1Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
1ALELUYA. Alabad á Jehová, porque es bueno; Porque para siempre es su misericordia.
2Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
2¿Quién expresará las valentías de Jehová? ¿Quién contará sus alabanzas?
3Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
3Dichosos los que guardan juicio, Los que hacen justicia en todo tiempo.
4Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
4Acuérdate de mí, oh Jehová, según tu benevolencia para con tu pueblo: Visítame con tu salud;
5så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
5Para que yo vea el bien de tus escogidos, Para que me goce en la alegría de tu gente, Y me gloríe con tu heredad.
6Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
6Pecamos con nuestros padres, Hicimos iniquidad, hicimos impiedad.
7Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
7Nuestros padres en Egipto no entendieron tus maravillas; No se acordaron de la muchedumbre de tus misericordias; Sino que se rebelaron junto á la mar, en el mar Bermejo.
8Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
8Salvólos empero por amor de su nombre, Para hacer notoria su fortaleza.
9Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
9Y reprendió al mar Bermejo, y secólo; E hízoles ir por el abismo, como por un desierto.
10Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
10Y salvólos de mano del enemigo, Y rescatólos de mano del adversario.
11Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
11Y cubrieron las aguas á sus enemigos: No quedó uno de ellos.
12Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
12Entonces creyeron á sus palabras, Y cantaron su alabanza.
13Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
13Apresuráronse, olvidáronse de sus obras; No esperaron en su consejo.
14De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
14Y desearon con ansia en el desierto; Y tentaron á Dios en la soledad.
15Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
15Y él les dió lo que pidieron; Mas envió flaqueza en sus almas.
16Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
16Tomaron después celo contra Moisés en el campo, Y contra Aarón el santo de Jehová.
17Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
17Abrióse la tierra, y tragó á Dathán, Y cubrió la compañía de Abiram.
18Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
18Y encendióse el fuego en su junta; La llama quemó los impíos.
19De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
19Hicieron becerro en Horeb, Y encorváronse á un vaciadizo.
20sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
20Así trocaron su gloria Por la imagen de un buey que come hierba.
21De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
21Olvidaron al Dios de su salud, Que había hecho grandezas en Egipto;
22så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
22Maravillas en la tierra de Châm, Cosas formidables sobre el mar Bermejo.
23Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
23Y trató de destruirlos, A no haberse puesto Moisés su escogido al portillo delante de él, A fin de apartar su ira, para que no los destruyese.
24De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
24Empero aborrecieron la tierra deseable: No creyeron á su palabra;
25De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
25Antes murmuraron en sus tiendas, Y no oyeron la voz de Jehová.
26Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
26Por lo que alzó su mano á ellos, En orden á postrarlos en el desierto,
27att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
27Y humillar su simiente entre las gentes, Y esparcirlos por las tierras.
28Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
28Allegáronse asimismo á Baalpeor, Y comieron los sacrificios de los muertos.
29De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
29Y ensañaron á Dios con sus obras, Y desarrollóse la mortandad en ellos.
30Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
30Entonces se levantó Phinees, é hizo juicio; Y se detuvo la plaga.
31det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
31Y fuéle contado á justicia De generación en generación para siempre.
32De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
32También le irritaron en las aguas de Meriba: E hizo mal á Moisés por causa de ellos;
33Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
33Porque hicieron se rebelase su espíritu, Como lo expresó con sus labios.
34De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
34No destruyeron los pueblos Que Jehová les dijo;
35utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
35Antes se mezclaron con las gentes, Y aprendieron sus obras.
36De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
36Y sirvieron á sus ídolos; Los cuales les fueron por ruina.
37Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
37Y sacrificaron sus hijos y sus hijas á los demonios;
38Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
38Y derramaron la sangre inocente, la sangre de sus hijos y de sus hijas, Que sacrificaron á los ídolos de Canaán: Y la tierra fué contaminada con sangre.
39Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
39Contamináronse así con sus obras, Y fornicaron con sus hechos.
40Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
40Encendióse por tanto el furor de Jehová sobre su pueblo, Y abominó su heredad:
41Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
41Y entrególos en poder de las gentes, Y enseñoreáronse de ellos los que los aborrecían.
42Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
42Y sus enemigos los oprimieron, Y fueron quebrantados debajo de su mano.
43Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
43Muchas veces los libró; Mas ellos se rebelaron á su consejo, Y fueron humillados por su maldad.
44Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
44El con todo, miraba cuando estaban en angustia, Y oía su clamor:
45Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
45Y acordábase de su pacto con ellos, Y arrepentíase conforme á la muchedumbre de sus miseraciones.
46Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
46Hizo asimismo tuviesen de ellos misericordia todos los que los tenían cautivos.
47Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
47Sálvanos, Jehová Dios nuestro, Y júntanos de entre las gentes, Para que loemos tu santo nombre, Para que nos gloriemos en tus alabanzas.
48Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!» Femte boken
48Bendito Jehová Dios de Israel, Desde el siglo y hasta el siglo: Y diga todo el pueblo, Amén. Aleluya.