¹Därefter talade Jesus till folket och till sina lärjungar

¹ENTONCES habló Jesús á las gentes y á sus discípulos,

²och sade: »På Moses' stol hava de skriftlärde och fariséerna satt sig.

²Diciendo: Sobre la cátedra de Moisés se sentaron los escribas y los Fariseos:

³Därför, allt vad de säga eder, det skolen I göra och hålla, men efter deras gärningar skolen I icke göra; ty de säga, men göra icke.

³Así que, todo lo que os dijeren que guardéis, guardad lo y haced lo; mas no hagáis conforme á sus obras: porque dicen, y no hacen.

⁴De binda ihop tunga bördor och lägga dem på människornas skuldror, men själva vilja de icke röra ett finger för att flytta dem.

⁴Porque atan cargas pesadas y difíciles de llevar, y las ponen sobre los hombros de los hombres; mas ni aun con su dedo las quieren mover.

⁵Och alla sina gärningar göra de för att bliva sedda av människorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna på sina mantlar stora.

⁵Antes, todas sus obras hacen para ser mirados de los hombres; porque ensanchan sus filacterias, y extienden los flecos de sus mantos;

⁶De vilja gärna hava de främsta platserna vid gästabuden och sitta främst i synagogorna

⁶Y aman los primeros asientos en las cenas, y las primeras sillas en las sinagogas;

⁷och vilja gärna bliva hälsade på torgen och av människorna kallas 'rabbi'.

⁷Y las salutaciones en las plazas, y ser llamados de los hombres Rabbí, Rabbí.

⁸Men I skolen icke låta kalla eder 'rabbi', ty en är eder Mästare, och I ären alla bröder.

⁸Mas vosotros, no queráis ser llamados Rabbí; porque uno es vuestro Maestro, el Cristo; y todos vosotros sois hermanos.

⁹Ej heller skolen I kalla någon på jorden eder 'fader', ty en är eder Fader, han som är i himmelen.

⁹Y vuestro padre no llaméis á nadie en la tierra; porque uno es vuestro Padre, el cual está en los cielos.

¹⁰Ej heller skolen I låta kalla eder 'läromästare', ty en är eder läromästare, Kristus.

¹⁰Ni seáis llamados maestros; porque uno es vuestro Maestro, el Cristo.

¹¹Den som är störst bland eder, han vare de andras tjänare.

¹¹El que es el mayor de vosotros, sea vuestro siervo.

¹²Men den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.

¹²Porque el que se ensalzare, será humillado; y el que se humillare, será ensalzado.

¹³Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som tillsluten himmelriket för människorna! Själva kommen I icke ditin, och dem som vilja komma dit tillstädjen I icke att komma in.

¹³Mas ­ay de vosotros, escribas y Fariseos, hipócritas! porque cerráis el reino de los cielos delante de los hombres; que ni vosotros entráis, ni á los que están entrando dejáis entrar.

¹⁴Ay de vosotros, escribas y Fariseos, hipócritas! porque coméis las casas de las viudas, y por pretexto hacéis larga oración: por esto llevaréis mas grave juicio.

¹⁵Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som faren omkring över vatten och land för att göra en proselyt, och när någon har blivit det, gören I honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än I själva ären!

¹⁵Ay de vosotros, escribas y Fariseos, hipócritas! porque rodeáis la mar y la tierra por hacer un prosélito; y cuando fuere hecho, le hacéis hijo del infierno doble más que vosotros.

¹⁶Ve eder, I blinde ledare, som sägen: 'Om någon svär vid templet, så betyder det intet; men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden av sin ed'!

¹⁶Ay de vosotros, guías ciegos! que decís: Cualquiera que jurare por el templo es nada; mas cualquiera que jurare por el oro del templo, deudor es.

¹⁷I dåraktige och blinde, vilket är då förmer, guldet eller templet, som har helgat guldet?

¹⁷Insensatos y ciegos! porque ¿cuál es mayor, el oro, ó el templo que santifica al oro?

¹⁸Så ock: 'Om någon svär vid altaret, så betyder det intet; men om någon svär vid offergåvan som ligger därpå, då är han bunden av sin ed.'

¹⁸Y: Cualquiera que jurare por el altar, es nada; mas cualquiera que jurare por el presente que está sobre él, deudor es.

¹⁹I blinde, vilket är då förmer, offergåvan eller altaret, som helgar offergåvan?

¹⁹Necios y ciegos! porque, ¿cuál es mayor, el presente, ó el altar que santifica al presente?

²⁰Den som svär vid altaret, han svär alltså både vid detta och vid allt som ligger därpå.

²⁰Pues el que jurare por el altar, jura por él, y por todo lo que está sobre él;

²¹Och den som svär vid templet, han svär både vid detta och vid honom som bor däri.

²¹Y el que jurare por el templo, jura por él, y por Aquél que habita en él;

²²Och den som svär vid himmelen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter därpå.

²²Y el que jura por el cielo, jura por el trono de Dios, y por Aquél que está sentado sobre él.

²³Ve eder, I skriftlärde och fariséer. I skrymtare, som given tionde av mynta och dill och kummin, men underlåten det som är viktigast i lagen, nämligen rätten och barmhärtigheten och troheten! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.

²³Ay de vosotros, escribas y Fariseos, hipócritas! porque diezmáis la menta y el eneldo y el comino, y dejasteis lo que es lo más grave de la ley, es á saber, el juicio y la misericordia y la fe: esto era menester hacer, y no dejar lo otro.

²⁴I blinde ledare, som silen bort myggan och sväljen kamelen!

²⁴Guías ciegos, que coláis el mosquito, mas tragáis el camello!

²⁵Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som gören det yttre av bägaren och fatet rent, medan de inuti äro fulla av vad I haven förvärvat genom rofferi och omättlig ondska!

²⁵Ay de vosotros, escribas y Fariseos, hipócritas! porque limpiais lo que está de fuera del vaso y del plato; mas de dentro están llenos de robo y de injusticia.

²⁶Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, för att sedan också dess utsida må bliva ren.

²⁶Fariseo ciego, limpia primero lo de dentro del vaso y del plato, para que también lo de fuera se haga limpio!

²⁷Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som ären lika vitmenade gravar, vilka väl utanpå synas prydliga, men inuti äro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet!

²⁷Ay de vosotros, escribas y Fariseos, hipócritas! porque sois semejantes á sepulcros blanqueados, que de fuera, á la verdad, se muestran hermosos, mas de dentro están llenos de huesos de muertos y de toda suciedad.

²⁸Så synens ock I utvärtes för människorna rättfärdiga, men invärtes ären I fulla av skrymteri och orättfärdighet.

²⁸Así también vosotros de fuera, á la verdad, os mostráis justos á los hombres; mas de dentro, llenos estáis de hipocresía é iniquidad.

²⁹Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som byggen upp profeternas gravar och pryden de rättfärdigas grifter

²⁹Ay de vosotros, escribas y Fariseos, hipócritas! porque edificáis los sepulcros de los profetas, y adornáis los monumentos de los justos,

³⁰och sägen: 'Om vi hade levat på våra fäders tid, så skulle vi icke hava varit delaktiga med dem i profeternas blod'!

³⁰Y decís: Si fuéramos en los días de nuestros padres, no hubiéramos sido sus compañeros en la sangre de los profetas.

³¹Så vittnen I då om eder själva, att I ären barn av dem som dräpte profeterna.

³¹Así que, testimonio dais á vosotros mismos, que sois hijos de aquellos que mataron á los profetas.

³²Nåväl, uppfyllen då I edra fäders mått.

³²Vosotros también henchid la medida de vuestros padres!

³³I ormar, I huggormars avföda, huru skullen I kunna söka undgå att dömas till Gehenna?

³³Serpientes, generación de víboras! ¿cómo evitaréis el juicio del infierno?

³⁴Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde. Somliga av dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrån den ena staden till den andra.

³⁴Por tanto, he aquí, yo envío á vosotros profetas, y sabios, y escribas: y de ellos, á unos mataréis y crucificaréis, y á otros de ellos azotaréis en vuestras sinagogas, y perseguiréis de ciudad en ciudad:

³⁵Och så skall över eder komma allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, ända ifrån den rättfärdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I dräpten mellan templet och altaret.

³⁵Para que venga sobre vosotros toda la sangre justa que se ha derramado sobre la tierra, desde la sangre de Abel el justo, hasta la sangre de Zacarías, hijo de Barachîas, al cual matasteis entre el templo y el altar.

³⁶Sannerligen säger jag eder: Allt detta skall komma över detta släkte.

³⁶De cierto os digo que todo esto vendrá sobre esta generación.

³⁷Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat.

³⁷Jerusalem, Jerusalem, que matas á los profetas, y apedreas á los que son enviados á ti! ­cuántas veces quise juntar tus hijos, como la gallina junta sus pollos debajo de las alas, y no quisiste!

³⁸Se, edert hus skall komma att stå övergivet och öde.

³⁸He aquí vuestra casa os es dejada desierta.

³⁹Ty jag säger eder: Härefter skolen I icke få se mig, intill den tid då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'»

³⁹Porque os digo que desde ahora no me veréis, hasta que digáis: Bendito el que viene en el nombre del Señor.