¹Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.

¹LOS proverbios de Salomón, hijo de David, rey de Israel:

²Av dem kan man lära vishet och tukt,

²Para entender sabiduría y doctrina; Para conocer las razones prudentes;

³så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.

³Para recibir el consejo de prudencia, Justicia, y juicio y equidad;

⁴De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.

⁴Para dar sagacidad á los simples, Y á los jóvenes inteligencia y cordura.

⁵Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.

⁵Oirá el sabio, y aumentará el saber; Y el entendido adquirirá consejo;

⁶Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.

⁶Para entender parábola y declaración; Palabras de sabios, y sus dichos oscuros.

⁷HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.

⁷El principio de la sabiduría es el temor de Jehová: Los insensatos desprecian la sabiduría y la enseñanza.

⁸Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.

⁸Oye, hijo mío, la doctrina de tu padre, Y no desprecies la dirección de tu madre:

⁹Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.

⁹Porque adorno de gracia serán á tu cabeza, Y collares á tu cuello.

¹⁰Min son, om syndare locka dig, så följ icke.

¹⁰Hijo mío, si los pecadores te quisieren engañar, No consientas.

¹¹Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;

¹¹Si dijeren: Ven con nosotros, Pongamos asechanzas á la sangre, Acechemos sin motivo al inocente;

¹²såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven;

¹²Los tragaremos vivos como el sepulcro, Y enteros, como los que caen en sima;

¹³allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;

¹³Hallaremos riquezas de todas suertes, Henchiremos nuestras casas de despojos;

¹⁴dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --

¹⁴Echa tu suerte entre nosotros; Tengamos todos una bolsa:

¹⁵då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,

¹⁵Hijo mío, no andes en camino con ellos; Aparta tu pie de sus veredas:

¹⁶ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.

¹⁶Porque sus pies correrán al mal, E irán presurosos á derramar sangre.

¹⁷Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.

¹⁷Porque en vano se tenderá la red Ante los ojos de toda ave;

¹⁸Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.

¹⁸Mas ellos á su propia sangre ponen asechanzas, Y á sus almas tienden lazo.

¹⁹Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.

¹⁹Tales son las sendas de todo el que es dado á la codicia, La cual prenderá el alma de sus poseedores.

²⁰Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.

²⁰La sabiduría clama de fuera, Da su voz en las plazas:

²¹I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:

²¹Clama en los principales lugares de concurso; En las entradas de las puertas de la ciudad dice sus razones:

²²Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?

²²¿Hasta cuándo, oh simples, amaréis la simpleza, Y los burladores desearán el burlar, Y los insensatos aborrecerán la ciencia?

²³Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.

²³Volveos á mi reprensión: He aquí yo os derramaré mi espíritu, Y os haré saber mis palabras.

²⁴Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

²⁴Por cuanto llamé, y no quisisteis: Extendí mi mano, y no hubo quien escuchase;

²⁵eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning

²⁵Antes desechasteis todo consejo mío, Y mi reprensión no quisisteis:

²⁶därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,

²⁶También yo me reiré en vuestra calamidad, Y me burlaré cuando os viniere lo que teméis;

²⁷ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.

²⁷Cuando viniere como una destrucción lo que teméis, Y vuestra calamidad llegare como un torbellino; Cuando sobre vosotros viniere tribulación y angustia.

²⁸Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.

²⁸Entonces me llamarán, y no responderé; Buscarme han de mañana, y no me hallarán:

²⁹Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,

²⁹Por cuanto aborrecieron la sabiduría, Y no escogieron el temor de Jehová,

³⁰ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,

³⁰Ni quisieron mi consejo, Y menospreciaron toda reprensión mía:

³¹därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.

³¹Comerán pues del fruto de su camino, Y se hartarán de sus consejos.

³²Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.

³²Porque el reposo de los ignorantes los matará, Y la prosperidad de los necios los echará á perder.

³³Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.

³³Mas el que me oyere, habitará confiadamente, Y vivirá reposado, sin temor de mal.