¹Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,

¹ Ni ga hin ka ham koli ka kande muusu beeri way se no? Wala ni ga muusu izey kungandi, i hara ma ban,

²när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?

² Waato kaŋ i goono ga gum ngey guusu ra, I ga kani ka batandi ngey gumbo ra?

³Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?

³ May no ga gaaru ŋwaaro soola a se, Waato kaŋ cine a izey goono ga hẽ Irikoy gaa, Ka bar-bare ŋwaari-jaŋay sabbay se?

⁴Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?

⁴ Wala ni ga bay waati kaŋ cine no tondey ra hinciney ga hay? Wala ni ga hin ka ŋwe jirbey seeda?

⁵Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?

⁵ Ni ga hin k'i gunde handey lasaabu no? Wala ni ga bay alwaati kaŋ cine no i ga hay?

⁶De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.

⁶ I ga sombu ka ngey izey kaa taray, I ga ngey hay-zaŋay jarawo kaa.

⁷Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.

⁷ I izey ga te gaabi, saajo ra mo no i ga beeri. I ga dira, i si ye ka kaa koyne.

⁸Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?

⁸ May no ka ganji farka taŋ ka fay d'a? May no ka ganji farka tafar feeri?

⁹Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.

⁹ Ay n'a no saajo a ma ciya a windi, Ciiri laabo mo a nangoray no.

¹⁰Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.

¹⁰ A ga donda gallu kosongu, A si maa gaarayko kuuwa.

¹¹Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.

¹¹ A ga tondi kuuku yaŋ windi ka du kuray do, A ga kobto tayo kulu dumi ceeci.

¹²Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?

¹² Haw-bi ga yadda ka may ni se, wala? A ga hanna ni alman gaa do, wala?

¹³Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?

¹³ Ni ga hin ka haw-bi haw nda korfo a ma ni bata far no? A ga ni gana ka gooro batamey far, wala?

¹⁴Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?

¹⁴ Ni ga naanay a gaa zama se a gaabo ga beeri no? Ni ga ni goyo talfi a gaa, wala?

¹⁵Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?

¹⁵ Ni ga de a gaa a ma ye ka kande ni se ni hayno fu, wala? A m'a margu-margu dubango do?

¹⁶Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?

¹⁶ Taatagay fatey goono ga kobi da farhã, Amma a fatey d'a hamney, i gonda gomni baakasinay, wala?

¹⁷Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.

¹⁷ Zama a ga nga gunguray jisi k'i naŋ ganda, A m'i dungandi kusa ra.

¹⁸Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.

¹⁸ A ga dinya mo hala hambara ce g'i taamu k'i tutubu, Wala ganji ham fo m'i taamu-taamu.

¹⁹Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.

¹⁹ A ga futu nga izey gaa, Danga day manti a wane yaŋ no, A si humburu hala nga goyo wo ma si ciya yaamo.

²⁰Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.

²⁰ Zama Irikoy n'a ganji laakal, A mana a no fahamay mo.

²¹Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.

²¹ Waati kaŋ a tun zuray se, Kal a ma donda bari nda nga kaarukwa.

²²Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?

²² Nin no ka bari no nga gaabo? Nin no k'a jinda no jeza kaŋ ga feeni?

²³Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!

²³ Nin no ka naŋ a ma sar sanda do cine, wala? A funsuyaŋ gaakuranta ya humburkumay hari no.

²⁴Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.

²⁴ A ga zankam gooru batama ra, A ga maa nga gaabo kaani. A ga fatta ka koy kubay da wongu jinay.

²⁵Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.

²⁵ Humburkumay wo, a g'a hahaara no, a si sukurutu, A si banda bare mo takuba se.

²⁶Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.

²⁶ Tongo ga kosongu mo a boŋ, Hala nda yaaji da lolo kaŋ ga nyaale mo.

²⁷Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.

²⁷ A ga laabu fisi nda fundi korni nda futay, A si kay hilli hẽeni jinde sabbay se.

²⁸För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.

²⁸ Waati kaŋ cine i ga hilli kar, Kal a ma ne: ‹Ahãa!› Za nangu mooro no a ga wongu, Da wongaaray kaatiyaŋey, nda wongu kuuwa mani ka maa.

²⁹Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?

²⁹ Ni fahama do no gabu ga kaaru beene, A ma nga fatey salle ka koy dandi kambe?

³⁰Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?

³⁰ Wala ni lordi boŋ no zeeban ga tun ka ziji, Ka nga fito te beene?

³¹På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.

³¹ A nangora go tondi kuuku boŋ, Noodin no a gonda nga nangora, Tondi deene boŋ no, nangu gaabikooni ra.

³²Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.

³² Noodin no a ga ŋwaari ceeci, Nangu mooro no a moy g'a fonnay.

³³Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom.

³³ A izey mo ga kuri haŋ. Naŋ kaŋ borey kaŋ yaŋ i fun go, Noodin no ni g'a gar.»

³⁴Så svarade nu HERREN Job och sade:

³⁴ Saaya din Rabbi ne Ayuba se:

³⁵Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!

³⁵ «Janceko ga kakaw nda Hina-Kulu-Koyo no, wala? Boro kaŋ ga kakaw nda Irikoy, a ma tu woodin se!»

³⁶Job svarade HERREN och sade:

³⁶ Kala Ayuba tu Rabbi se ka ne:

³⁷Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.

³⁷ «Guna, ay wo manti hay fo no, Ifo no ay ga tu d'a ni se? Ay n'ay kambe daabu ay meyo gaa.

³⁸En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.

³⁸ Sorro folloŋ no ay salaŋ, Ay si ye ka tu koyne. Oho, hala sorro hinka, Amma baa sanni folloŋ ay si tonton.»