1Då nu Esra så bad och bekände, där han låg gråtande framför Guds hus, församlade sig till honom av Israel en mycket stor skara, män, kvinnor och barn; ty också folket grät bitterligen.
1 Za Ezra goono ga adduwa te ka taaley ci, a goono ga hẽ ka gande biri Irikoy Fuwo me gaa, kala jama margu, alboro nda wayboro, zanka nda arkusu, Israyla izey waney. I margu gumo nda cimi a do, zama jama goono ga hẽ da hẽeni konno gumo.
2Och Sekanja, Jehiels son, av Ulams barn, tog till orda och sade till Esra: »Ja, vi hava varit otrogna mot vår Gud, i det att vi hava tagit till oss främmande kvinnor från de andra folken här i landet. Dock finnes ännu hopp för Israel.
2 Sekaniya, Yehiyel izo mo, Elam izey ra afo, a tu ka ne Ezra se: «Iri na taali te iri Irikoyo se ka mebarawey wayboroyaŋ hiiji, kaŋ ga ti laabo wo borey dumiyaŋ, amma kulu nda yaadin Israyla gonda beeje muraadu woone ra.
3Så låt oss nu sluta ett förbund med vår Gud, att vi, i kraft av Herrens rådslut och de mäns som frukta för vår Guds bud, vilja avlägsna ifrån oss alla sådana kvinnor jämte deras barn; så bör ju ske efter lagen.
3 Sohõ kal iri ma alkawli sambu iri Irikoyo do, ka ne iri ga fay da wandey din kulu, ngey nda izey kaŋ yaŋ iri hay i gaa, iri jine bora da borey kaŋ yaŋ goono ga jijiri nd'iri Irikoyo lordo saawara boŋ. I ma goy mo asariya boŋ.
4Stå upp, ty dig åligger denna sak, och vi vilja vara med dig. Var frimodig och grip verket an.»
4 Tun ka kay, zama sanno wo ni wane no, iri mo go ni banda. Ma te bine-gaabi gumo ka woodin te mo.»
5Då stod Esra upp och tog en ed av de översta bland prästerna, leviterna och hela Israel, att de skulle göra såsom det var sagt; och de gingo eden.
5 Kala Ezra tun ka kay. A na alfaga beerey da Lawi borey da Israyla kulu daŋ zeyaŋ ka ne i ga goy sanni woodin boŋ. I binde ze.
6Och Esra stod upp från platsen framför Guds hus och gick in i Johanans, Eljasibs sons, tempelkammare. Och när han hade kommit dit, kunde han varken äta eller dricka; så sörjde han över den otrohet som de återkomna fångarna hade begått.
6 Waato din gaa no Ezra tun ka kay ka fun Irikoy Fuwo jine, ka koy ka furo Yehohanan Eliyasib izo fuwo ra. Kaŋ a kaa noodin mo, a mana ŋwaari ŋwa, a mana hari haŋ, zama a gonda bine saray tamtaray izey taalo sabbay se.
7Och man lät utropa i Juda och Jerusalem, bland alla dem som hade återkommit ifrån fångenskapen, att de skulle församla sig i Jerusalem;
7 I fe Yahuda nda Urusalima kulu ra, da tamtaray izey kulu se, ka ne i ma margu Urusalima ra.
8och vilken som icke komme till den tredje dagen därefter, i enlighet med furstarnas och de äldstes beslut, hans hela egendom skulle givas till spillo, och han själv skulle avskiljas från de återkomna fångarnas församling.
8 Boro kulu mo kaŋ mana kaa, hala jirbi hinzanta, laabukoyey da arkusey saaware ka ne i g'a mayray haro ta, i ga bora bumbo mo waasu ka kaa tamtaray izey jama ra.
9Så församlade sig då alla Judas och Benjamins män i Jerusalem till den tredje dagen, det är på tjugonde dagen i nionde månaden; och allt folket stannade på den öppna platsen vid Guds hus, skälvande både på grund av den sak som förelåg och på grund av det starka regnet.
9 Kala Yahuda nda Benyamin alborey kulu margu Urusalima ra hala jirbi hinza din ga to; handu yagganta nooya, hando jirbi warankanta hane. Jama binde goro batama bambata fo ra Irikoy windo jine. I goono ga jijiri sanno din sabbay se, da beene hari boobo kaŋ goono ga te mo se.
10Och prästen Esra stod upp och sade till dem: »I haven varit otrogna, i det att I haven tagit till eder främmande kvinnor och därigenom ökat Israels skuld.
10 Kala Alfa Ezra tun ka kay ka ne i se: «Araŋ na taali te. Araŋ na mebarawey wayboroyaŋ hiiji. Yaadin gaa araŋ na Israyla taalo tonton nooya.
11Men bekännen det nu, HERREN, edra fäders Gud, till pris, och gören hans vilja: skiljen eder från de andra folken här i landet och från de främmande kvinnorna.»
11 Sohõ binde, kal araŋ m'araŋ taalo ci Rabbi araŋ kaayey Irikoyo se. Araŋ m'a miila gana: araŋ m'araŋ boŋ fay da laabo borey din, da mebarawey wayborey mo.»
12Då svarade hela församlingen och sade med hög röst: »Såsom du har sagt, så tillkommer det oss att göra.
12 Jama kulu tu nda jinde beeri ka ne: «Haŋ kaŋ ni ci iri boŋ, daahir kal iri ma te yaadin.
13Men folket är talrikt, och regntiden är nu inne, och man kan icke stå härute; detta ärende kan ej heller avslutas på en dag eller två, ty vi hava mycket förbrutit oss härutinnan.
13 Amma jama ga baa gumo, beene hari boobo waate mo no. Iri si hin ka kay taray. Woone mo manti jirbi fo wala ihinka goy no, zama iri na taali bambata te muraadu wo ra.
14Må därför våra furstar stå redo för hela församlingen, och må alla i våra städer, som hava tagit till sig främmande kvinnor, infinna sig på bestämda tider, och med dem de äldste i var stad och domarna där, till dess att vi hava avvänt ifrån oss vår Guds vredes glöd i denna sak.»
14 Sohõ, wa naŋ i m'iri laabukoyey daŋ i ma kay jama kulu se. Boro kulu kaŋ go iri birney ra mo, kaŋ na mebarawey wayboro hiiji, i ma kaa alwaati kaŋ i ga kosu ra, ngey nda birney kulu arkusey, da ciitikoy mo, kal a ma to alwaati kaŋ Irikoy futay konno wo ga bare ka fay d'iri, muraadu wo sabbay se.»
15Allenast Jonatan, Asaels son, och Jaseja, Tikvas son, trädde upp häremot, och Mesullam jämte leviten Sabbetai understödde dem.
15 Yonata Asahel izo da Yahaziya Tikba izo, ngey hinne no ka kakaw sanno din boŋ. Mesullam da Sabbetal, Lawi boroyaŋ, ngey mo na borey din gaa.
16Men de som hade återkommit ifrån fångenskapen gjorde såsom det var sagt. Och man utsåg prästen Esra och några av huvudmännen för familjerna, efter de särskilda familjerna, alla namngivna; och på första dagen i tionde månaden satte de sig att rannsaka härom.
16 Tamtaray izey mo na woodin te. Alfa Ezra na kaayey windi arkusu fooyaŋ suuban, i afo kulu nga baabo windo boŋ, i kulu mo ngey maayey boŋ. I binde goro handu wayanta ra, hando zaari sintina, zama ngey ma muraado din fintalyaŋ te.
17Och till första dagen i första månaden hade de avslutat rannsakningen om allt som angick de män vilka hade tagit till sig främmande kvinnor.
17 Hala handu sintina zaari sintina hando ra, kulu i na alborey kulu sanni ban, kaŋ yaŋ na mebarawey wayborey hiiji.
18Bland prästernas söner befunnos följande hava tagit till sig främmande kvinnor: Av Jesuas, Josadaks sons, barn och hans bröder: Maaseja, Elieser, Jarib och Gedalja,
18 Alfagey izey ra mo i na boro fooyaŋ gar kaŋ yaŋ na mebarawey wayboroyaŋ hiiji, ngey neeya: Yozadak izo Yesuwa izey d'a nya-izey ra: Maaseya, da Eliyezar, da Yarib, da Gedaliya.
19vilka nu gåvo sin hand därpå att de skulle avlägsna ifrån sig sina kvinnor; och de skulle frambära en vädur såsom skuldoffer för den skuld de hade ådragit sig;
19 I na zeyaŋ te ka ne ngey ga ngey wandey fay, zama i gonda taali ngey boŋ gaa. I na feeji fo no sargay feeji kuru ra ngey taalo sabbay se.
20av Immers barn: Hanani och Sebadja;
20 Immer izey ra, Hanani nda Zebadiya.
21av Harims barn: Maaseja, Elia, Semaja, Jehiel och Ussia;
21 Harim izey ra, Maaseya, da Iliya, da Semaya, da Yehiyel, da Uzziya.
22av Pashurs barn: Eljoenai, Maaseja, Ismael, Netanel, Josabad och Eleasa.
22 Pasur izey ra mo: Eliyowenay, da Maaseya, da Isumeyla, da Netanel, da Yozabad, da Eleyasa.
23Av leviterna: Josabad, Simei och Kelaja, som ock hette Kelita, Petaja, Juda och Elieser;
23 Lawi borey do haray: Yozabad, da Simey, da Kelaya (danga Kelita nooya), da Petahiya, da Yahuda, da Eliyezar.
24av sångarna: Eljasib; av dörrvaktarna: Sallum, Telem och Uri.
24 Doonkoy wane: Eliyasib. Batukoy waney: Sallum, da Telem, da Uri.
25Av det övriga Israel: av Pareos' barn: Ramja, Issia, Malkia Mijamin, Eleasar, Malkia och Benaja;
25 Israyla izey waney: Paros izey do haray: Ramiya, da Izziya, da Malciya, da Miyamin, da Eliyezar, da Malciya, da Benaya.
26av Elams barn: Mattanja, Sakarja, Jehiel, Abdi, Jeremot och Elia;
26 Elam izey do haray mo: Mattaniya, da Zakariya, da Yehiyel da Abdi, da Yeremot, da Iliya.
27av Sattus barn: Eljoenai, Eljasib, Mattanja, Jeremot, Sabad och Asisa;
27 Zattu izey do haray mo: Eliyowenay, da Eliyasib, da Mattaniya, da Yeremot, da Zabad, da Aziza.
28av Bebais barn: Johanan, Hananja, Sabbai, Atlai;
28 Bebay izey do haray mo: Yehohanan, da Hananiya, da Zakkay, da Atlay.
29av Banis barn: Mesullam, Malluk, Adaja, Jasub, Seal och Jeremot;
29 Bani izey do haray mo: Mesullam, da Malluk, da Adaya, da Yasub, da Seyal, da Yeremot.
30av Pahat-Moabs barn: Adna och Kelal, Benaja, Maaseja, Mattanja, Besalel, Binnui och Manasse;
30 Pahat-Mowab izey waney: Adna, da Celal, da Banaya, da Maaseya, da Mattaniya, da Bezaleyel, da Binnuwi, da Manasse.
31vidare Harims barn: Elieser, Issia, Malkia, Semaja, Simeon,
31 Harim izey waney: Eliyezar, da Issiya, da Malciya, da Semaya, da Simeyon,
32Benjamin, Malluk, Semarja;
32 da Benyamin, da Malluk, da Semariya.
33av Hasums barn: Mattenai, Mattatta, Sabad, Elifelet, Jeremai, Manasse, Simei;
33 Hasum izey waney: Mattenay, da Mattata, da Zabad, da Elifelet, da Yeremay, da Manasse, da Simey.
34av Banis barn: Maadai, Amram och Uel,
34 Bani izey waney: Maaday, da Amram, da Yuwel,
35Benaja, Bedeja, Keluhi,
35 da Banaya, da Bedaya, da Celuhi,
36Vanja, Meremot, Eljasib,
36 da Baniya, da Meremot, da Eliyasib,
37Mattanja, Mattenai och Jaasu,
37 da Mattaniya, da Mattenay, da Yaasu,
38vidare Bani, Binnui, Simei,
38 da Bani, da Binnuwi, da Simey,
39vidare Selemja, Natan och Adaja,
39 da Selemiya, da Natan, da Adaya,
40Maknaddebai, Sasai, Sarai,
40 da Maknadebay, da Sasay, da Saray,
41Asarel, Selemja, Semarja,
41 da Azarel, da Selemiya, da Semariya,
42Sallum, Amarja, Josef;
42 da Sallum, da Amariya, da Yusufu.
43av Nebos barn: Jegiel, Mattitja, Sabad, Sebina, Jaddu, Joel och Benaja.
43 Nebo izey waney: Yeyel, da Mattatiya, da Zabad, da Zebina, da Iddo, da Yowel, da Benaya.
44Alla dessa hade tagit främmande kvinnor till hustrur; och bland dessa funnos kvinnor som hade fött barn.
44 Borey din kulu no ka mebarawey wayboroyaŋ hiiji, afooyaŋ mo gonda wandeyaŋ kaŋ na izeyaŋ hay i se.