¹För sångmästaren; »Fördärva icke»; en psalm, en sång av Asaf.

¹(Przedniejszemu śpiewakowi, jako: Nie zatracaj, psalm i pieśó Asafowa.)

²Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig. Ditt namn är oss nära; man förtäljer dina under.

²Wysławiamy cię, Boże! wysławiamy: bo bliskie imię twoje; opowiadają to dziwne sprawy twoje.

³»Om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt.

³Gdy przyjdzie czas ułożony, ja sprawiedliwie sądzić będę.

⁴Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå, så håller dock jag dess pelare stadiga.» Sela.

⁴Rozstąpiła się ziemia, i wszyscy obywatele jej; ale ja utwierdzę słupy jej. Sela.

⁵Jag säger till de övermodiga: »Varen icke övermodiga», och till de ogudaktiga: »Upphöjen ej hornet.»

⁵Rzekę szalonym: Nie szalejcie, a niepobożnym: Nie podnoście rogów.

⁶Ja, upphöjen icke så högt edert horn, talen ej så hårdnackat vad fräckt är.

⁶Nie podnoście przeciwko Najwyższemu rogów swych, a nie mówcie krnąbrnie,

⁷Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;

⁷Bo nie od wschodu, ani od zachodu, ani od puszczy przychodzi wywyższenie.

⁸nej, Gud är den som dömer; den ene ödmjukar han, den andre upphöjer han.

⁸Ale Bóg sędzia, tego poniża, a owego wywyższa.

⁹Ty en kalk är i HERRENS hand, den skummar av vin och är full av tillblandad dryck, och han skänker i därav; sannerligen, alla ogudaktiga på jorden måste dricka dess drägg i botten.

⁹Zaiste kielich jest w rękach Paóskich, a ten wina mętnego nalany; z tegoż nalewać będzie, tak, że i drożdże jego wyssą i wypiją wszyscy niepobożni ziemi.

¹⁰Men jag skall förkunna det evinnerligen, jag skall lovsjunga Jakobs Gud.

¹⁰Ale ja będę opowiadał sprawy Paóskie na wieki, będę śpiewał Bogu Jakóbowemu.

¹¹Och de ogudaktigas alla horn skall jag få hugga av; men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda.

¹¹A wszystkie rogi niezbożnikom postrącam; ale rogi sprawiedliwego będą wywyższone.