¹En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.

¹EL hijo sabio toma el consejo del padre: Mas el burlador no escucha las reprensiones.

²Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.

²Del fruto de su boca el hombre comerá bien: Mas el alma de los prevaricadores hallará mal.

³Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka

³El que guarda su boca guarda su alma: Mas el que mucho abre sus labios tendrá calamidad.

⁴Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.

⁴Desea, y nada alcanza el alma del perezoso: Mas el alma de los diligentes será engordada.

⁵Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.

⁵El justo aborrece la palabra de mentira: Mas el impío se hace odioso é infame.

⁶Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.

⁶La justicia guarda al de perfecto camino: Mas la impiedad trastornará al pecador.

⁷Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.

⁷Hay quienes se hacen ricos, y no tienen nada: Y hay quienes se hacen pobres, y tienen muchas riquezas.

⁸Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något

⁸La redención de la vida del hombre son sus riquezas: Pero el pobre no oye censuras.

⁹De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.

⁹La luz de los justos se alegrará: Mas apagaráse la lámpara de los impíos.

¹⁰Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.

¹⁰Ciertamente la soberbia parirá contienda: Mas con los avisados es la sabiduría.

¹¹Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.

¹¹Disminuiránse las riquezas de vanidad: Empero multiplicará el que allega con su mano.

¹²Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.

¹²La esperanza que se prolonga, es tormento del corazón: Mas árbol de vida es el deseo cumplido.

¹³Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.

¹³El que menosprecia la palabra, perecerá por ello: Mas el que teme el mandamiento, será recompensado.

¹⁴Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.

¹⁴la ley del sabio es manantial de vida, Para apartarse de los lazos de la muerte.

¹⁵Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.

¹⁵El buen entendimiento conciliará gracia: Mas el camino de los prevaricadores es duro.

¹⁶Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.

¹⁶Todo hombre cuerdo obra con sabiduría: Mas el necio manifestará necedad.

¹⁷En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.

¹⁷El mal mensajero caerá en mal: Mas el mensajero fiel es medicina.

¹⁸Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.

¹⁸Pobreza y vergüenza tendrá el que menosprecia el consejo: Mas el que guarda la corrección, será honrado.

¹⁹Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.

¹⁹El deseo cumplido deleita el alma: Pero apartarse del mal es abominación á los necios.

²⁰Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.

²⁰El que anda con los sabios, sabio será; Mas el que se allega á los necios, será quebrantado.

²¹Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.

²¹Mal perseguirá á los pecadores: Mas á los justos les será bien retribuído.

²²Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.

²²El bueno dejará herederos á los hijos de los hijos; Y el haber del pecador, para el justo está guardado.

²³De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.

²³En el barbecho de los pobres hay mucho pan: Mas piérdese por falta de juicio.

²⁴Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.

²⁴El que detiene el castigo, á su hijo aborrece: Mas el que lo ama, madruga á castigarlo.

²⁵Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.

²⁵El justo come hasta saciar su alma: Mas el vientre de los impíos tendrá necesidad.