1Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg.
1Chiklai peuhin leng Toupa tuh ka phat dinga: amah phatna ka kam ah a pawt gige ding hi.
2Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.
2Ka hinna in Toupa a suang dinga: thunuailutten huai a za ding ua, a kipak ding uhi.
3Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.
3Aw, Toupa hon phatpih unla, a min pahtawi chiat ni.
4Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.
4Toupa ka zonga huan aman hon dawnga, ka kihtaklam peuhmah lakah a hon humbit ahi.
5Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.
5Amah a en ua, huan, a hong vakta uhi; a melte uh chikmah in a zum kei ding.
6De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.
6Hiai mi genthei a kikou a, huan Toupan a ja a, a mangbatna tengtengah a honkhe ta hi.
7Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.
7Amah laudansiamte tuh, a kim a vel uah Toupa angelin a om khuma, a humbit jel.
8HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.
8Aw, Toupa hoihdan chiam him dih ua: amaha muanna koih mi a hampha hi.
9Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.
9A mi siangthoute aw, Toupa laudansiam un: amah laudansiamte a ding in taksapna himhim a om louh jiak in.
10Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.
10Humpinelkai lunlaite tuh a tasam un a gilkial naknak uhi: Toupa zongte jaw thil hoih himhim a tasam kei ding uhi.
11Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.
11Kisa un, naupangte, ka thu ngaikhia un: Toupa laudan ka honhilh ding hi.
12Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.
12Hoihna a muh theihna ding un, hinna deiha damsawt ut mi kua ahia!
13Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?
13Na lei tuh gilou lakah veng hoih inla, na muk tuh khemna thu genlou dingin veng hoih in.
14Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.
14Gilou paisan inla, thilhoih hih in; lemna zong inla, a delhin delh in.
15Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.
15Toupa mit in mi diktatte lam a en gige a, a bilin a sap uh za ding in a ngaikhe gige hi.
16HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.
16Toupa melin thilhihkhialte a dou naknaka, amau theih gigena tuh lei akipana hihmangthang dingin.
17Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.
17Mi diktatte a kikou ua, huan Toupan a naja a, a mangbatna tengteng uah a honkheta hi.
18När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.
18Toupan lungtang khasiate a vanaih jeljel a, lungsima kisik peuhmahte a hondam jeljel hi.
19HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.
19Mi dik haksatnate a tama, himahleh Toupan huai tengtengah a honkhe gige ahi.
20Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.
20A guh tengteng a kem hoih a, khat lel leng hihtan ahi kei hi.
21Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.
21Thil hoihlou in mi gilou-saloute a hihlum dinga: dik hoten siamlouh a tang ding uhi.Toupan a sikhate hinna a tan ngitnget a; amaha muanna koihte tuh khat leng siamlouh tang a om kei ding uhi.
22Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld.
22Toupan a sikhate hinna a tan ngitnget a; amaha muanna koihte tuh khat leng siamlouh tang a om kei ding uhi.
23Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom.