¹Tre dagar efter det att Festus hade tillträtt hövdingdömet for han från Cesarea upp till Jerusalem.

¹Trin dies nakhle, ai o Festus areslo ande kado them, gelo andai Caesarea ande Jerusalem.

²Översteprästerna och de förnämsta bland judarna anmälde då inför honom klagomål mot Paulus.

²Kotse o baro rashai ai o baro anda le Zhiduvuria phende leske le dosha kai si le po Pavlo. Mangle les katar o Festus.

³För att få denne i sitt våld anhöllo de hos Festus och begärde såsom en ynnest, att han skulle låta hämta honom till Jerusalem. De ville nämligen lägga försåt för honom, så att de kunde döda honom under vägen.

³Te kerel lenge iek mishtimos, te anen le Pavlos ande Jerusalem, ke won dine sas pe duma so te keren le Pavlosa ke mangenas te mudaren les pa drom kana avela.

⁴Festus svarade då att Paulus hölls i förvar i Cesarea, och att han själv tänkte inom kort fara dit tillbaka.

⁴Numa o Festus phendia, "Ke o Pavlo arakhado sas ande Caesarea, ai ke sigo vriama vi wo trobul te zhaltar palpale.

⁵Och han tillade: »De bland eder som det vederbör må alltså fara dit ned med mig och framlägga sin anklagelse mot mannen, om han är skyldig till något ont.»

⁵Ai mothol le mai bare mashkar tumende te aven mansa, ai te avela ka kado manush si doshalo ande vari soste, mek dosharen les."

⁶Sedan han hade vistats hos dem högst åtta eller tio dagar, kom han åter ned till Cesarea. Dagen därefter satte han sig på domarsätet och bjöd att Paulus skulle föras fram.

⁶O Festus beshlo lensa desh dies , porme gelotar palpale ande Caesarea. Pe terharin gelo ando kher kai keren le krisa, ai dia ordina te anen le Pavlos.

⁷När denne hade infunnit sig, omringades han av de judar som hade kommit ned från Jerusalem, och dessa framställde nu många svåra beskyllningar. Men de förmådde icke bevisa dem,

⁷Kana avilo, le Zhiduvuria kai avile sas andai Jerusalem kruglom lestar sas, ai mothonas pe leste but ai bare dosha, kai won nashtinas te sikaven ke sas pe leste.

⁸ty Paulus försvarade sig och visade att han icke på något sätt hade försyndat sig, vare sig mot judarnas lag eller mot helgedomen eller mot kejsaren.

⁸O Pavlo chacharelaspe ai motholas, "Chi kerdem chi iek dosh, chi karing o zakono le Zhidovongo, chi karing e tamplo, ai chi karing o Caesar."

⁹Men Festus ville göra judarna sig bevågna och frågade Paulus och sade: »Vill du fara upp till Jerusalem och där stå till rätta inför mig i denna sak?»

⁹O Festus kai mangelas te avel drago le Zhidovonge, manglia katar o Pavlo, "Manges te zhas ande Jerusalem, ai te aves kotse, dino ande kris angla mande pa kadala dieli kai dosharen tu?"

¹⁰Paulus svarade: »Jag står här inför kejserlig domstol, och av sådan domstol bör jag dömas. Mot judarna har jag intet orätt gjort, såsom du själv mycket väl vet.

¹⁰Antunchi o Pavlo phendia, "Anglai kris le Caesaroske sim, ai katse trobul te avav lino pe kris. Chi kerdem chi iek baio karing le Zhiduvuria, ai vi tu zhanes mishto.

¹¹Om jag nu eljest är skyldig till något orätt och har gjort något som förtjänar döden, så vill jag icke undandraga mig att dö; men om deras anklagelser mot mig äro utan grund, så kan ingen giva mig till pris åt dem. Jag vädjar till kejsaren.» --

¹¹Te sim doshalo, ai kerdem iek baio kai trobul te merav, me merava. Numa le dieli kai won dosharen ma nai chache, kanikaske nai slobodo te del ma kal Zhiduvuria, ai te mudaren ma, ke me akharav le Caesaros.

¹²Sedan Festus därefter hade överlagt med sitt råd, svarade han: »Till kejsaren har du vädjat, till kejsaren skall du ock få fara.»

¹²Porme kana o Festus dia duma le mai barensa kai sas kotse, phendia, "Tu manges te akhares le Caesaros, Apo leste zhasa."

¹³Efter några dagars förlopp kommo konung Agrippa och Bernice till Cesarea och hälsade på hos Festus.

¹³Xantsi dies pala kodia o amperato Agrippa ai e Bernice aresle ando Caesarea te dikhen le Festus.

¹⁴Medan de nu i flera dagar vistades där, framlade Festus Paulus' sak för konungen och sade: »Felix har här lämnat efter sig en man såsom fånge;

¹⁴Ai mangenas te beshen kotse meskolke dies, o Festus andia angla amperato e diela le Pavloski, ai mothol leske, "Si katse iek manush kai o Felix meklia ande temnitsa;

¹⁵och när jag var i Jerusalem, anmälde judarnas överstepräster och äldste klagomål mot honom och begärde att han skulle dömas skyldig.

¹⁵Ai pe kado manush, kana simas ande Jerusalem, le bare le rashange ai le mai phure le Zhidovonge vachisaile lestar, ai mangel te dosharen les.

¹⁶Men jag svarade dem att det icke var romersk sed att prisgiva någon människa, förrän den anklagade hade fått stå ansikte mot ansikte med sina anklagare och haft tillfälle att försvara sig mot anklagelsen.

¹⁶Ai me dem le atweto, ke nai o zakono le Romanongo te dosharen ieke manushes, mai anglal te dikhel kodolen kai thon dosh pe leste, ai te avel les e vriama te dikhel ai te chacharelpe andal dieli kai won mothon ke doäalolo.

¹⁷Sedan de hade kommit med mig hit, satte jag mig alltså utan uppskov, dagen därefter, på domarsätet och bjöd att mannen skulle föras fram.

¹⁷Kana avili katse mansa, chi xasardem vriama pe terharin, gelem kotse kai keren le krisa, ai dem ordina te anen kakale manushes.

¹⁸Men när hans anklagare uppträdde, anförde de mot honom ingen beskyllning för sådana förbrytelser som jag hade tänkt mig;

¹⁸Kodola manush kai dosharenas les avile, numa chi dosharde les anda chi iek diela kai me gindivas.

¹⁹de voro allenast i tvist med honom om några frågor som rörde deras särskilda gudsdyrkan, och angående en viss Jesus, som är död, men om vilken Paulus påstod att han lever.

¹⁹Xanaspe lesa anda pengo zakono, ai andak manush kai bushol Jesus, kai mulo; ai kai o Pavlo mothol ke zhuvindisailo.

²⁰Då jag var villrådig huru jag skulle göra med undersökningen härom, frågade jag om han ville fara till Jerusalem och där stå till rätta i denna sak.

²⁰Me chi zhanavas sar te dikhav anda kodola dieli, anda kodia phushlem katar o Pavlo te mangelas te zhal ande Jerusalem, ai te avel dino pe kris kotse.

²¹När Paulus då sade sig vilja vädja till kejsaren och begärde att bliva hållen i förvar, för att sedan undergå rannsakning inför honom, bjöd jag att han skulle hållas i förvar, till dess jag kunde sända honom till kejsaren.»

²¹Numa o Pavlo manglia te avel leski diela dikhli katar o Caesar Augustus, ai me dem ordina te ankeren les ande temnitsa zhi kai tradav les ka Caesar.

²²Då sade Agrippa till Festus: »Jag skulle också själv gärna vilja höra den mannen.» Han svarade: »I morgon skall du få höra honom.»

²²O Agrippa phendia le Festusoske, "Manglemas i me te ashunas kodole manushes" O Festus phendia leske, "Terhara ashunesa les,"

²³Dagen därefter kommo alltså Agrippa och Bernice, med stor ståt, och gingo in i domsalen, tillika med överstarna och de förnämsta männen i staden; och på Festus' befallning blev Paulus införd.

²³Pe terharin, o Agrippa ai e Bernice avile vuliarde ai penge slugensa, ai dine ande kado kher kai keren le krisa, le barensa kai poronchin pel ketani, ai le mai barensa kai sas ande kodo foro. Ai o Festus dia ordina te anen kotse le Pavlos.

²⁴Då sade Festus: »Konung Agrippa, och alla I andra som ären har tillstädes med oss, I sen här den man för vilkens skull hela hopen av judar, både i Jerusalem och här, har legat över mig med sina rop att han icke borde få leva längre.

²⁴Porme o Festus phendia, "Tu amperato Agrippa, ai sa tume kai san katse amensa, dikhen kadale manushes, kai sa le Zhiduvuria mangle mandar, vai ande Jerusalem, vai katse, tsipimasa ke kado manush trobulas mudardo

²⁵Jag för min del har kommit till insikt om att han icke har gjort något som förtjänar döden;

²⁵Me kikhlem ke chi kerdia kasavestar baio te mudaren les, ai wo o Pavlo manglia te dikhel le amperatos Augustus, me manglem te tradav les leste.

²⁶men då han nu själv har vädjat till kejsaren, har jag beslutit att sända honom till denne. Jag har emellertid icke något säkert besked om honom att giva min höge herre, när jag skriver. Därför har jag fört honom fram inför eder, och först och främst inför dig, konung Agrippa, för att jag, efter det att rannsakning har; blivit hållen, skall få veta vad jag bör skriva.

²⁶Nai ma chi iek diela vorta te ramov ka Caesar pa e diela le Pavloski, anda kodia manglem te dikhen les, ai mai but tu Amperato Agrippa, saxke kana phushesa les tu, si ma vari so te ramov le amperatosko.

²⁷Ty det synes mig vara orimligt att sända åstad en fånge, utan att på samma gång giva till känna vad han är anklagad för.»

²⁷Ke mange miazol ke nai vorta te trades ieke manushes kai si doshalo bi te sikaves anda soste si doshalo."