1Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
1Toupa phat un! I Pathian phata lasak a hoih ngal; amah jaw mi deihsak a siama, phat a kilawm him ahi.
2HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
2Toupan Jerusalem a dingsak nawna; Israel delh khiakte a pi khawm nawn hi.
3Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
3Khasiate a hihdama, a liamnate utuh a tuam jel hi.
4Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
4Aksi tamdan a sima; a min uh a sa chiat jel hi.
5Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
5I Toupa a thu[i-a. thilhihtheihna lamah leng hattak ahi; a pilnain tawpin a neikei ding hi.
6HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
6Toupan thunuailutte a len gige a; mi gilou-saloute leiah a hihniam jel hi.
7Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
7Kipahthugena Toupa pahtawiin lasa unla; kaihging toh I Pathian phatin lasa un
8honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
8Aman van meipi a khuhsaka, lei adingin vuah a sutuaha, tangte ah loupa a pousak hi.
9honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
9Aman sa kiangah a nekding uh a pe jela, va-aknou hamhamte kiangah toh.
10Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
10Aman tuh sakol hatna tungah a kipak keia; mihing khe tungte ah leng kipahna himhim a neikei naknak hi.
11HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
11Toupan amah laute tungah kipahna a nei jela, a chitna lamente tungah.
12Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
12Jerusalem aw, Toupa phat un; Zion aw, na Pathian phat in.
13Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
13Aman na kulh kongkhakte kalhna sing tawnte a khauhsaka; na sunga na tate om lah vual a jawl ngala.
14Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
14Na gamgi singah lemna a siama; buh hoihpen chiin a honhihdim jel ahi.
15Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
15A thupiak tuh leiah a sawl khiaa: a thu tuh hattakin a tai hi.
16Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
16Vukju tuh belam mul bangin a pia a; vuk kia vut bangin a theh jak hi.
17Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
17A tui khal tuh tanghou them nen bangin a paikhia: amah votna maah kua ahia ding thei ding?
18Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
18A thu a sawl khiaa, huaite tuh a huih a nungsaka, huchiin tuite a hongluang jel hi.
19Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
19A thu tuh Jakobte kiangah a langsaka, a thusehte leh a vaihawmte leng Israelte kiangah a langsak jel hi.Aman kua nam tungah mah huchi bangin a hih ngeikeia; a vaihawmte lah a thei sam kei uhi. Toupa tuh phat un!
20Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
20Aman kua nam tungah mah huchi bangin a hih ngeikeia; a vaihawmte lah a thei sam kei uhi. Toupa tuh phat un!