kang kei diam?

²⁸Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?

²⁸Ahihkeileh mi suangkuangthei sa tungah a vak thei diam, a khete a kang kei diam?

²⁹Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.

²⁹Huchibangin kuapeuh a inveng ji huan; kuapeuh amah khoih gawtlouh a om kei ding.

³⁰Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?

³⁰Miten guta a musit kei ua, a gil kiallaia a kha lungtaisak dinga a guk leh:

³¹Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.

³¹Himahleh muha a om leh, azah sagihin a din ding; a ina vantengteng a pe ding hi.

³²Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.

³²Kuapeuh angkawm theisiamna bei ahi: amah kha hihse dinga a hih ahi.

³³Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.

³³Liamnate leh zumhuaite a mu ding; huan a zahpihhuaina nulmang ahi kei ding.

³⁴Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;

³⁴Mullitna lah mi thangpaihna ahi ngala; huchiin phulak ni chiangin a hawi kei ding hi.Tatna a limsak kei dinga; thilpiak tampi pe lechin leng, lungdamin a om kei ding hi.

³⁵lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.

³⁵Tatna a limsak kei dinga; thilpiak tampi pe lechin leng, lungdamin a om kei ding hi.