¹»Bröder och fäder, hören vad jag nu inför eder vill tala till mitt försvar.»

¹"Manushale, Murhe phral, ai tume kai san dada, ashunen akana so si ma te mothav tumenge ke chi sim doshalo!"

²När de hörde att han talade till dem på hebreiska, blevo de ännu mer stilla. Och han fortsatte:

²Kana ashunde kodala manush ke delas duma o Pavlo ande shib le Zhidovisko, mai but chixo sas; ai o Pavlo phendia,

³»Jag är en judisk man, född i Tarsus i Cilicien, men uppfostrad här i staden och undervisad vid Gamaliels fötter, efter fädernas lag i all dess stränghet. Och jag var en man som nitälskade för Gud, såsom I allasammans i dag gören.

³"Me sim zhidovo, me kerdilem ande Tarsus o foro kai si ande Cilicia, numa barilem ande kado foro ai beshavas pashol punrhe ieke manusheske kai busholas Gamaliel. Wo sicharelas ma vorta te zhanav o zakono amare dadengo, ai kodo manush radimasa kerelas buchi le Devleski, sar keren tume savorhe adies.

⁴Jag förföljde 'den vägen' ända till döds, och både män och kvinnor lät jag binda och sätta i fängelse;

⁴Me chinuisardem zhi kai martia sa kodolen kai lenaspe pala drom le Jesusosko, aterdiardem murshen ai zhuvlian ai thodem le ande temnitsa.

⁵det vittnesbördet kan översteprästen och de äldstes hela råd giva mig. Också fick jag av dem brev till bröderna i Damaskus; och jag begav mig dit, för att fängsla jämväl dem som voro där och föra dem till Jerusalem, så att de kunde bliva straffade.

⁵O baro rashai ai le mai phure kai sas ande tampla sai mothon tumenge ke o chachimos phenav. Won dine ma lila le phralenge le Zhidovonge kai si ando Damascus, ai gelem kotse te aterdiarav kodolen kai pachanaspe ando Del ai te anav le ando Jerusalem te chinuiv le."

⁶Men när jag var på vägen och nalkades Damaskus, hände sig vid middagstiden att ett starkt sken från himmelen plötsligt kringstrålade mig.

⁶"Po drom kai zhavas ai sar pashuavas pasha Damascus, strazo karing le desh u dui chasuria iek bari vediara avili anda cheri, ai strefialas kruglom mandar.

⁷Och jag föll ned till marken och hörde då en röst som sade till mig: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig?'

⁷Pelem pe phuv, ai iek glaso ashundem kai motholas mange, "Saul, Saul! Sostar chinuis ma?"

⁸Då svarade jag: 'Vem är du, Herre?' Han sade till mig: 'Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer.'

⁸Ai me dem atweto, "Kon san tu Devla?" Ai wo phendia mange, "Me sim O Jesus andai Nazareth, kai tu chinuis."

⁹Och de som voro med mig sågo väl skenet, men hörde icke rösten av den som talade till mig.

⁹Kodola kai sas mansa dikhle e vediara, numa chi ashunenas o glaso kodolesko kai delas duma,

¹⁰Då frågade jag: 'Vad skall jag göra, Herre?' Och Herren svarade mig: 'Stå upp och gå in i Damaskus; där skall allt det bliva dig sagt, som är dig förelagt att göra.'

¹⁰Antunchi phendem, "So te kerav, Devla?" Ai O Del mothol mange, "Wushti opre, zha ando Damascus; ai kotse mothonas tuke so godi trobul te keres."

¹¹Men eftersom jag, till följd av det starka skenet, icke mer kunde se togo mina följeslagare mig vid handen och ledde mig, så att jag kom in i Damaskus.

¹¹Chi mai dikhavas kanch palai razha kodola vediaraki, kodola kai sas mansa line ma vastestar ai aresliam ando Damascus.

¹²Där fanns en efter lagen fram man, Ananias, vilken hade gott vittnesbörd om sig av alla judar som bodde där.

¹²Kotse sas iek manush kai busholas Ananias, wo lelaspe pala zakono le Mosesosko, ai sa le Zhiduvuria anda Damascus lazhanas lestar, ai chetainas les.

¹³Denne kom nu och trädde fram till mig och sade: 'Saul, min broder, hav din syn igen.' Och i samma stund fick jag min syn igen och såg upp på honom.

¹³Avilo mande, ai phendia mange, "Saul, Murho phral, te aven che iakha phuterde, ai strazo murhe iakha phuterdile ai dikhavas."

¹⁴Då sade han: 'Våra fäders Gud har utsett dig till att känna hans vilja och till att se den Rättfärdige och höra ord från hans mun.

¹⁴Ai phendia, "O Del amare dadengo alosardia tu, te zhanes so mangel, ai te dikhes kodoles kai si chacho, ai te ashunes o glaso anda lesko mui.

¹⁵Ty du skall vara hans vittne inför alla människor och vittna om vad du har sett och hört.

¹⁵Ke tu avesa lesko marturo mashkar sa le manush andal dieli kai dikhlian ai ashundian.

¹⁶Varför dröjer du då nu? Stå upp och låt döpa dig och avtvå dina synder, och åkalla därvid hans namn.'

¹⁶Ai akana, na mai azhuker, wushti opre, ai aves boldo, ai te aves xalado anda che bezexa kana akhares po anav le Devlesko."

¹⁷Men när jag hade kommit tillbaka till Jerusalem, hände sig, medan jag bad i helgedomen, att jag föll i hänryckning

¹⁷"Kana gelem palpale ande Jerusalem, ai rhugivas ma ande tampla, dikhlem iak vizion,

¹⁸och såg honom och hörde honom säga till mig: 'Skynda dig med hast bort ifrån Jerusalem; ty de skola icke här taga emot ditt vittnesbörd om mig.'

¹⁸ai dikhlem le Devles kai motholas mange, "Grebisavo, ankli avri andai Jerusalem, ke o narodo chi pachana pe so phenesa pa mande."

¹⁹Men jag sade: 'Herre, de veta själva att det var jag som överallt i synagogorna lät fängsla och gissla dem som trodde på dig.

¹⁹Ai me phendem, "Devla, won zhanen ke me savas ande temnitsi ai keravas tumaren le sastrensa ande swako synagogue kodolen kai pachanaspe ande tute.

²⁰Och när Stefanus', ditt vittnes, blod utgöts, var ock jag tillstädes och gillade vad som skedde och vaktade de mäns kläder, som dödade honom.'

²⁰Ai kana shorde o rat le Stephenosko, me simas kotse, ai phenavas ke vorta kerenas kodole kai mudarenas les, ai ankerdem lenge tsalia zhi kai mudaren les."

²¹Då sade han till mig: Gå; jag vill sända dig åstad långt bort till hedningarna.'»

²¹Porme O Del mothol mange, "Zha, tradava tu dur karing le thema."

²²Ända till dess att han sade detta hade de hört på honom. Men nu hovo de upp sin röst och ropade: »Bort ifrån jorden med den människan! Det är icke tillbörligt att en sådan får leva.»

²²O narodo ashunelas leste zhi kai phendia kadala vorbi, ai porme tsipinnas, ai phende, "Len pai lumia kasavestar manush, intaino traiil."

²³Då de så skriade och därvid revo av sig sina kläder och kastade stoft upp i luften,

²³Ai tsipinas, ai shudelas penge tsalia ai shudenas phulberia opre.

²⁴bjöd översten att man skulle föra in honom i kasernen, och gav befallning om att man skulle förhöra honom under gisselslag, så att han finge veta varför de så ropade mot honom.

²⁴O baro le ketanengo phendia te ingeren le Pavlos andre ando baro kher, ai te maren les le bichosa saxke te del duma, ai te zhanen sostar o narodo tsipilas pe leste.

²⁵Men när de redan hade sträckt ut honom till gissling, sade Paulus till den hövitsman som stod där: »Är det lovligt för eder att gissla en romersk medborgare, och det utan dom och rannsakning?»

²⁵Numa kana phangle les te maren les le bichosa, o Pavlo phendia la ketanaki kai sas pasha leste, "Si tumenge slobodo te maren le bichosa ieke chacho Romanos, kai nas inker dino ande kris?"

²⁶När hövitsmannen hörde detta, gick han till översten och underrättade honom härom och sade: »Vad är det du tänker göra? Mannen är ju romersk medborgare.»

²⁶Kana ashundia kodola vorbi wo gelo karing o mai baro ketana te mothol leske, "So si te keres akana? Kado manush Romano lo!"

²⁷Då gick översten dit och frågade honom: »Säg mig, är du verkligen romersk medborgare?» Han svarade: »Ja.»

²⁷Antunchi o baro ketana gelo karing o Pavlo, ai phushlia les, "Phen mange te san chacho Romano?" O Pavlo dia atweto, "E".

²⁸Översten sade då: Mig har det kostat en stor summa penningar att köpa den medborgarrätten.» Men Paulus sade: »Jag däremot har den redan genom födelsen.»

²⁸Ai o baro ketana phendia, "Pochindem bare love te kerdiuav chacho Romano." Ai o Pavlo phendia leske, "Me kadia kerdilem."

²⁹Männen som skulle hava förhört honom drogo sig då strax undan och lämnade honom. Och när översten nu hade fått veta att han var romersk medborgare, blev också han förskräckt, vid tanken på att han hade låtit fängsla honom.

²⁹Strazo, kodola kai lenas te maren les ai te keren les te del duma durile lestar, ai vi o baro ketana darailo kana dikhlia ke o Pavlo sas ek chacho Romano, ke wo phanglia le Pavlos le lantsonsa.

³⁰Då han emellertid ville få säkert besked om varför Paulus anklagades av judarna, låt han dagen därefter taga av honom bojorna och bjöd översteprästerna och hela Stora rådet att komma tillsammans. Sedan lät han föra Paulus ditned och ställde honom inför dem.

³⁰Pe terharin mangelas te zhanel chaches anda soste le Zhiduvuria dosharenas les, o baro ketana phuterdia leske lantsuria, ai dia ordina ke le bare rashan, ai le kolavren, le mai phure te chidenpe andek than. Porme lia le Pavlos, ai thodia les mashkar lende.