¹Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.

¹LA mujer sabia edifica su casa: Mas la necia con sus manos la derriba.

²Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.

²El que camina en su rectitud teme á Jehová: Mas el pervertido en sus caminos lo menosprecia.

³I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.

³En la boca del necio está la vara de la soberbia: Mas los labios de los sabios los guardarán.

⁴Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.

⁴Sin bueyes el granero está limpio: Mas por la fuerza del buey hay abundancia de pan.

⁵Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.

⁵El testigo verdadero no mentirá: Mas el testigo falso hablará mentiras.

⁶Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.

⁶Busca el escarnecedor la sabiduría, y no la halla: Mas la sabiduría al hombre entendido es fácil.

⁷Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.

⁷Vete de delante del hombre necio, Porque en él no advertirás labios de ciencia.

⁸Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.

⁸La ciencia del cuerdo es entender su camino: Mas la indiscreción de los necios es engaño.

⁹De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.

⁹Los necios se mofan del pecado: Mas entre los rectos hay favor.

¹⁰Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.

¹⁰El corazón conoce la amargura de su alma; Y extraño no se entrometerá en su alegría.

¹¹De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.

¹¹La casa de los impíos será asolada: Mas florecerá la tienda de los rectos.

¹²Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.

¹²Hay camino que al hombre parece derecho; Empero su fin son caminos de muerte.

¹³Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.

¹³Aun en la risa tendrá dolor el corazón; Y el término de la alegría es congoja.

¹⁴Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.

¹⁴De sus caminos será harto el apartado de razón: Y el hombre de bien estará contento del suyo.

¹⁵Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.

¹⁵El simple cree á toda palabra: Mas el avisado entiende sus pasos.

¹⁶Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.

¹⁶El sabio teme, y se aparta del mal: Mas el necio se arrebata, y confía.

¹⁷Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.

¹⁷El que presto se enoja, hará locura: Y el hombre malicioso será aborrecido.

¹⁸De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.

¹⁸Los simples heredarán necedad: Mas los cuerdos se coronarán de sabiduría.

¹⁹De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.

¹⁹Los malos se inclinarán delante de los buenos, Y los impíos á las puertas del justo.

²⁰Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.

²⁰El pobre es odioso aun á su amigo: Pero muchos son los que aman al rico.

²¹Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.

²¹Peca el que menosprecia á su prójimo: Mas el que tiene misericordia de los pobres, es bienaventurado.

²²De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.

²²¿No yerran los que piensan mal? Misericordia empero y verdad alcanzarán los que piensan bien.

²³Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.

²³En toda labor hay fruto: Mas la palabra de los labios solamente empobrece.

²⁴De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.

²⁴Las riquezas de los sabios son su corona: Mas es infatuación la insensatez de los necios.

²⁵Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.

²⁵El testigo verdadero libra las almas: Mas el engañoso hablará mentiras.

²⁶Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.

²⁶En el temor de Jehová está la fuerte confianza; Y esperanza tendrán sus hijos.

²⁷I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror

²⁷El temor de Jehová es manantial de vida, Para apartarse de los lazos de la muerte.

²⁸Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.

²⁸En la multitud de pueblo está la gloria del rey: Y en la falta de pueblo la flaqueza del príncipe.

²⁹Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.

²⁹El que tarde se aira, es grande de entendimiento: Mas el corto de espíritu engrandece el desatino.

³⁰Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.

³⁰El corazón apacible es vida de las carnes: Mas la envidia, pudrimiento de huesos.

³¹Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.

³¹El que oprime al pobre, afrenta á su Hacedor: Mas el que tiene misericordia del pobre, lo honra.

³²Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.

³²Por su maldad será lanzado el impío: Mas el justo en su muerte tiene esperanza.

³³I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.

³³En el corazón del cuerdo reposa la sabiduría; Y es conocida en medio de los necios.

³⁴Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.

³⁴La justicia engrandece la nación: Mas el pecado es afrenta de las naciones.

³⁵En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.

³⁵La benevolencia del rey es para con el ministro entendido: Mas su enojo contra el que lo avergüenza.