¹Så sade HERREN till mig: »Gå bort och köp dig en linnegördel, och sätt den omkring dina länder, men låt den icke komma i vatten.»

¹ Yaa no Rabbi ci ay se: Koy ka lin* fatala guddama day. M'a haw ni canta gaa, day ma s'a daŋ hari ra.

²Och jag köpte en gördel, såsom HERREN hade befallt, och satte den omkring mina länder.

² Ay binde na guddama day Rabbi sanno boŋ k'ay canta haw d'a.

³Då kom HERRENS ord till mig för andra gången; han sade:

³ Kala Rabbi sanno ye ka kaa ay do, sorro hinkanta nooya, ka ne:

⁴»Tag gördeln som du har köpt, och som du bär omkring dina länder, och stå upp och gå bort till Frat, och göm den där i en stenklyfta.»

⁴ Ma guddama kaŋ ni day din sambu, kaŋ go ni canta gaa. Ma tun ka koy Ufratis isa ka guddama tugu noodin tondi guusu fo ra.

⁵Och jag gick bort och gömde den vid Frat, såsom HERREN hade bjudit mig.

⁵ Ay binde koy k'a tugu Ufratis meyo gaa, sanda mate kaŋ cine Rabbi n'ay lordi nd'a.

⁶Sedan, en lång tid därefter, sade HERREN till mig: »Stå upp och gå bort till Frat, och hämta därifrån den gördel som jag bjöd dig gömma där.»

⁶ A go no yaadin, jirbi boobo bisayaŋ banda, kala Rabbi ne ay se: Ma tun ka koy Ufratis. Noodin ni ma guddama kaŋ ay na ni lordi nd'a ka ne ni m'a tugu din sambu ka kande.

⁷Och jag gick bort till Frat och grävde upp gördeln och hämtade fram den från det ställe där jag hade gömt den. Och se, gördeln var fördärvad, så att den icke mer dugde till något.

⁷ Ay binde koy Ufratis. Ay na guddama fansi k'a sambu nango kaŋ ay n'a tugu din ra. A go mo, guddama hasara, a sinda nafa kulu koyne.

⁸Då kom HERRENS ord till mig; han sade:

⁸ Waato din gaa no Rabbi sanno ye ka kaa ay do koyne ka ne:

⁹Så säger HERREN: På samma sätt skall jag sända fördärv över Judas och Jerusalems stora högmod.

⁹ Yaa no Rabbi ci: Misa woone no ay ga Yahuda boŋbeera da Urusalima boŋbeeray bambata halaci nd'a.

¹⁰Detta onda folk, som icke vill höra mitt ord, utan vandrar i sitt hjärtas hårdhet och följer efter andra gudar och tjänar och tillbeder dem, det skall bliva såsom denna gördel vilken icke duger till något.

¹⁰ Dumi laalo wo kaŋ wangu ka maa ay sanney se, ngey kaŋ yaŋ goono ga dira ngey hanga sanda ra, i na de-koy fooyaŋ gana zama ngey ma may i se, ngey ma sududu i se. To, i ga ciya sanda guddama wo cine, kaŋ si hay kulu hanse koyne.

¹¹Ty likasom en mans gördel sluter sig tätt omkring hans länder, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till mig, säger HERREN, på det att de skulle vara mitt folk och bliva mig till berömmelse, lov och ära; men de ville icke höra.

¹¹ Zama sanda mate kaŋ cine guddama ga naagu boro canta gaa, yaadin cine mo no ay naŋ Israyla kunda kulu, da Yahuda kunda mo ma naagu ay gaa. Zama i ma ciya ay se jama, i ma ciya maa hanno nda sifayaŋ da darza. Amma i wangu ka maa. Yaadin no Rabbi ci.

¹²Säg därför till dem detta ord: Så säger HERREN, Israels Gud: Alla vinkärl äro till för att fyllas med vin. Och när de då säga till dig: »Skulle vi icke veta att alla vinkärl äro till för att fyllas med vin?»,

¹² Woodin se no ni ga sanni woone ci i se: A go, yaa no Rabbi, Israyla Irikoyo ci: I ga humbur kulu toonandi nda duvan*. Waati kaŋ i ga ne ni se: «Iri wo, iri mana bay no, ahãa, i ga humbur kulu toonandi nda duvan?»

¹³så svara dem: Så säger HERREN: Se, jag skall fylla detta lands alla inbyggare, konungarna som sitta på Davids tron, och prästerna och profeterna, ja, alla Jerusalems invånare, så att de bliva druckna.

¹³ Waato din gaa ni ma ne i se: Yaa no Rabbi ci: Laabo gorokoy kulu, danga bonkooney kaŋ yaŋ goono ga goro Dawda nango ra a karga boŋ, da alfagey, da annabey, da Urusalima gorokoy kulu, ay g'i toonandi nda buguyaŋ.

¹⁴Och jag skall krossa dem, den ene mot den andre, både fäder och barn, säger HERREN. Jag skall icke hava någon misskund, icke skona och icke förbarma mig, så att jag avstår från att fördärva dem.

¹⁴ Ay ga boro nda nga nya-ize soote ngey da care gaa, baabey da izey care banda. Yaadin no Rabbi ci. Ay si suuji i se, ay si jalla i gaa, ay si bakar mo, sanku fa ya fay d'i halaciyaŋo.

¹⁵Hören och lyssnen härtill, varen icke övermodiga; ty HERREN har talat.

¹⁵ Wa maa, wa hanga jeeri, Wa si te boŋbeeray, zama Rabbi no ka salaŋ.

¹⁶Given HERREN, eder Gud, ära, förrän han låter mörkret komma, och förrän edra fötter snubbla på bergen, när det skymmer; ty det ljus I förbiden skall han byta i dödsskugga och göra till töcken.

¹⁶ Wa darza no Rabbi araŋ Irikoyo se, Za a mana kubay candi ka kande, Hal araŋ ce taamey ma kati tondi kuuku kubaykoyey gaa. Waati kaŋ araŋ goono ga kaari batu, A ga ye k'a ciya bu biya*, da kubay bi tik.

¹⁷Men om I icke hören härpå, så måste min själ i lönndom sörja över sådant övermod, och mitt öga måste bitterligen gråta och flyta i tårar, därför att HERRENS hjord då bliver bortförd i fångenskap.

¹⁷ Amma d'araŋ wangu ka maa, Ay bina ga hẽ tuguyaŋ ra araŋ boŋbeera sabbay se. Ay moy mo ga hẽeni korno te, I ma mundi dooru, Zama i ga Rabbi kuro di k'a daŋ tamtaray.

¹⁸Säg till konungen och konungamodern: Sätten eder lågt ned, ty den härlighetens krona som prydde edert huvud har fallit av eder.

¹⁸ Ma salaŋ bonkoono nda nga nyaŋo se ka ne i se: Wa zumbu ganda ka kayna goray te, Zama araŋ darza koytaray fuula ga fun araŋ boŋey boŋ ka kaŋ.

¹⁹Städerna i Sydlandet äro tillslutna, och ingen finnes, som öppnar dem; hela Juda är bortfört i fångenskap, ja, bortfört helt och hållet.

¹⁹ I ga dandi kambe galley daabu nda saafi, Hal i feeriko si no. I ga konda Yahuda tamtaray, I ga kond'a kulu tamtaray ra murkutuk.

²⁰Lyften upp edra ögon och sen huru de komma norrifrån. Var är nu hjorden som var dig given, den hjord som var din ära?

²⁰ W'araŋ boŋ sambu ka guna ka di borey kaŋ goono ga fun azawa kambe haray. Man gaa no kuro kaŋ i na ni no din go, Ni alman kuru hanna din?

²¹Vad vill du säga, när han sätter till herrar över dig män som du själv har lärt att komma till dig såsom älskare? Skulle du då icke gripas av vånda såsom en kvinna i barnsnöd?

²¹ Ifo no ni ga ne, Waati kaŋ Rabbi ga ni zuure? Za kaŋ nin no ka ni coro zeeney dondonandi i ma ciya ni jine boroyaŋ. Manti gurzugay ga ni di, Sanda wayboro kaŋ goono ga hay-zaŋay cine?

²²Men om du säger i ditt hjärta: »Varför har det gått mig så?», så vet: for din stora missgärnings skull blev ditt mantelsläp upplyft och dina fötter nesligt blottade.

²² Da binde ni ne ni bina ra: «Ifo se no hayey din du ay?» To, ni zunubi beero se no i na ni jalli kaa taray, Toonye na ni ce kondey gana.

²³Kan väl en etiopier förvandla sin hud eller en panter sina fläckar? Då skullen också I kunna göra något gott, I som ären så övade i ondska.

²³ Etiyopi boro ga hin ka nga gaaham kuuro himando barme no? Wala mari ga hin ka nga cangara barme no? Da woodin ga te, kulu araŋ mo ga hin ka ihanno te, Araŋ kaŋ doona goy laalo teeyaŋ.

²⁴Välan, jag vill förskingra dem såsom strå som far bort för öknens vind.

²⁴ Yaadin cine no ay ga jama wo say-say d'a, Sanda du kaŋ saaji haw goono ga faaru.

²⁵Detta skall vara din lott och din beskärda del från mig, säger HERREN, därför att du har förgätit mig och förlitat dig på lögn.

²⁵ Ni baa nooya, baa kaŋ ay neesi ni se. Yaadin no Rabbi ci. Zama ni dinya ay gaa, ni de tangari gaa mo,

²⁶Därför skall jag ock draga upp ditt mantelsläp över ditt ansikte, så att man får se din skam.

²⁶ Ay wo binde, kala ya ni bankaaray buti hala ni moyduma jine, zama ni haawo ma bangay.

²⁷Din otukt, ditt vrenskande, ditt skändliga otuktsväsen -- på höjderna, på fältet har jag sett dina styggelser. Ve dig, Jerusalem! Du kommer icke att bliva ren -- på huru lång tid ännu?

²⁷ Ay di ni fanta goyey, Kaŋ ga ti ni zina, da ni bubuciyaŋo, Da ni amaana ŋwaari me-hawyaŋo, Kaŋ ni go ga te tudey boŋ da farey ra. Kaari nin, Urusalima! Ni si ba ni ma hanan. Hala waatifo no ni ga yadda?